Det beror på var du yttrar dig, eller? - Särskilt om avvägningen mellan yttrandefriheten och skyddet för den enskildes anseende på sociala medier i ljuset av ett avgörande från Svea hovrätt
(2025) JURM02 20252Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- När metoo-rörelsen fick sitt genombrott i Sverige år 2017 förändrades det offentliga samtalet på internet. Sociala medier används under denna period i stor utsträckning för att dela personliga berättelser. I ett av de mest uppmärksammade målen publicerade en journalist ett flertal inlägg på sociala medier där en medieman utpekades som våldtäktsman. Publiceringarna resulterade i en fällande dom för grovt förtal av Svea hovrätt. Målet belyser den avvägning som uppstår när yttranden på sociala medier vägs mot skyddet för den enskildes anseende. Målet är av särskilt intresse då det illustrerar hur långt yttrande-friheten kan sträcka sig när privatpersoner deltar i det offentliga samtalet på sociala medier i ett sammanhang präglat av ett starkt... (More)
- När metoo-rörelsen fick sitt genombrott i Sverige år 2017 förändrades det offentliga samtalet på internet. Sociala medier används under denna period i stor utsträckning för att dela personliga berättelser. I ett av de mest uppmärksammade målen publicerade en journalist ett flertal inlägg på sociala medier där en medieman utpekades som våldtäktsman. Publiceringarna resulterade i en fällande dom för grovt förtal av Svea hovrätt. Målet belyser den avvägning som uppstår när yttranden på sociala medier vägs mot skyddet för den enskildes anseende. Målet är av särskilt intresse då det illustrerar hur långt yttrande-friheten kan sträcka sig när privatpersoner deltar i det offentliga samtalet på sociala medier i ett sammanhang präglat av ett starkt samhällsintresse i anslutning till metoo-rörelsen.
Syftet med uppsatsen är att analysera hur Svea hovrätt gör avvägningen mellan yttrandefriheten och skyddet för den enskildes anseende. Vidare är uppsatsens syfte att belysa hur denna avvägning kan förstås i relation till yttrande-frihetens syfte i en demokratisk rättsstat och det offentliga samtalet på sociala medier. Följande frågeställning formuleras utifrån syftet: Hur gör Svea hovrätt avvägningen mellan yttrandefrihet och skyddet för den enskildes anseende, och hur kan denna avvägning förstås i relation till yttrandefrihetens syfte i en demokratisk rättsstat och det offentliga samtalet på sociala medier?
Frågeställningen besvaras med en rättsdogmatisk metod med analytiska och kritiska inslag. Det analytiska och kritiska perspektivet motiveras likväl av ett rättssäkerhetsintresse. Uppsatsen behandlar yttrandefrihetens rättsliga skydd samt den svenska förtalsregleringens utformning. Svea hovrätts resonemang analyseras mot bakgrund av detta. Uppsatsen visar att Svea hovrätt genomför en restriktiv avvägning i förhållande till yttrandefriheten på sociala medier. Svea hovrätt konstaterar att utpekandet av den enskilde innebär ett allvarligt ingrepp på dennes anseende och konstaterar att yttrandena inte är försvarliga, trots att uppgifterna publicerats i ett sammanhang präglat av metoo-rörelsen.
Slutsatsen är att Svea hovrätt ger skyddet för den enskildes anseende företräde framför yttrandefriheten i den aktuella avvägningen. Svea hovrätts resonemang innebär att yttranden på sociala medier bedöms under strängare rättsliga förutsättningar än yttranden i traditionella grundlagsskyddade medier. Avväg-ningen kan därmed förstås som ett uttryck för en mer försiktig syn på yttran-defrihetens räckvidd i sociala medier. Sammantaget tydliggör uppsatsen spän-ningen som uppstår mellan yttrandefrihetens syfte i en demokratisk rättsstat och skyddet för den enskildes anseende när det handlar om det offentliga sam-talet på sociala medier. (Less) - Popular Abstract
- When the metoo movement emerged in Sweden 2017, the public conversation on the internet changed. Social media was used extensively during this period to share personal stories. In one of the most prominent cases, a journalist published on social media and accused a public figure of being a rapist. The publications led to a conviction for grave defamation by the Svea Court of Appeal. The case illustrates the conflict that may arise between freedom of speech on social media and the protection of an individual's reputation. The case is of particular interest as it illustrates the extent to which individuals may exercise freedom of speech on social media in situations involving a strong public interest in relation to the metoo movement.
The... (More) - When the metoo movement emerged in Sweden 2017, the public conversation on the internet changed. Social media was used extensively during this period to share personal stories. In one of the most prominent cases, a journalist published on social media and accused a public figure of being a rapist. The publications led to a conviction for grave defamation by the Svea Court of Appeal. The case illustrates the conflict that may arise between freedom of speech on social media and the protection of an individual's reputation. The case is of particular interest as it illustrates the extent to which individuals may exercise freedom of speech on social media in situations involving a strong public interest in relation to the metoo movement.
