Environmental Risk Assessment of PFAS in a Swedish Stream - A Case Study of Perstorpsbäcken Integrating Measured Concentrations and Species Sensitivity Distributions

Abstract

Freshwater ecosystems are increasingly threatened by persistent chemical pollutants, including per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS), which pose long-term risks to both ecosystems and human health. Small streams downstream of urban and industrial areas are often underrepresented in monitoring programmes, despite their potential vulnerability to PFAS contamination. Furthermore, environmental risk assessments (ERAs) of PFAS in small freshwater systems remain limited, particularly site-specific assessment based measured environmental concentrations (MECs).
This study aimed to assess the occurrence and environmental risk of PFAS in Perstorpsbäcken, a Swedish stream receiving effluents from industrial areas and a wastewater treatment plant. Surface water concentrations of 24 PFAS compounds were measured at four locations
along the stream. Using available chronic ecotoxicity data for locally relevant species, predicted no effect concentrations (PNECs) were derived from species sensitivity distribution (SSD) modelling for the two dominant PFAS compounds in Perstorpsbäcken. Environmental risk was assessed by comparing MECs with the derived PNECs.
The results identified PFOS and PFHxS as the dominant compounds at most sampling sites, and a clear spatial contamination gradient was observed, with concentrations peaking shortly down stream of the wastewater treatment plant. A very low environmental risk was identified at the furthest upstream site, while the remaining locations were classified as having moderate risks. Comparison with previous monitoring data indicated that PFAS-related risks in Perstorpsbäcken may vary over time, suggesting that the stream may periodically be exposed to higher risks under different hydrological conditions.
The findings highlight the importance of site-specific assessments and expanded monitoring and assessment strategies to support ecologically relevant assessments and appropriate water management.

Popular Abstract (Swedish)

I ett litet skånskt vattendrag hittades förhöjda halter av så kallade ”evighetskemikalier” som kan innebära risker för livet under ytan. Trots att vattnet ser rent ut visar mätningar att påverkan från industri och avloppsvatten är större än vad man tidigare känt till.
PFAS är en stor grupp industrikemikalier med mycket goda vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper samt hög kemisk- och värmestabilitet. PFAS har därför använts i allt från regnkläder och matförpackningar till brandsläckningsskum. Men det som gör dem användbara är också det som gör dem problematiska, att de bryts ned extremt långsamt i naturen. Dessutom sprids de lätt i miljön och kan anrikas i levande organismer. PFAS har kopplats till olika hälsoeffekter hos människor samt till negativa effekter på djur och hela ekosystem. I Sverige och resten av världen upptäcks PFAS allt oftare i sjöar, hav och andra vattendrag. Trots detta vet vi fortfarande relativt lite om hur dessa ämnen påverkar ekosystemen i vattnen.
Vid övervakning och mätning av PFAS faller mindre vattendrag lätt mellan stolarna. Det gör det svårt att bedöma om växt- och djurlivet i dessa miljöer utsätts för risker. I detta examensarbete undersöktes därför förekomsten av PFAS i Perstorpsbäcken, ett mindre vattendrag i Sverige. Bäcken rinner bland annat genom Perstorp och passerar där både industrier och ett reningsverk. Tidigare mätningar visade på förhöjda halter av enstaka PFAS-ämnen, men det saknades kunskap om huruvida fler ämnen kunde förekomma och hur långt föroreningen sträckte sig. Följaktligen hade riskerna av PFAS-föroreningen inte heller kunnat bedömas.
Vattenprover togs på fyra platser längst bäcken, både uppströms och nedströms industrierna och avloppsreningsverket i november 2025. Totalt analyserades 24 olika PFAS-ämnen och nio av dessa påträffades på minst en plats i bäcken. Den sammanlagda halten av PFAS var högre än den gräns som EU just nu håller på att ta fram för ytvatten. Detta innebär att vattnet, utifrån halten av PFAS, inte skulle vara säkert till dricksvattenproduktion.
Risken visade sig dock något lägre för de vattenlevande organismerna vid mättillfället. För de två PFAS ämnen som förekom i högst halter i Perstorpsbäcken, PFOS och PFHxS, bedömes risken som mycket låg på den plats där bäcken rinner in i Perstorp. Däremot ökade risken till måttlig på resterande platser. De högsta halterna av PFAS uppmättes efter att vatten från både industriområdet och avloppsreningsverket hade släppts ut i bäcken. Halterna minskade, men fortsatte att vara förhöjda ungefär två kilometer efter avloppsreningsverket, längre nedströms än vad som tidigare mätts.
En viktig insikt från undersökningen var att risken i Perstorpsbäcken kan variera kraftigt över tid. Vid jämförelse med andra mätningar upptäcktes det att PFAS-halterna kan vara betydligt högre under perioder med låg vattenföring, exempelvis under torra perioder. Under sådana perioder kan förhållandena bli mer påfrestande för det liv som finns i bäcken.
Samtidigt saknas fortfarande kunskap om alla effekter som PFAS kan ha på organismer och ekosystem. För att kunna göra säkrare bedömningar krävs därför mer forskning och utökad övervakning. Undersökningen visade på förekomst och potentiell risk för miljön och att små vattendrag periodvis kan påverkas betydligt av kemikalieutsläpp. Sådana miljöer behöver kartläg-gas och därefter inkluderas i arbetet med att skydda vatten och biologisk mångfald.

• author: Tiljander, Louise
• supervisor: Maria Hansson
• organization: Centre for Environmental and Climate Science (CEC)
• alternative title: PFAS i Perstorpsbäcken – bedömning av faran för bäckens miljö
• course: MVEK12 20252
• year: 2026
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Earth and Environmental Sciences
• language: English
• id: 9221359
• date added to LUP: 2026-04-29 14:08:55
• date last changed: 2026-04-29 14:38:31