Portföljinvesteringar och den fria rörligheten för kapital – Om 7 § UDI-lagens omfattning av portföljinvesteringar och dess förenlighet med den fria rörligheten för kapital enligt artikel 63 FEUF
(2025) JURM02 20252Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Denna uppsats behandlar den svenska lagen (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar (UDI-lagen) och dess definition av begreppet portföljinvestering. Särskilt analyseras lagens anmälningsskyldighet för portföljinvesteringar som motsvarar eller överstiger ett innehav om tio procent och hur denna reglering förhåller sig till den fria rörligheten för kapital enligt arti-kel 63 FEUF.
Uppsatsen inleds med en genomgång och jämförelse av UDI-förordningen och UDI-lagen. UDI-lagen definierar begreppet portföljinvestering som en ren finansiell placering där investeringen utgör mindre än tio procent av aktierna eller röstvärdet. En genomgång av EU-rättslig praxis visar däremot att portföljinvesteringar enligt unionsrätten definieras... (More) - Denna uppsats behandlar den svenska lagen (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar (UDI-lagen) och dess definition av begreppet portföljinvestering. Särskilt analyseras lagens anmälningsskyldighet för portföljinvesteringar som motsvarar eller överstiger ett innehav om tio procent och hur denna reglering förhåller sig till den fria rörligheten för kapital enligt arti-kel 63 FEUF.
Uppsatsen inleds med en genomgång och jämförelse av UDI-förordningen och UDI-lagen. UDI-lagen definierar begreppet portföljinvestering som en ren finansiell placering där investeringen utgör mindre än tio procent av aktierna eller röstvärdet. En genomgång av EU-rättslig praxis visar däremot att portföljinvesteringar enligt unionsrätten definieras utifrån avsaknaden av möjlighet till inflytande över investeringsobjektet.
UDI-lagens tioprocentiga tröskelvärde frångår således kravet på möjlighet till inflytande och kopplar i stället definitionen till ett tröskelvärde. Följden blir att investeringar som överstiger tio procent men som saknar faktisk möjlighet till inflytande ändå klassificeras som portföljinvesteringar enligt UDI-lagen. Dessa investeringar omfattas således av UDI-lagens anmälningsskyldighet trots att de inte medför något inflytande över investeringsobjektet och därmed inte heller är av någon säkerhetsrelevans enligt lagens syfte.
Uppsatsens analys visar att anmälningsskyldighetens omfattning av portföljinvesteringar som motsvarar eller överskrider ett innehav om tio procent utgör en otillåten inskränkning av den fria rörligheten för kapital. Inskränkningen kan inte anses motiverad med hänsyn till ett tvingande allmänintresse eftersom portföljinvesteringar per definition saknar möjlighet till inflytande över investeringsobjektet. Dessa investeringarna kan därmed inte anses utgöra ett sådant verkligt och tillräckligt allvarligt hot mot nationell säkerhet som krävs för att åtgärden ska kunna motiveras. Inte heller kan lagstiftarens hänvisningar till risken för kringgående godtas eftersom kringgående av granskningssystemet tolkas alltför extensivt och används utan koppling till rättsmissbruk.
Vidare visar även en proportionalitetsbedömning att anmälningsskyldigheten inte uppfyller proportionalitetsprincipens krav. Den omfattande anmälningsskyldigheten går längre än nödvändigt för att skydda nationella säkerhetsintressen.
Sammantaget leder uppsatsens analys till slutsatsen att anmälningsskyldighetens omfattning av portföljinvesteringar som motsvarar eller överskrider ett innehav om tio procent inte är förenlig med unionsrättens krav på fri rörlighet och proportionalitet. (Less) - Abstract
- This thesis examines the Swedish Act (2023:560) on the Screening of Foreign Direct Investments (the FDI Act) and its definition of the concept of portfolio investments in relation to the corresponding definition of portfolio investments under EU law. The thesis specifically analyzes the scope of the Act’s notification requirement as it applies to portfolio investments corresponding to or exceeding a ten percent shareholding in the light of the free movement of capital under Article 63 TFEU and the principle of proportionality.
The thesis begins with a review and comparison of the EU’s FDI Regulation and the Swedish FDI Act. An examination of EU case law shows that portfolio investments are to be defined by the investors absence of any... (More) - This thesis examines the Swedish Act (2023:560) on the Screening of Foreign Direct Investments (the FDI Act) and its definition of the concept of portfolio investments in relation to the corresponding definition of portfolio investments under EU law. The thesis specifically analyzes the scope of the Act’s notification requirement as it applies to portfolio investments corresponding to or exceeding a ten percent shareholding in the light of the free movement of capital under Article 63 TFEU and the principle of proportionality.
