Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Faktorer som påverkar tidig identifiering av sepsis hos barn

Källman, Fannie LU and Farmstedt Wirén, Håkan LU (2025) AKTM23 20252
Department of Health Sciences
Abstract (Swedish)
Bakgrund: Sepsis är en av de främsta orsakerna till död bland barn globalt och utgör därmed ett allvarligt folkhälsoproblem. Det är ett tidskritiskt tillstånd där tidig identifiering är avgörande men ofta utmanande inom akutsjukvården. Syfte: Syftet var att sammanställa vilka
faktorer som påverkar tidig identifiering av sepsis hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie baserat på 12 studier med kvantitativ ansats genomfördes. Databaserna
PubMed och CINAHL användes och artiklarna kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmallar. Data analyserades med narrativ syntes. Resultat: Tre huvudteman
identifierades. 1) Rutiner och arbetsrelaterade faktorer: Införandet av standardiserade processer och strukturerade protokoll framträdde som... (More)
Bakgrund: Sepsis är en av de främsta orsakerna till död bland barn globalt och utgör därmed ett allvarligt folkhälsoproblem. Det är ett tidskritiskt tillstånd där tidig identifiering är avgörande men ofta utmanande inom akutsjukvården. Syfte: Syftet var att sammanställa vilka
faktorer som påverkar tidig identifiering av sepsis hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie baserat på 12 studier med kvantitativ ansats genomfördes. Databaserna
PubMed och CINAHL användes och artiklarna kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmallar. Data analyserades med narrativ syntes. Resultat: Tre huvudteman
identifierades. 1) Rutiner och arbetsrelaterade faktorer: Införandet av standardiserade processer och strukturerade protokoll framträdde som en tydligt bidragande faktor till
förbättrad tidig identifiering. Organisatoriska förutsättningar som kollegialt stöd, tydlig kommunikation och tillgång till tekniska verktyg gav sjuksköterskan bättre förutsättningar att tolka observationer och agera. 2) Kunskap och utbildning: Erfarenhet och kunskap hos
vårdpersonal var faktorer som påverkade sjuksköterskans förmåga att tidigt identifiera sepsis hos barn. Kunskapsluckor bidrog till osäkerhet i bedömning. Simulering, scenarioträning och annan utbildning ökade personalens trygghet och följsamhet. 3) Beslutsstöd och
screeningverktyg: Elektroniska larm, triagebaserade algoritmer och korta strukturerade bedömningar, så kallade sepsis huddles, underlättade tidig upptäckt men krävde klinisk bedömning för att minska falsklarm. Slutsats: Kombinationen av tydliga, evidensbaserade rutiner, återkommande utbildning och barnanpassade beslutsstöd stärker sjuksköterskans kliniska omdöme och bedömning, påskyndar identifiering samt möjliggör snabbare behandling. För svensk akutsjukvård innebär detta behov av nationellt förankrade rutiner, regelbunden simulering och anpassning av beslutsstöd till barnets fysiologi och vårdkontext. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Källman, Fannie LU and Farmstedt Wirén, Håkan LU
supervisor
organization
course
AKTM23 20252
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
Sepsis, Barn, Sjuksköterskor, Tidig identifiering, Akutsjukvård
language
Swedish
id
9216696
date added to LUP
2026-01-12 10:39:45
date last changed
2026-01-12 10:39:45
@misc{9216696,
  abstract     = {{Bakgrund: Sepsis är en av de främsta orsakerna till död bland barn globalt och utgör därmed ett allvarligt folkhälsoproblem. Det är ett tidskritiskt tillstånd där tidig identifiering är avgörande men ofta utmanande inom akutsjukvården. Syfte: Syftet var att sammanställa vilka 
faktorer som påverkar tidig identifiering av sepsis hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie baserat på 12 studier med kvantitativ ansats genomfördes. Databaserna 
PubMed och CINAHL användes och artiklarna kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmallar. Data analyserades med narrativ syntes. Resultat: Tre huvudteman 
identifierades. 1) Rutiner och arbetsrelaterade faktorer: Införandet av standardiserade processer och strukturerade protokoll framträdde som en tydligt bidragande faktor till 
förbättrad tidig identifiering. Organisatoriska förutsättningar som kollegialt stöd, tydlig kommunikation och tillgång till tekniska verktyg gav sjuksköterskan bättre förutsättningar att tolka observationer och agera. 2) Kunskap och utbildning: Erfarenhet och kunskap hos 
vårdpersonal var faktorer som påverkade sjuksköterskans förmåga att tidigt identifiera sepsis hos barn. Kunskapsluckor bidrog till osäkerhet i bedömning. Simulering, scenarioträning och annan utbildning ökade personalens trygghet och följsamhet. 3) Beslutsstöd och 
screeningverktyg: Elektroniska larm, triagebaserade algoritmer och korta strukturerade bedömningar, så kallade sepsis huddles, underlättade tidig upptäckt men krävde klinisk bedömning för att minska falsklarm. Slutsats: Kombinationen av tydliga, evidensbaserade rutiner, återkommande utbildning och barnanpassade beslutsstöd stärker sjuksköterskans kliniska omdöme och bedömning, påskyndar identifiering samt möjliggör snabbare behandling. För svensk akutsjukvård innebär detta behov av nationellt förankrade rutiner, regelbunden simulering och anpassning av beslutsstöd till barnets fysiologi och vårdkontext.}},
  author       = {{Källman, Fannie and Farmstedt Wirén, Håkan}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Faktorer som påverkar tidig identifiering av sepsis hos barn}},
  year         = {{2025}},
}