The purpose of this thesis is to analyze how the Svea Court of Appeal addres-ses the conflict between freedom of speech and the protection of an individu-al's reputation. The thesis highlights how this balancing act can be understood in relation to the role of freedom of speech in a democratic state and the public conversation on social media. The thesis answers the following question: How does the Svea Court of Appeal do the balancing act between freedom of speech and the protection of an individual's reputation, and how can this be understood in the light of the role of freedom of speech in a democratic state and the public conversation on social media?
To answer the research question the thesis uses a legal-dogmatic method with analytical and critical elements. The analytical and critical elements are justified by an interest in the rule of law. The thesis is primarily based on Swedish law and the European Convention on Human Rights and Fundamental Freedoms. The Svea Court of Appeal's reasoning is analyzed in the light of the regulation of freedom of speech and the rules of defamation. The thesis shows that the Svea Court of Appeal does a restrictive interpretation in relation to freedom of speech on social media. The Svea Court of Appeal holds that the identification of the individual constitutes a serious interference with the individual's reputation and finds that it is not justified, even though the publications were made in the context of the metoo movement.
The conclusion of the thesis shows that the Svea Court of Appeal gives pre-cedence to the protection of the individual's reputation over freedom of speech in this case. The Svea Court of Appeal's reasoning implies that statements on social media are subject to stricter conditions than statements in traditional media protected by constitutional law. The balancing act can be understood as indicating a restrained view of the reach of freedom of speech on social media. The thesis recognizes the tension between the purpose of freedom of speech in a democratic state and the protection of the individual's reputation on social media. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9217362
- author
- Ericsson, Tora LU
- supervisor
-
- Karol Nowak LU
- organization
- alternative title
- It depends on the context in which you choose to express yourself, doesn’t it? - In particular about the balancing act between freedom of speech and the protection of an individual's reputation on social media in the light of a decision by the Svea Court of Appeal
- course
- JURM02 20252
- year
- 2025
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- konstitutionell rätt, yttrandefrihet, förtal, straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 9217362
- date added to LUP
- 2026-01-21 10:54:19
- date last changed
- 2026-01-21 10:54:19
@misc{9217362,
abstract = {{När metoo-rörelsen fick sitt genombrott i Sverige år 2017 förändrades det offentliga samtalet på internet. Sociala medier används under denna period i stor utsträckning för att dela personliga berättelser. I ett av de mest uppmärksammade målen publicerade en journalist ett flertal inlägg på sociala medier där en medieman utpekades som våldtäktsman. Publiceringarna resulterade i en fällande dom för grovt förtal av Svea hovrätt. Målet belyser den avvägning som uppstår när yttranden på sociala medier vägs mot skyddet för den enskildes anseende. Målet är av särskilt intresse då det illustrerar hur långt yttrande-friheten kan sträcka sig när privatpersoner deltar i det offentliga samtalet på sociala medier i ett sammanhang präglat av ett starkt samhällsintresse i anslutning till metoo-rörelsen.
Syftet med uppsatsen är att analysera hur Svea hovrätt gör avvägningen mellan yttrandefriheten och skyddet för den enskildes anseende. Vidare är uppsatsens syfte att belysa hur denna avvägning kan förstås i relation till yttrande-frihetens syfte i en demokratisk rättsstat och det offentliga samtalet på sociala medier. Följande frågeställning formuleras utifrån syftet: Hur gör Svea hovrätt avvägningen mellan yttrandefrihet och skyddet för den enskildes anseende, och hur kan denna avvägning förstås i relation till yttrandefrihetens syfte i en demokratisk rättsstat och det offentliga samtalet på sociala medier?
Frågeställningen besvaras med en rättsdogmatisk metod med analytiska och kritiska inslag. Det analytiska och kritiska perspektivet motiveras likväl av ett rättssäkerhetsintresse. Uppsatsen behandlar yttrandefrihetens rättsliga skydd samt den svenska förtalsregleringens utformning. Svea hovrätts resonemang analyseras mot bakgrund av detta. Uppsatsen visar att Svea hovrätt genomför en restriktiv avvägning i förhållande till yttrandefriheten på sociala medier. Svea hovrätt konstaterar att utpekandet av den enskilde innebär ett allvarligt ingrepp på dennes anseende och konstaterar att yttrandena inte är försvarliga, trots att uppgifterna publicerats i ett sammanhang präglat av metoo-rörelsen.
Slutsatsen är att Svea hovrätt ger skyddet för den enskildes anseende företräde framför yttrandefriheten i den aktuella avvägningen. Svea hovrätts resonemang innebär att yttranden på sociala medier bedöms under strängare rättsliga förutsättningar än yttranden i traditionella grundlagsskyddade medier. Avväg-ningen kan därmed förstås som ett uttryck för en mer försiktig syn på yttran-defrihetens räckvidd i sociala medier. Sammantaget tydliggör uppsatsen spän-ningen som uppstår mellan yttrandefrihetens syfte i en demokratisk rättsstat och skyddet för den enskildes anseende när det handlar om det offentliga sam-talet på sociala medier.}},
author = {{Ericsson, Tora}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Det beror på var du yttrar dig, eller? - Särskilt om avvägningen mellan yttrandefriheten och skyddet för den enskildes anseende på sociala medier i ljuset av ett avgörande från Svea hovrätt}},
year = {{2025}},
}