Får man bygga hur som helst? En analys av anpassningskravet i plan- och bygglagen

Abstract

When granting a building permit for changes in detailed development areas, such as alterations and new construction, several requirements must be met. The application must comply with the detailed development plan, but also that the applicable regulations regarding the requirements and protective provisions are complied with. One of these requirements is the adaptation requirement (anpassningskravet) in Chapter 2, Section 6, item 1 of the Planning and Building Act (Plan- och bygglag (2010:900)).

This thesis aims, through a doctrinal legal method, to examine preparatory works, legislative text and legal commentaries in order to clarify the applicable law. The thesis also analyses a comprehensive survey of case law, both recent decisions and older ones. The purpose of this is to investigate how the courts interpret the adaptation requirement, but also the related provisions regarding the assessment of building permit applications.

The courts in the cases mentioned above develop their interpretation of the adaptation requirement and gives a synthesis on how it should be implemented in the issue at hand. The contemporary legal cases clarify that the adaptation requirement can constitute an independent basis for assessment but is seldom enough to revoke a building permit. Other factors, such as a negative impact on the surroundings, breach of provisions or failure to comply with current detailed development plan, becomes practically mandatory requirements.

The analysis and summary show that it is hard to give an extensive statement on the field. What can be said, regarding the legal cases, is that there is a tendency from the highest instance, often the Land and Environment Court of Appeal (Mark- och miljööverdomstolen), to interpret the adaptation requirement quite liberally. Less restrictively than the preparatory works and legal commentaries imply. In my view, this presents a problem, as it results in reduced predictability in practical application.

The conclusion is therefore that the legal review of the adaptation requirement is neglected to too great an extent and that a revision of the legislative text at hand is necessary. This is illustrated not least in MÖD 2015:26.

Abstract (Swedish)

Vid till- och nybyggnation i detaljplanerade områden finns det ett antal punkter som måste vara uppfyllda för att bygglov ska beviljas. Detta omfattar bland annat att ansökan ska följa gällande detaljplan samt att de krav och skyddsbestämmelser som finns i Plan- och bygglag (2010:900) ska vara uppfyllda. Ett av dessa krav är anpassningskravet i 2 kap. 6 § 1p PBL.

Denna uppsats syftar till att genom en rättsdogmatisk metod undersöka förarbeten, lagtext och lagkommentarer för att klargöra vad som utgör gällande rätt på området. Uppsatsen analyserar även en omfattande mängd rättsfall på rättsområdet, både nutida och äldre, för att utreda hur domstolar har tolkat och tillämpat anpassningskravet och relaterade bestämmelser vid prövning av bygglovsansökningar.

I de ovan nämnda rättsfallen utvecklar rättsinstanserna hur de tolkar anpassningskravet och ger en analys av hur det ska tillämpas i den aktuella frågan. De nutida rättsfallen tydliggör att anpassningskravet kan utgöra en självständig prövningsgrund, men att det sällan är tillräckligt för att häva ett bygglovsbeslut. Fler faktorer, såsom en kraftigt negativ påverkan på omgivningen, överträdande av skyddsbestämmelser eller en åsidosatt detaljplan blir nästintill ett obligatorium.

Analysen och den efterföljande slutsatsen visar att det svårligen går att ge ett heltäckande och fullständigt omfattande konstaterande på rättsområdet. Det som går att utröna från de olika målen är att det finns en tendens från högsta instans, ofta Mark- och miljööverdomstolen, att tolka kraven på anpassning mer liberalt än vad förarbeten och lagkommentarer gör. Detta faktum skapar en rättsosäkerhet. I min mening är detta ett problem då de berörda bestämmelserna inte ger en förutsägbarhet vid praktisk tillämpning.

Slutsatsen blir således att prövningen av anpassningskravet negligeras i för stor utsträckning och att en omarbetning av den aktuella lagtexten är behövlig. Detta belyses inte minst i utfallet av MÖD 2015:26.

• author: von Friesendorff, Johan
• supervisor: Karol Nowak
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20252
• year: 2025
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Fastighetsrätt, förvaltningsrätt, plan- och bygglagen, PBL, ÄPBL, bygglov, detaljplan, anpassningskravet, byggnadsverks utformning, varsamhetskravet, förvanskningsförbudet
• language: Swedish
• id: 9217553
• date added to LUP: 2026-02-09 15:51:11
• date last changed: 2026-02-09 15:51:11