Civilstatus inverkan på EU-medborgares fria rörlighet
(2006)Department of Business Law
- Abstract (Swedish)
- Ett lands lagstiftning återspeglar nationella värderingar, värdemoralen. EU-samarbetet baseras delvis på medlemsstaternas gemensamma nytta av fri rörlighet av arbetskraft, nyttomoral, därför skall hinder för denna fria rörlighet undanröjas. EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning är underordnad EG-rätten (inklusive EG-domstolens rättspraxis). EU-medlemsstaternas lagsystem skall harmoniseras med EG-rätten. Skulle nationell lag stå i konflikt med EG-rätten har den senare företräde. EG-domstolen har i uppgift att tolka gemenskapslagstiftningen. Målet D och Sverige mot Rådet gäller tolkningen av begreppet "gift" i enlighet med Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna. EG-domstolen uttalade utifrån vanligast rådande... (More)
- Ett lands lagstiftning återspeglar nationella värderingar, värdemoralen. EU-samarbetet baseras delvis på medlemsstaternas gemensamma nytta av fri rörlighet av arbetskraft, nyttomoral, därför skall hinder för denna fria rörlighet undanröjas. EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning är underordnad EG-rätten (inklusive EG-domstolens rättspraxis). EU-medlemsstaternas lagsystem skall harmoniseras med EG-rätten. Skulle nationell lag stå i konflikt med EG-rätten har den senare företräde. EG-domstolen har i uppgift att tolka gemenskapslagstiftningen. Målet D och Sverige mot Rådet gäller tolkningen av begreppet "gift" i enlighet med Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna. EG-domstolen uttalade utifrån vanligast rådande värdemoral inom hela EU att registrerat partnerskap inte har samma civilstatus som äktenskap. Något likställande mellan homo- och heterosexuella parförhållanden kunde därför inte göras genom tolkning av begreppet "gift". I EG-domstolen yrkade D och Sverige att skillnad i civilstatus mellan registrerat partnerskap och äktenskap kunde utgöra hinder för arbetstagares fria rörlighet. Av processrättsliga skäl prövades inte denna grund av EG-domstolen. Det finns därför ingen EG-praxis som kan bekräfta eller dementera påståendet att värdemoralen är i konflikt med nyttomoralen. Hypotetiskt kan civilstatus inverka på EU-medborgares fria rörlighet. Om hypotesen stämmer innebär detta att en grupp EU-medborgare (homosexuella) har sämre förutsättningar att utnyttja den fria rörligheten inom EU än andra (heterosexuella). Skall då värdemoralens etik få ge vika för nyttomoralen? I linje med EG-rättens företrädesrätt över nationell lag vid konflikt så anser jag att EU:s princip om fri rörlighet av arbetskraft ska ges företräde vid konflikt som härrör ur hetero- och homosexuella parförhållandens civilstatus. Värdemoralen bör således ge vika för nyttomoralen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1335608
- author
- Katzman, Nina
- supervisor
- organization
- year
- 2006
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- EU, fri rörlighet, sexuell läggning, äktenskap, partnerskap, Juridical science, Rättsvetenskap, juridik
- language
- Swedish
- id
- 1335608
- date added to LUP
- 2006-01-04 00:00:00
- date last changed
- 2010-08-03 10:53:16
@misc{1335608,
abstract = {{Ett lands lagstiftning återspeglar nationella värderingar, värdemoralen. EU-samarbetet baseras delvis på medlemsstaternas gemensamma nytta av fri rörlighet av arbetskraft, nyttomoral, därför skall hinder för denna fria rörlighet undanröjas. EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning är underordnad EG-rätten (inklusive EG-domstolens rättspraxis). EU-medlemsstaternas lagsystem skall harmoniseras med EG-rätten. Skulle nationell lag stå i konflikt med EG-rätten har den senare företräde. EG-domstolen har i uppgift att tolka gemenskapslagstiftningen. Målet D och Sverige mot Rådet gäller tolkningen av begreppet "gift" i enlighet med Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna. EG-domstolen uttalade utifrån vanligast rådande värdemoral inom hela EU att registrerat partnerskap inte har samma civilstatus som äktenskap. Något likställande mellan homo- och heterosexuella parförhållanden kunde därför inte göras genom tolkning av begreppet "gift". I EG-domstolen yrkade D och Sverige att skillnad i civilstatus mellan registrerat partnerskap och äktenskap kunde utgöra hinder för arbetstagares fria rörlighet. Av processrättsliga skäl prövades inte denna grund av EG-domstolen. Det finns därför ingen EG-praxis som kan bekräfta eller dementera påståendet att värdemoralen är i konflikt med nyttomoralen. Hypotetiskt kan civilstatus inverka på EU-medborgares fria rörlighet. Om hypotesen stämmer innebär detta att en grupp EU-medborgare (homosexuella) har sämre förutsättningar att utnyttja den fria rörligheten inom EU än andra (heterosexuella). Skall då värdemoralens etik få ge vika för nyttomoralen? I linje med EG-rättens företrädesrätt över nationell lag vid konflikt så anser jag att EU:s princip om fri rörlighet av arbetskraft ska ges företräde vid konflikt som härrör ur hetero- och homosexuella parförhållandens civilstatus. Värdemoralen bör således ge vika för nyttomoralen.}},
author = {{Katzman, Nina}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Civilstatus inverkan på EU-medborgares fria rörlighet}},
year = {{2006}},
}