För bostaden i tiden : en studie av folkhemmets och dagens tidsanda
(2003)Sociology
- Abstract (Swedish)
- Genom att skildra 1930-talets och dagens tidsanda avser denna studie belysa hur den svenska folkhemspolitiken ändrat karaktär. Likheter och skillnader mellan de båda tidsandorna beskrivs för att belysa karaktärsändringen. Fokus ligger på områdena familj och bostad, med betoning på den senare. Exempel på likheter är hög arbetslöshet, bostadsbrist, låga nativitetstal, konjunktursvängningar och slagord som anspelar på vatten, ljus och grönska vid bostadsbyggande. Exempel på skillnader är familjesyn och avsikt vid bostadsbyggande. På 1930-talet var de sociala ingenjörernas bostadsplaner av tillrättaläggande art medan man idag sätter kunden i fokus och låter dennes önskemål och betalningskapacitet vara riktlinje vid bostadsbyggandet. Uppsatsen... (More)
- Genom att skildra 1930-talets och dagens tidsanda avser denna studie belysa hur den svenska folkhemspolitiken ändrat karaktär. Likheter och skillnader mellan de båda tidsandorna beskrivs för att belysa karaktärsändringen. Fokus ligger på områdena familj och bostad, med betoning på den senare. Exempel på likheter är hög arbetslöshet, bostadsbrist, låga nativitetstal, konjunktursvängningar och slagord som anspelar på vatten, ljus och grönska vid bostadsbyggande. Exempel på skillnader är familjesyn och avsikt vid bostadsbyggande. På 1930-talet var de sociala ingenjörernas bostadsplaner av tillrättaläggande art medan man idag sätter kunden i fokus och låter dennes önskemål och betalningskapacitet vara riktlinje vid bostadsbyggandet. Uppsatsen vilar på ett initialt antagande som hävdar att den svenska socialpolitiken under 1930/40-talet främst var inriktad på att främja det bästa för kollektivet, till skillnad mot 1990-talets och dagens socialpolitik som önskar främja det bästa för individen. Mot bakgrund av framställningen av de båda tidsandorna diskuteras detta antagande i uppsatsen avslutande analys, främst med hjälp av Ferdinand Tönnies begreppspar Gemeinschaft och Gesellschaft, men även G.H Meads generaliserade andre samt Thomas Johanssons resonemang kring den ökade estetiseringen av vardagslivet och de nya kulturförmedlarna. Slutsatsen är att vi gått från ett samhälle präglat av en strävan mot Gemeinschaft, genom folkrörelser och föreningsliv baserade på gemensamma intressen, klass och politiska mål, till att idag leva i ett Gesellschaft-influerat samhälle som kännetecknas av rationellt handlande, kalkyleringar och ett utnyttjande av varandra individer emellan. Begreppen är dock idealtyper och ett samhälle innehåller alltid inslag av de båda formerna av mänsklig samvaro. Uppsatsen bygger på en kvalitativ litteraturstudie samt sex kompletterande djupintervjuer. Formen för bearbetning och framställning har varit diskursanalys. Nyckelord: Bostad, folkhem, social ingenjörskonst, Gemeinschaft, Gesellschaft. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1355773
- author
- Sterner, Lovisa and Bergstrand, Maria
- supervisor
- organization
- year
- 2003
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Sociology, Sociologi
- language
- Swedish
- id
- 1355773
- date added to LUP
- 2004-11-08 00:00:00
- date last changed
- 2011-05-12 15:48:37
@misc{1355773,
abstract = {{Genom att skildra 1930-talets och dagens tidsanda avser denna studie belysa hur den svenska folkhemspolitiken ändrat karaktär. Likheter och skillnader mellan de båda tidsandorna beskrivs för att belysa karaktärsändringen. Fokus ligger på områdena familj och bostad, med betoning på den senare. Exempel på likheter är hög arbetslöshet, bostadsbrist, låga nativitetstal, konjunktursvängningar och slagord som anspelar på vatten, ljus och grönska vid bostadsbyggande. Exempel på skillnader är familjesyn och avsikt vid bostadsbyggande. På 1930-talet var de sociala ingenjörernas bostadsplaner av tillrättaläggande art medan man idag sätter kunden i fokus och låter dennes önskemål och betalningskapacitet vara riktlinje vid bostadsbyggandet. Uppsatsen vilar på ett initialt antagande som hävdar att den svenska socialpolitiken under 1930/40-talet främst var inriktad på att främja det bästa för kollektivet, till skillnad mot 1990-talets och dagens socialpolitik som önskar främja det bästa för individen. Mot bakgrund av framställningen av de båda tidsandorna diskuteras detta antagande i uppsatsen avslutande analys, främst med hjälp av Ferdinand Tönnies begreppspar Gemeinschaft och Gesellschaft, men även G.H Meads generaliserade andre samt Thomas Johanssons resonemang kring den ökade estetiseringen av vardagslivet och de nya kulturförmedlarna. Slutsatsen är att vi gått från ett samhälle präglat av en strävan mot Gemeinschaft, genom folkrörelser och föreningsliv baserade på gemensamma intressen, klass och politiska mål, till att idag leva i ett Gesellschaft-influerat samhälle som kännetecknas av rationellt handlande, kalkyleringar och ett utnyttjande av varandra individer emellan. Begreppen är dock idealtyper och ett samhälle innehåller alltid inslag av de båda formerna av mänsklig samvaro. Uppsatsen bygger på en kvalitativ litteraturstudie samt sex kompletterande djupintervjuer. Formen för bearbetning och framställning har varit diskursanalys. Nyckelord: Bostad, folkhem, social ingenjörskonst, Gemeinschaft, Gesellschaft.}},
author = {{Sterner, Lovisa and Bergstrand, Maria}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{För bostaden i tiden : en studie av folkhemmets och dagens tidsanda}},
year = {{2003}},
}