Köp bryter inte legostämma – en framtid för svensk rätt? – En kritisk undersökning av det sakrättsliga skyddet för nyttjanderätt till lös egendom

Abstract

For both businesses and consumers, rental agreements serve as an alternative to purchase. The renting of movable property is a contract type of long standing, which has developed from seldom involving any major economic interests, to now being capable of having considerable economic significance for the usufructuary. Despite the role that the rights of use fulfil for business life, and the fact that also consumers obtain property in this way, there is, with regards to rights of use in goods and chattels, no legislation that generally regulates the creditor protection for the usufructuary. There is also a lack of established case law. Considering the increased importance of rights of use, and the fact that it occurs that rent payments are made in advance, the usufructuary´s need for creditor protection has become more pressing.

The aim of the thesis is to examine the creditor protection a usufructuary, with right of use in goods and chattels, holds under the law, and to critically discuss the law as it relates to rights of use in movable property. The purpose includes examining and discussing the consequences of the current law for a usufructuary with a right of use in movable property, as well as discussing a potential future regulation of the creditor protection for rights of use in such property.

In order to answer the first research question, the sources of law will be examined. As legislation is largely lacking, case law and legislative history, as well as the legal literature, are given somewhat greater significance than normally. Other than that, the approach largely follows the legal dogmatic method. The second research question is answered using legal analytical method, in which arguments for and against creditor protection for right of use in movable property are discussed. These arguments are primarily drawn from legislative history and doctrine, and are supplemented by a consumer protection perspective which, to date, has largely remained unaddressed.

The discussion shows that right of use in goods and chattels, apart from being protected against competing rights of use, can only obtain creditor protection if such protection is prescribed in specific legislation. Right of use in goods and chattels in general, however, cannot obtain creditor protection. With that said, the established law must be regarded as quite weak, and the courts should thus be able to approach the matter somewhat open-ended. Regarding the second research question, the discussion shows that a usufructuary should be able to obtain creditor protection, by taking possession of the property. Although the strength of the grounds for such protection varies between different rental agreements, the objections against granting such protection are generally outweighed. Furthermore, it is found that through registration, a charterer should be able to obtain creditor protection for a charter party. The protection, which should not be limited to situations where it does not prejudice the interests of creditors, should be complemented by a requirement for the charterer to accept a new co-contractor after the ship is transferred.

Abstract (Swedish)

För både företag och konsumenter fungerar hyresavtalet som ett alternativ till köp vid anskaffning av egendom. Hyra av lös sak är en avtalstyp med gamla anor, som har utvecklats från att i äldre tid sällan beröra några större ekonomiska intressen, till att numera kunna vara av avsevärd ekonomisk betydelse för nyttjanderättshavaren. Trots funktionen nyttjanderättsupplåtelsen fyller för näringslivet, samt att upplåtelseformen även begagnas av konsumenter, finns det beträffande nyttjanderätt till lös egendom och lös sak ingen lagstiftning som reglerar det sakrättsliga skyddet generellt. Det saknas även stadgad rättspraxis på området. I och med nyttjanderättsupplåtelsens ökade betydelse, samt att det förekommer hyresbetalningarna i förskott, har behovet av ett sakrättsligt skydd för nyttjanderättshavaren blivit mer angeläget.

Uppsatsens syfte är att undersöka det sakrättsliga skyddet för nyttjanderätt till lös egendom enligt gällande rätt, samt diskutera och problematisera rättsläget i förhållande till nyttjanderätt till lös sak. Syftet innefattar att undersöka och diskutera rättslägets konsekvenser för en nyttjanderättshavare av lös sak, samt diskutera en eventuell framtida reglering av det sakrättsliga skyddet för nyttjanderätt till sådan egendom.

För att besvara den första frågeställningen undersöks vad som framkommer i rättskällorna. Till följd av att det i stora delar saknas lagstiftning på området, tillmäts rättspraxis och lagförarbeten, men även doktrinen, en något större betydelse än vanligt. Utöver detta överensstämmer tillvägagångssättet i stora delar med rättsdogmatisk metod. Den andra frågeställning besvaras genom rättsanalytisk metod, där argument och skäl för och emot sakrättsligt skydd för nyttjanderätt till lös sak behandlas i en rättspolitisk diskussion. Argumenten härleds framför allt ur lagförarbeten och doktrinen, vilka kompletteras av konsumentskyddsaspekten som tidigare i princip ej har uppmärksammats.

Diskussionen visar att nyttjanderätt till lös egendom, utöver att åtnjuta skydd mot annan nyttjanderätt, enbart kan erhålla sakrättsligt skydd i de fall ett skydd framgår av särregleringar. Nyttjanderätt till lös egendom generellt kan alltså varken erhålla omsättningsskydd eller borgenärsskydd. Rättsläget får dock betraktas vara tämligen svagt, så till den grad att domstolarna vid en prövning hade kunnat angripa frågan relativt förutsättningslöst. Beträffande den andra frågeställningen, anses det i uppsatsen att nyttjanderätt till lös sak bör kunna erhålla såväl omsättningsskydd som borgenärsskydd genom att nyttjanderättshavaren tar saken i sin besittning. Även om styrkan i skälen för ett sådant skydd skiljer sig åt mellan de olika typerna av nyttjanderättsavtal, överväger de generellt invändningarna mot ett sådant skydd. Det anses även föreligga skäl för ett sakrättsligt skydd för certeparti, vilket bör erhållas genom inskrivning. Skyddet, som inte bör begränsas till situationer där det inte skadar inteckningsborgenärerna, bör kompletteras med en bestämmelse som ålägger befraktaren att godta en ny redare efter att fartyget överlåts.

• author: Rehnström, Jakob
• supervisor: Patrik Lindskoug
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Rent before purchase – a future for Swedish law?
• course: JURM02 20252
• year: 2025
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: förmögenhetsrätt, sakrätt, nyttjanderätt
• language: Swedish
• id: 9217268
• date added to LUP: 2026-01-22 11:52:09
• date last changed: 2026-01-22 11:52:09