The Role of LULUCF in Sweden’s Energy Transition

Abstract

The land use, land-use change, and forestry sector (LULUCF) has historically been rather unregulated. Recent political developments have put pressure on countries to implement practices that increase net greenhouse gas (GHG) removals and improve the state of carbon sinks. One of these political developments is the European Union’s (EU) LULUCF Regulation, which as of now obligates Member States (MS) to meet binding removal targets. Another political development on the climate front is the energy sector's ambition to reach net-zero. Sweden is an interesting case as the country has one of the largest forest carbon sink and the highest share of renewable energy sources in the EU. Within the total energy-mix, around 30% consists of biomass where forest products account for over 80%. On these grounds, this study examines how the energy sector may be affected by the integration of the LULUCF Regulation. This is done by examining the Swedish Energy Agency’s report which outlines four scenarios that predict how the energy system will reach net-zero GHG emissions by 2050. The analysis examines opportunities and challenges which arise when the sector becomes more regulated. Adopting a mixed-methods approach, the study assesses the extent to which each scenario may need to adapt to a future where biomass availability changes and carbon sinks are increasingly regulated. The findings reveal that the energy transition may be on firmer footing than previously assumed, however, the continued reliance on biomass without integration of the LULUCF sector risks undermining climate targets and intensifying conflicts of interest. If Sweden is to maintain its path toward a net-zero energy system, it is essential for harmonisation across climate, forestry and energy policy.

Popular Abstract (Swedish)

Hur många roller ska skogen ta sig an?

Skogen kan ta an många olika roller. Den kan vara en vacker vandringsmiljö. Kanske ett förvaringsutrymme för koldioxid? Eller till och med en viktig källa för bioenergi. Skogens förmåga att bidra med flera funktioner är fantastiskt men precis som andra naturresurser är förrådet begränsad. Dessutom är skogen en central del i klimatarbetet där dess funktion som kolsänka kan bidra till klimatmål. Historiskt sett har markanvändning och skogsbruk, den så kallade LULUCF-sektorn, varit svagt reglerad. Vad händer då när EU ställer hårdare krav på hur mark och skog får brukas? Denna studie undersöker relationen mellan skogssektorn och energisektorn i Sverige. Det visar sig att landet behöver stärka insatserna för att nå de nya målen för kolsänkor. Å andra sidan pekar studien på att energiomställningen kan vara mer robust än vad man kan tro.
Skogssektorn och energisektorns samband är möjligtvis inte uppenbar vid första anblick. I Sverige kommer omkring 30 procent av den totala energitillförseln från biomassa, där mer än 80 procent har sitt ursprung från skogen. Samtidigt är Sverige ett av de mest skogsrika medlemsländerna i EU. Detta gör landet till ett spännande fall: det har både en av EU:s största skogliga kolsänkor och en av de högsta andelarna förnybar energi. För att ytterligare röra om i grytan har EU infört en LULUCF-förordning. Lagen sätter bindande mål för hur mycket koldioxid som ska tas upp i skog och mark över hela unionen. I samma veva har Sverige satt upp planer för att energisektorn ska nå nettonollutsläpp till år 2050.
Studien gör ett försök att reda ut den knepiga situationen genom att tillämpa både kvalitativa och kvantitativa metoder. Fokuset ligger på hur EU:s LULUCF-förordning kan påverka energisystemets omställning, särskilt tillgången på bioenergi. Analysen bygger på Energimyndighetens fyra framtidsscenarier som beskriver hur Sverige ska nå ett klimatneutralt energisystem till år 2050. Flera av de framtida scenarierna visar en minskad användning av biomassa, vilket kan underlätta föreningen av klimatmål för både skog och energi. Samtidigt visar resultaten att utvecklingen är beroende av hur EU:s klimatpolitik utformas i praktiken. Om efterfrågan på bioenergi ökar, exempelvis till följd av nya styrmedel, kan det skapa målkonflikter mellan skogens roll som kolsänka och dess användning som energiresurs. Genom att bättre samordna regelverk för markanvändning, skogsbruk och energi kan politiken bidra till både minskade utsläpp och ett hållbart nyttjande av skogen.
Ett viktigt fynd är att en ökad reglering av skogssektorn inte nödvändigtvis står i konflikt med energiomställningen men att den kräver bättre samordning mellan politikområden. Till exempel, myndigheter uttrycker oro kring osäkerheter om genomförande och rapportering. Myndigheterna visar sig vara överens om att det krävs en bättre samordning mellan aktörer för att underlätta införandet av LULUCF-lagen. En kanske inte så överraskande insikt är att skogens olika roller kan komma att ändras. När fler aktörer vill nyttja skogens resurser för olika ändamål, blir målkonflikter oundvikliga. Studien trycker därmed på vikten av att se klimat-, skogs- och energipolitik som delar av samma system, snarare än som separata.

• author: Hasselstrand, Malva Louise
• supervisor: Pål Börjesson
• organization: Centre for Environmental and Climate Science (CEC)
• course: MVEM31 20252
• year: 2026
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: Forestry, LULUCF, Sweden, Energy transition
• language: English
• id: 9221178
• date added to LUP: 2026-02-02 11:48:47
• date last changed: 2026-02-02 11:48:47