Bevisvärdering vid självständigt förverkande – Ett bayesianskt perspektiv

Abstract

On 8 November 2024, a new form of confiscation, independent confiscation, was introduced in Chapter 36 Section 5 of the Penal Code. The provision enables property to be confiscated without the prosecutor having to prove that any specific crime has been committed. It is sufficient that the prosecutor makes it "clearly more probable" that the property originates from some kind of criminal activity. Several consultation bodies were critical of the new form of confiscation – particularly regarding the standard of proof.

The purpose of this essay is to examine how the standard of proof for independent confiscation has been applied in practice and to investigate what probabilistic pitfalls appear in the evaluation of evidence in such cases. To fulfil this purpose, the following questions are answered: How have the courts of appeal evaluated the evidence in cases concerning independent confiscation so far? And how can Bayesian method and Bayesian networks be applied to increase the probabilistic accuracy in the evaluation of evidence regarding independent confiscation? Mainly the legal dogmatic method and the Bayesian method for evaluation of evidence are applied to answer these questions.

The new form of confiscation exists in between criminal law and civil law. It does not constitute a specific legal effect of a criminal offence in the formal sense, but certain principles of criminal law must nevertheless be upheld. The review of case law shows that the question of independent confiscation is most often examined in combination with the question of responsibility for a specific crime, even if liability for a specific crime is not a necessity. Circumstances that are of importance for the assessment of whether property originates from criminal activity are e.g. the nature of the property, the defendant's finances, if the defendant has committed a crime in relation to the property, if the defendant has previously been convicted of a crime or can be linked to criminal persons and if the defendant lacks an explanation. The lack of explanation should, however, only be considered after the prosecutor has fulfilled their burden of proof.

The Bayesian analysis shows that the Bayesian method both gives structure to the evaluation of evidence and reveals risks of probabilistic cognitive bias, such as underestimating the joint force of evidence, base rate neglect and treating conditions as consequences and vice versa. Structure can be provided by, for example, the use of Bayesian networks. Many of the circumstances that typically lead to the conclusion that property originates from criminal activity according to preparatory works and case law have a small evidentiary value on their own. The only piece of evidence that alone in some cases could meet the standard of proof, according to my assump-tions, was if the defendant had committed a crime that could explain the property. In practice, this means that a number of these evidentiary facts are often required for the standard of proof to be fulfilled in a specific case.

Abstract (Swedish)

Den 8 november 2024 infördes den nya förverkandeformen självständigt förverkande i 36 kap. 5 § BrB. Bestämmelsen innebär att egendom numera kan förverkas utan att åklagaren behöver styrka att något konkret brott har begåtts. För att förverka egendom genom självständigt förverkande är det tillräckligt att åklagaren gör det ”klart mera sannolikt” att egendom härrör från någon ospecificerad brottslig verksamhet. Ett flertal remissinstanser var kritiska till den nya förverkandeformen och i synnerhet dess beviskrav.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur tillämpningen av beviskravet i den nya förverkandeformen sett ut i praktiken och vilka sannolikhetsteoretiska fallgropar som uppenbarar sig vid tillämpningen av beviskravet. För att uppfylla detta syfte besvaras frågeställningarna: Hur har hovrätterna hittills värderat bevisningen i mål beträffande självständigt förverkande? Och hur kan bayesiansk metod och bayesianska nätverk tillämpas för att öka den sannolikhetsteoretiska riktigheten i bevisvärderingen vid självständigt förverkande? För att besvara frågeställningarna tillämpas främst rättsdogmatisk metod och bayesiansk metod för bevisvärdering.

Den nya förverkandeformen befinner sig i gränslandet mellan straffrätt och civilrätt. Den utgör inte en särskild rättsverkan av brott i formell mening, men vissa straffrättsliga principer ska ändå upprätthållas. Genomgången av praxis visar att frågan om självständigt förverkande oftast prövas i kombination med att frågan om ansvar för ett konkret brott prövas, även om ansvar för konkret brott inte är en nödvändighet. Omständigheter som är av betydelse för bedömningen av huruvida egendom härrör från brottslig verksamhet är bl.a. egendomens beskaffenhet, förverkandesvarandens ekonomi, att förverkandesvaranden begått ett brott som kan kopplas till egendomen, tidigare är dömd för brott eller kan kopplas till kriminella personer och slutligen brist på förklaring. Denna förklaring ska dock först beaktas efter att åklagaren uppfyllt sin bevisbörda.
Den bayesianska analysen i uppsatsen visar att den bayesianska metoden både ger bevisvärderingen struktur och uppenbarar risker för sannolikhetsteoretiska tankefel, såsom att underskatta samverkandebevisning, förbise ursprungssannolikheten och att behandla spårbevisning som betingelser och vice versa. Struktur kan ges genom exempelvis användning av bayesianska nätverk. Många av de omständigheter som typiskt sett enligt förarbeten och praxis leder till slutsatsen att egendom härrör från brottslig verksamhet torde ha en svag beviskraft var för sig. Det enda som ensamt skulle kunna uppnå beviskravet enligt mina antaganden var omständigheten att förverkandesvaranden begått ett brott som egendomen kan kopplas till. Detta innebär i praktiken att det ofta torde krävas ett flertal av dessa bevisfakta för att beviskravet ska anses vara uppfyllt i ett enskilt fall.

• author: Myrann Lavesson, Vilma
• supervisor: Christian Dahlman
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Evaluation of Evidence in Cases of Independent Confiscation – A Bayesian Perspective
• course: JURM02 20252
• year: 2025
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt, bevisvärdering, självständigt förverkande
• language: Swedish
• id: 9216962
• date added to LUP: 2026-01-21 10:47:57
• date last changed: 2026-01-21 10:47:57