Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Religionsfrihet, vårdnadsskap och omskärelse av barn

Ärlund, Joakim LU (2010) MRSG20 20092
Human Rights Studies
Centre for Theology and Religious Studies
Abstract (Swedish)
Under senare delen av 1900-talet har Sverige fått en större grupp invånare med annan trosbekännelse än den traditionellt kristna. I takt med att denna grupp vill utöva sin religion med tillhörande uttryck har frågan om omskärelse av pojkar fått större betydelse än tidigare. Omskärelsen sker dock av olika skäl, såväl av religiösa som av traditionella och anses inte sällan som en del i uppfostran.

Eftersom just omskärelsen innebär ett kroppsligt ingrepp som pojken får leva med under resten av sitt liv aktualiseras spänningsförhållandet mellan vårdnadshavarens rätt att manifesta sin egen religion genom sitt barn och barnets rätt till sin egen kropp.

Utifrån ett perspektiv av mänskliga rättigheter blir det relevant att fråga sig hur... (More)
Under senare delen av 1900-talet har Sverige fått en större grupp invånare med annan trosbekännelse än den traditionellt kristna. I takt med att denna grupp vill utöva sin religion med tillhörande uttryck har frågan om omskärelse av pojkar fått större betydelse än tidigare. Omskärelsen sker dock av olika skäl, såväl av religiösa som av traditionella och anses inte sällan som en del i uppfostran.

Eftersom just omskärelsen innebär ett kroppsligt ingrepp som pojken får leva med under resten av sitt liv aktualiseras spänningsförhållandet mellan vårdnadshavarens rätt att manifesta sin egen religion genom sitt barn och barnets rätt till sin egen kropp.

Utifrån ett perspektiv av mänskliga rättigheter blir det relevant att fråga sig hur lagstiftaren har gjort avvägningen mellan barnets intressen och vårdnadshavarnas rätt till religionsfrihet.

Av framställningen framgår att lagstiftaren till viss del avstått från att göra en värdering av de olika skäl som kan föreligga för att omskärelse skall vara godtagbar. Istället har denne avstått från att använda religionen som direkt utgångspunkt i lagtexten. Istället för religiösa sedvänjor betydelse indirekt vid bedömningen om huruvida omskärelsen kan rymmas inom området för vad som är barnets bästa. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ärlund, Joakim LU
supervisor
organization
course
MRSG20 20092
year
type
L2 - 2nd term paper (old degree order)
subject
keywords
Circumcision, Omskärelse
language
Swedish
id
1525907
date added to LUP
2010-03-11 10:09:37
date last changed
2014-09-04 08:27:48
@misc{1525907,
  abstract     = {{Under senare delen av 1900-talet har Sverige fått en större grupp invånare med annan trosbekännelse än den traditionellt kristna. I takt med att denna grupp vill utöva sin religion med tillhörande uttryck har frågan om omskärelse av pojkar fått större betydelse än tidigare. Omskärelsen sker dock av olika skäl, såväl av religiösa som av traditionella och anses inte sällan som en del i uppfostran.

Eftersom just omskärelsen innebär ett kroppsligt ingrepp som pojken får leva med under resten av sitt liv aktualiseras spänningsförhållandet mellan vårdnadshavarens rätt att manifesta sin egen religion genom sitt barn och barnets rätt till sin egen kropp.

Utifrån ett perspektiv av mänskliga rättigheter blir det relevant att fråga sig hur lagstiftaren har gjort avvägningen mellan barnets intressen och vårdnadshavarnas rätt till religionsfrihet.

Av framställningen framgår att lagstiftaren till viss del avstått från att göra en värdering av de olika skäl som kan föreligga för att omskärelse skall vara godtagbar. Istället har denne avstått från att använda religionen som direkt utgångspunkt i lagtexten. Istället för religiösa sedvänjor betydelse indirekt vid bedömningen om huruvida omskärelsen kan rymmas inom området för vad som är barnets bästa.}},
  author       = {{Ärlund, Joakim}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Religionsfrihet, vårdnadsskap och omskärelse av barn}},
  year         = {{2010}},
}