När offentlighet blir en kränkning - Om förhållandet mellan yttrandefrihet & rätten till privatliv utifrån ett brottsofferperspektiv
(2025) LAGF03 20252Department of Law
Faculty of Law
- Abstract
- The balance between victims’ freedom of expression, offenders right to respect for their private life and the crime of defamation, became a topical issue in Sweden, in connection with the #MeToo movement, where women who shared their experiences of sexual violence through social media, later were convicted of defamation. Although the #MeToo movement is no longer as intense, similar situations still occur. In this context, various perspectives of justice for a victim are therefore of interest.
The crime of defamation contains an exception which can lead to discharge from liability, given that the courts finds the defamatory statement justifiable. Within the assessment of justification, the court must balance the freedom of expression and... (More) - The balance between victims’ freedom of expression, offenders right to respect for their private life and the crime of defamation, became a topical issue in Sweden, in connection with the #MeToo movement, where women who shared their experiences of sexual violence through social media, later were convicted of defamation. Although the #MeToo movement is no longer as intense, similar situations still occur. In this context, various perspectives of justice for a victim are therefore of interest.
The crime of defamation contains an exception which can lead to discharge from liability, given that the courts finds the defamatory statement justifiable. Within the assessment of justification, the court must balance the freedom of expression and the individuals honor and reputation. The preparatory work to the crime of defamation leaves a relatively extensive room for the court’s interpretation and assessment, and states that the assessment depends on the circumstances in the specific case. The European Court of Human Rights has also established a number of circumstances that are applicable to the current balancing of interests. The essay shall therefore examine how Swedish law relates with European law, and whether, and if so, in what way or to what extent, a victim and justice perspective can be interpreted and taken into account within the court’s legal assessment.
Both Swedish and European law apply an overall assessment when balancing the current interests and multiple circumstances are of similar sort. However, there are a few differences concerning the statement’s veracity and the statement’s damaging effects on the defamed person, by the way that the Swedish assessment is abstract while the European assessment is more factual. The analysis comes to the conclusion that the perspectives of victim’s could be given an greater impact within the assessment of justification, when taking the statements in the Swedish preparatory work and the European Court of Human Rights’ case-law into account. (Less) - Abstract (Swedish)
- Förhållandet mellan brottsoffers yttrandefrihet, förövares rätt till privatliv och förtalsbrottet är en fråga som blev aktuell i samband med #metoo-rörelsen, då kvinnor öppet via sociala medier delade med sig av sina erfaren-heter av sexuellt våld och sedan dömdes för förtal. Trots att #metoo-rörelsen i skrivande stund inte har samma intensitet förekommer det fortfarande lik-nande situationer. I sammanhanget blir därför olika rättviseteman utifrån ett brottsofferperspektiv av intresse.
Inom ramen för förtalsbrottet görs en försvarlighetsprövning, där utfallet kan bli ansvarsfrihet om uttalandet varit försvarligt. Grunden för prövningen är främst intresseavvägningen mellan dels yttrandefriheten, dels den enskildes heder och ära.... (More) - Förhållandet mellan brottsoffers yttrandefrihet, förövares rätt till privatliv och förtalsbrottet är en fråga som blev aktuell i samband med #metoo-rörelsen, då kvinnor öppet via sociala medier delade med sig av sina erfaren-heter av sexuellt våld och sedan dömdes för förtal. Trots att #metoo-rörelsen i skrivande stund inte har samma intensitet förekommer det fortfarande lik-nande situationer. I sammanhanget blir därför olika rättviseteman utifrån ett brottsofferperspektiv av intresse.
Inom ramen för förtalsbrottet görs en försvarlighetsprövning, där utfallet kan bli ansvarsfrihet om uttalandet varit försvarligt. Grunden för prövningen är främst intresseavvägningen mellan dels yttrandefriheten, dels den enskildes heder och ära. Förarbetena lämnar förhållandevis stort utrymme för domstolens skönsmässiga bedömning och föreskriver att prövningen är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Europadomstolen har också fastställt ett antal omständigheter som är av betydelse vid den aktuella intresseavvägningen. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur svensk rätt samspelar med europeisk rätt samt om, och i så fall på vilket sätt eller i vilken utsträckning, ett brottsoffer- och rättviseperspektiv kan utläsas och beaktas inom ramen för domstolsprövningen.
Såväl svensk som europeisk rätt prövar den aktuella intresseavvägningen utifrån en helhetsbedömning och flertalet omständigheter som beaktas är av liknande slag. Det föreligger dock vissa skillnader gällande dels hanteringen av uppgiftens sanningshalt, dels synen på uppgiftslämnandets skadeverkningar på den utpekade personens privatliv, där den svenska bedömningen är av abstrakt slag, medan den europeiska är av mer konkret slag. Analysen leder till slutsatsen att brottsofferperspektivet skulle kunna ges större genomslag inom ramen för försvarlighetsprövningen, sett utifrån förarbetsuttalandena och Europadomstolens praxis. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9217357
- author
- Holgersson, Felicia LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20252
- year
- 2025
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Straffrätt, Yttrandefrihet, Rätten till privatliv, Förtal, Brottsoffer, Kalejdoskopisk rättvisa
- language
- Swedish
- id
- 9217357
- date added to LUP
- 2026-02-09 15:08:11
- date last changed
- 2026-02-09 15:08:11
@misc{9217357,
abstract = {{The balance between victims’ freedom of expression, offenders right to respect for their private life and the crime of defamation, became a topical issue in Sweden, in connection with the #MeToo movement, where women who shared their experiences of sexual violence through social media, later were convicted of defamation. Although the #MeToo movement is no longer as intense, similar situations still occur. In this context, various perspectives of justice for a victim are therefore of interest.
The crime of defamation contains an exception which can lead to discharge from liability, given that the courts finds the defamatory statement justifiable. Within the assessment of justification, the court must balance the freedom of expression and the individuals honor and reputation. The preparatory work to the crime of defamation leaves a relatively extensive room for the court’s interpretation and assessment, and states that the assessment depends on the circumstances in the specific case. The European Court of Human Rights has also established a number of circumstances that are applicable to the current balancing of interests. The essay shall therefore examine how Swedish law relates with European law, and whether, and if so, in what way or to what extent, a victim and justice perspective can be interpreted and taken into account within the court’s legal assessment.
Both Swedish and European law apply an overall assessment when balancing the current interests and multiple circumstances are of similar sort. However, there are a few differences concerning the statement’s veracity and the statement’s damaging effects on the defamed person, by the way that the Swedish assessment is abstract while the European assessment is more factual. The analysis comes to the conclusion that the perspectives of victim’s could be given an greater impact within the assessment of justification, when taking the statements in the Swedish preparatory work and the European Court of Human Rights’ case-law into account.}},
author = {{Holgersson, Felicia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{När offentlighet blir en kränkning - Om förhållandet mellan yttrandefrihet & rätten till privatliv utifrån ett brottsofferperspektiv}},
year = {{2025}},
}