Hur påverkar hastighetskamerorna längs vägarna människors beteende i trafiken?
(2008)Department of Sociology of Law
- Abstract (Swedish)
- Hastighet är den största enskilt bidragande orsaken till att personer dödas och skadas i trafiken den är också en stor bidragande orsak till att olyckor inträffar. I åtgärder mot detta och i ett led mot nollversionen har staten satt upp trafiksäkerhetskameror längs ett antal av våra vägar. Detta för att få ner hastigheten och på så vis göra trafikmiljön säkrare.
Vilken verkan har dessa kameror, som stat påtvingat medborgarna, i verkligheten? Enligt undersökningen verkar de flesta anpassa sitt beteende när det finns en uppenbar risk att kameran ser dem. När de är utom blickfånget för kameran är det många som gasar upp för att sedan bromsa inför nästa kamera. Vissa har dock givit sin åsikt om att de håller hastighetsbegränsningen oavsett om... (More) - Hastighet är den största enskilt bidragande orsaken till att personer dödas och skadas i trafiken den är också en stor bidragande orsak till att olyckor inträffar. I åtgärder mot detta och i ett led mot nollversionen har staten satt upp trafiksäkerhetskameror längs ett antal av våra vägar. Detta för att få ner hastigheten och på så vis göra trafikmiljön säkrare.
Vilken verkan har dessa kameror, som stat påtvingat medborgarna, i verkligheten? Enligt undersökningen verkar de flesta anpassa sitt beteende när det finns en uppenbar risk att kameran ser dem. När de är utom blickfånget för kameran är det många som gasar upp för att sedan bromsa inför nästa kamera. Vissa har dock givit sin åsikt om att de håller hastighetsbegränsningen oavsett om där finns en kamera som övervakar dem. En intressant tendens som kan utläsas är att människor är mer benägna att hålla hastigheten på sträckor med lägre hastighet. Det verkar som om en direkt synlig fara skulle göra att de sänker hastigheten. Annars verkar det vara ekonomiska sanktioner eller förlust av körkort som skrämmer till lydnad. Om man applicerar detta resonemang på Foucaults teori om disciplin kan man tydligt se att övervakning ger ett ?bättre? beteende. Man strävar efter att få ett homogent allmänt korrekt beteende som hela samhället tjänar på.
Staten utövar makt i enlighet med Foucaults tankar om disciplin. Kameror tar kort på de som överträder hastighetsbestämmelser, gör dem synliga. De kategoriseras genom att man ser till situationen de befunnit sig i när de begick överträdelsen. Utifrån en jämförelse med andra som tidigare överträtt hastighetsbegränsningar får man sedan ett straff proportionerligt till gärningen i form av penningböter. Förhoppningsvis ska straffet få lagöverträdarna att avskräckas från att göra om det och på så sätt anpassa sig till det ?rätta? beteendet. Stats sätt att hantera situationen stämmer väl överens med Foucaults tankar utan när det kommer till straffet då Foucault i stället förespråkar belöning. En belöning skulle locka syndare att rätta sig in i ledet.
Genom vetskapen om att man är övervakad kanske beteendet tillslut stävjas och man internaliserar de regler kring hastighet som finns. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1317630
- author
- Sjöberg, Therese
- supervisor
- organization
- year
- 2008
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Foucault, fortkörning, övervakning, hastighetskamera, Sociology, Sociologi
- language
- Swedish
- id
- 1317630
- date added to LUP
- 2008-02-19 00:00:00
- date last changed
- 2008-02-19 00:00:00
@misc{1317630,
abstract = {{Hastighet är den största enskilt bidragande orsaken till att personer dödas och skadas i trafiken den är också en stor bidragande orsak till att olyckor inträffar. I åtgärder mot detta och i ett led mot nollversionen har staten satt upp trafiksäkerhetskameror längs ett antal av våra vägar. Detta för att få ner hastigheten och på så vis göra trafikmiljön säkrare.
Vilken verkan har dessa kameror, som stat påtvingat medborgarna, i verkligheten? Enligt undersökningen verkar de flesta anpassa sitt beteende när det finns en uppenbar risk att kameran ser dem. När de är utom blickfånget för kameran är det många som gasar upp för att sedan bromsa inför nästa kamera. Vissa har dock givit sin åsikt om att de håller hastighetsbegränsningen oavsett om där finns en kamera som övervakar dem. En intressant tendens som kan utläsas är att människor är mer benägna att hålla hastigheten på sträckor med lägre hastighet. Det verkar som om en direkt synlig fara skulle göra att de sänker hastigheten. Annars verkar det vara ekonomiska sanktioner eller förlust av körkort som skrämmer till lydnad. Om man applicerar detta resonemang på Foucaults teori om disciplin kan man tydligt se att övervakning ger ett ?bättre? beteende. Man strävar efter att få ett homogent allmänt korrekt beteende som hela samhället tjänar på.
Staten utövar makt i enlighet med Foucaults tankar om disciplin. Kameror tar kort på de som överträder hastighetsbestämmelser, gör dem synliga. De kategoriseras genom att man ser till situationen de befunnit sig i när de begick överträdelsen. Utifrån en jämförelse med andra som tidigare överträtt hastighetsbegränsningar får man sedan ett straff proportionerligt till gärningen i form av penningböter. Förhoppningsvis ska straffet få lagöverträdarna att avskräckas från att göra om det och på så sätt anpassa sig till det ?rätta? beteendet. Stats sätt att hantera situationen stämmer väl överens med Foucaults tankar utan när det kommer till straffet då Foucault i stället förespråkar belöning. En belöning skulle locka syndare att rätta sig in i ledet.
Genom vetskapen om att man är övervakad kanske beteendet tillslut stävjas och man internaliserar de regler kring hastighet som finns.}},
author = {{Sjöberg, Therese}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Hur påverkar hastighetskamerorna längs vägarna människors beteende i trafiken?}},
year = {{2008}},
}