Finansiell hävstång i alternativa investeringsfonder – Tillåten omskrivning eller otillåten omtolkning?

Abstract (Swedish)

Med finansiell hävstång avses på ett övergripande plan det ekonomiska fenomen där en investerare, genom lån eller liknande arrangemang, kan köpa till-gångar för mer än vad de egna pengarna annars hade tillåtit. Denna uppsats behandlar hur begreppet finansiell hävstång ska förstås och avgränsas i regleringen av alternativa investeringsfonder, samt om den svenska tolkningen av begreppet är förenlig med EU-rätten. Finansiell hävstång är ett centralt begrepp i fondregleringen, eftersom det används för att avgöra när en fondförvaltare behöver tillstånd och när tillsynsmyndigheter kan ingripa för att begränsa användningen av hävstång.

Regleringen av alternativa investeringsfonder bygger på ett EU-direktiv som har genomförts i svensk rätt genom lag. Direktivets syfte är att skapa insyn och kontroll över vissa former av riskuppbyggnad i fondsektorn, särskilt när fonder genom lån, derivat eller liknande arrangemang kan förstärka sin påverkan på marknaden. Inom EU-rätten används begreppet finansiell hävstång för att beskriva när en fond, genom vissa metoder, ökar sin exponering.

I EU-rätten är finansiell hävstång konstruerad som ett tekniskt och metodbaserat begrepp. Avgörande är hur fondens exponering har skapats, och exponeringen ska beräknas enligt detaljerade och bindande regler i en EU-förordning. Regleringen innehåller samtidigt uttryckliga undantag för vissa situationer, såsom skuldsättning i portföljbolag eller tillfälliga lån som används för likviditetshantering. Det är därmed inte all ekonomisk risk eller alla värdeförändringar som omfattas av hävstångsbegreppet.

I svenska förarbeten beskrivs finansiell hävstång däremot huvudsakligen i termer av känslighet för värdeförändringar. Hävstång förklaras som att fondens värde reagerar kraftigare på förändringar i marknaden, vilket innebär att små prisrörelser kan få stora effekter på fondens resultat. Förarbetena klargör emellertid inte hur detta sätt att beskriva hävstång förhåller sig till EU-rättens tekniska exponeringsbegrepp, och det anges inte tydligt om känslighet används som en pedagogisk beskrivning eller som ett uttalande om hur den rättsliga definitionen ska förstås.

Uppsatsen visar att Sverige i formell mening har genomfört EU-regleringen korrekt och att den svenska regleringen i grunden är förenlig med EU-rätten. Problemet ligger i stället i den begreppsliga och lagtekniska otydlighet som uppstår när finansiell hävstång förklaras med ekonomiska effektbegrepp, utan att kopplas tydligt till den metod- och arrangemangsbaserade konstruktion som gäller enligt EU-rätten. Denna otydlighet har bidragit till tolkningar i doktrin där räckvidden för finansiell hävstång beskrivs som mycket vid, trots att sådana tolkningar inte är förenliga med regelverkets systematik och syfte. Finansiell hävstång omfattar enligt EU-rätten inte all risk eller alla investeringar, utan endast sådan exponering som uppkommer genom vissa typer av finansiella arrangemang. Förarbetenas fokus på känslighet kan därför inte ges självständig rättslig betydelse vid tillämpningen av reglerna.

Avslutningsvis konstateras att oklarheten kring begreppets räckvidd får påtagliga rättsliga konsekvenser. Fondförvaltare kan få svårt att förutse när tröskelvärden passeras och när tillståndsskyldighet uppkommer, samtidigt som tillsynsmyndighetens möjligheter att effektivt begränsa användningen av finansiell hävstång försvåras. Om begreppet tillämpas otydligt riskerar regleringen att missa sitt övergripande syfte: att identifiera och motverka stora systemrisker på ett träffsäkert och rättssäkert sätt.

Abstract

In general terms, financial leverage refers to situations in which an investor, through borrowing or similar arrangements, is able to acquire assets exceeding what would otherwise be possible using only its own capital. This thesis examines how the concept of financial leverage should be understood and delimited in the regulation of alternative investment funds, and whether the Swedish interpretation of the concept is compatible with EU law. Financial leverage is a key concept in fund regulation, as it is used to determine when a fund manager is subject to authorisation requirements and when supervisory authorities may intervene to restrict the use of leverage.

The regulation of alternative investment funds is based on an EU directive that has been implemented into Swedish law. The purpose of the directive is to enhance transparency and supervision in parts of the fund sector where risks may accumulate, particularly where funds, through borrowing, derivative instruments, or comparable arrangements, can amplify their impact on financial markets. Within EU law, financial leverage is constructed as a technical and method-based concept, closely linked to the creation of exposure. Exposure is to be calculated in accordance with detailed and binding rules set out in a directly applicable EU regulation, which also provides explicit exceptions for certain situations, such as indebtedness at the level of portfolio companies and temporary borrowing for liquidity management. As a result, financial leverage under EU law does not encompass all forms of economic risk or value fluctuations.

In the Swedish preparatory works, financial leverage is instead primarily described in terms of increased sensitivity to value changes in underlying assets. Leverage is explained as a mechanism through which small market movements may lead to disproportionately large effects on a fund’s results. The preparatory works do not, however, clarify how this description relates to the exposure-based concept used in EU law, nor do they specify whether sensitivity is intended as a pedagogical explanation or as a statement of how the legal definition should be interpreted.

The thesis concludes that Sweden has formally implemented the EU regulatory framework in a manner consistent with EU law, and that the Swedish regulation is, in principle, EU compliant. The principal difficulty lies instead in the conceptual and legislative ambiguity that arises when financial leverage is explained through economic effect-based concepts without being clearly connected to the method- and arrangement-based structure governing the concept under EU law. This ambiguity has contributed to divergent interpretations regarding the scope of financial leverage, despite such interpretations being incompatible with the systematics and purpose of the EU framework.

Finally, the thesis highlights that uncertainty regarding the scope of financial leverage has concrete legal consequences. Fund managers may face difficulties in assessing when regulatory thresholds are exceeded, while supervisory authorities may encounter challenges in applying leverage-related intervention powers in a predictable and effective manner. Clear delimitation of the concept in line with EU law is therefore essential to ensure legal certainty and to enable the regulatory framework to function as intended in addressing systemic risk.

• author: Berggren, Elliot
• supervisor: Sacharias Votinius
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Financial Leverage in Alternative Investment Funds – Permissible Reformulation or Impermissible Reinterpretation?
• course: JURM02 20252
• year: 2025
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Finansiell hävstång, Finansrätt, EU-rätt, Riskkapital, Alternativa investeringsfonder (AIF), AIFMD, FAIFMD, LAIF, EU-konform, Hedgefond
• language: Swedish
• id: 9217457
• date added to LUP: 2026-01-21 10:51:14
• date last changed: 2026-01-21 10:51:14