The thesis begins with a review and comparison of the EU’s FDI Regulation and the Swedish FDI Act. An examination of EU case law shows that portfolio investments are to be defined by the investors absence of any possibility to exercise influence over the investee. The FDI Act’s ten percent standardized threshold therefore includes investments which, by definition, do not carry the possibility for the investor to influence the investee and consequently there-fore also lack security relevance. Nonetheless, these portfolio investments are subject to a standardized notification requirement under Section 7 of the FDI Act.
The thesis goes on to show that the notification requirement, as applied to portfolio investments, constitutes an unlawful restriction on the free movement of capital. The restriction cannot be justified due to public interest since portfolio investments do not carry the possibility for the investor to influence the investee. The measure can therefore not be regarded as a genuine and sufficiently serious posing threat to the interest of national security. Nor can the Swedish legislature’s reliance on the risk of circumvention be accepted as the concept of circumvention of the screening system is given undue weight in the FDI Act through an extensive interpretation of circumvention, incorrectly applying it without any connection to the notion of the abuse of law.
The proportionality assessment further demonstrates that the notification requirement fails to meet the requirement of the principle of proportionality. The extensive notification requirement in the Swedish FDI Act goes beyond what is necessary to protect national security interests. The notification requirement and the accompanying standstill period that follows impose significant bur-dens on otherwise unproblematic investments. This in turn risks a deterrent effect on capital movements without a corresponding strengthening of the protection of Swedish security interests.
The thesis concludes that the notification requirement, as applied to portfolio investments corresponding to or exceeding a ten percent shareholding, is incompatible with the free movement of capital and the principle of proportionality. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9217122
- author
- Überall Jönsson, Julia LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Portfolio Investments and the Free Movement of Capital – the Scope of Section 7 of the Swedish FDI Act as Applied to Portfolio Investments and Its Compatibility with Article 63 TFEU
- course
- JURM02 20252
- year
- 2025
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- civilrätt, EU-rätt, utländska direktinvesteringar, portföljinvesteringar, den fria rörligheten för kapital, anmälningskyldighet
- language
- Swedish
- id
- 9217122
- date added to LUP
- 2026-01-18 12:46:07
- date last changed
- 2026-01-18 12:46:07
@misc{9217122,
abstract = {{This thesis examines the Swedish Act (2023:560) on the Screening of Foreign Direct Investments (the FDI Act) and its definition of the concept of portfolio investments in relation to the corresponding definition of portfolio investments under EU law. The thesis specifically analyzes the scope of the Act’s notification requirement as it applies to portfolio investments corresponding to or exceeding a ten percent shareholding in the light of the free movement of capital under Article 63 TFEU and the principle of proportionality.
The thesis begins with a review and comparison of the EU’s FDI Regulation and the Swedish FDI Act. An examination of EU case law shows that portfolio investments are to be defined by the investors absence of any possibility to exercise influence over the investee. The FDI Act’s ten percent standardized threshold therefore includes investments which, by definition, do not carry the possibility for the investor to influence the investee and consequently there-fore also lack security relevance. Nonetheless, these portfolio investments are subject to a standardized notification requirement under Section 7 of the FDI Act.
The thesis goes on to show that the notification requirement, as applied to portfolio investments, constitutes an unlawful restriction on the free movement of capital. The restriction cannot be justified due to public interest since portfolio investments do not carry the possibility for the investor to influence the investee. The measure can therefore not be regarded as a genuine and sufficiently serious posing threat to the interest of national security. Nor can the Swedish legislature’s reliance on the risk of circumvention be accepted as the concept of circumvention of the screening system is given undue weight in the FDI Act through an extensive interpretation of circumvention, incorrectly applying it without any connection to the notion of the abuse of law.
The proportionality assessment further demonstrates that the notification requirement fails to meet the requirement of the principle of proportionality. The extensive notification requirement in the Swedish FDI Act goes beyond what is necessary to protect national security interests. The notification requirement and the accompanying standstill period that follows impose significant bur-dens on otherwise unproblematic investments. This in turn risks a deterrent effect on capital movements without a corresponding strengthening of the protection of Swedish security interests.
The thesis concludes that the notification requirement, as applied to portfolio investments corresponding to or exceeding a ten percent shareholding, is incompatible with the free movement of capital and the principle of proportionality.}},
author = {{Überall Jönsson, Julia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Portföljinvesteringar och den fria rörligheten för kapital – Om 7 § UDI-lagens omfattning av portföljinvesteringar och dess förenlighet med den fria rörligheten för kapital enligt artikel 63 FEUF}},
year = {{2025}},
}