Varumärkesparodier Om utrymmet för parodierande användning av annans kännetecken i svensk rätt
(2003)Department of Law
- Abstract
- Varumärket är idag att betrakta som en självständig tillgång av stor ekonomisk betydelse för sin innehavare. Dess värde är i stor utsträckning frikopplat från de produkter märket används för, ett faktum som bl. a. yttrar sig i att varumärkeslicensiering blir allt vanligare. Samtidigt är konkurrensen mellan olika budskap på dagens marknad mycket stor. Det ökar frestelsen att i marknadsföring anknyta till etablerade varumärken för att dra uppmärksamheten till det egna budskapet. Varumärkets moderna funktioner medför således ett behov av skydd mot urvattning, d. v. s. skada på märket i sig och den goodwill det representerar. Varumärkesparodier som fenomen bör betraktas mot bakgrund av dessa faktorer. Ett utmärkande drag hos denna typ av... (More)
- Varumärket är idag att betrakta som en självständig tillgång av stor ekonomisk betydelse för sin innehavare. Dess värde är i stor utsträckning frikopplat från de produkter märket används för, ett faktum som bl. a. yttrar sig i att varumärkeslicensiering blir allt vanligare. Samtidigt är konkurrensen mellan olika budskap på dagens marknad mycket stor. Det ökar frestelsen att i marknadsföring anknyta till etablerade varumärken för att dra uppmärksamheten till det egna budskapet. Varumärkets moderna funktioner medför således ett behov av skydd mot urvattning, d. v. s. skada på märket i sig och den goodwill det representerar. Varumärkesparodier som fenomen bör betraktas mot bakgrund av dessa faktorer. Ett utmärkande drag hos denna typ av känneteckensutnyttjande är att förväxling med originalmärket helst inte skall ske. Parodin bygger istället på att betraktaren förstår att det rör sig om olika kännetecken, vilket även medför att betydande förändringar av originalmärket kan behövas. Den varumärkesrättsliga bedömningen av varumärkesparodier blir därför problematisk. Detta gäller särskilt när utnyttjande sker inom varuslagsgränserna eftersom varumärkeslagens skydd i det avseendet tar sikte på förväxlingssituationen. Utanför varuslagsgränserna är skyddsmöjligheterna större då risken för urvattning där sätts i centrum. Diskrepansen mellan skyddsformerna är emellertid olycklig och måste anses sakna grund. En flexibel tolkning av förväxlingsbegreppet och en glidande övergång mellan de båda skyddsformerna kan bidra till att forma ett mer ändamålsenligt varumärkesskydd. Tiden får utvisa om EG-domstolen är beredd att acceptera en sådan utveckling. I viss mån kan marknadsföringslagens bestämmelser erbjuda ett kompletterande skydd mot varumärkesparodier där varumärkeslagen inte räcker till. Något heltäckande skydd mot denna typ av känneteckensanvändning finns dock inte. Detta kan inte heller anses önskvärt då utrymme för åsiktsyttring och kritik bör lämnas inom yttrandefrihetens gränser. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1555781
- author
- Andersson, Sandra
- supervisor
- organization
- year
- 2003
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Immaterialrätt, Marknadsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1555781
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:18
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:18
@misc{1555781,
abstract = {{Varumärket är idag att betrakta som en självständig tillgång av stor ekonomisk betydelse för sin innehavare. Dess värde är i stor utsträckning frikopplat från de produkter märket används för, ett faktum som bl. a. yttrar sig i att varumärkeslicensiering blir allt vanligare. Samtidigt är konkurrensen mellan olika budskap på dagens marknad mycket stor. Det ökar frestelsen att i marknadsföring anknyta till etablerade varumärken för att dra uppmärksamheten till det egna budskapet. Varumärkets moderna funktioner medför således ett behov av skydd mot urvattning, d. v. s. skada på märket i sig och den goodwill det representerar. Varumärkesparodier som fenomen bör betraktas mot bakgrund av dessa faktorer. Ett utmärkande drag hos denna typ av känneteckensutnyttjande är att förväxling med originalmärket helst inte skall ske. Parodin bygger istället på att betraktaren förstår att det rör sig om olika kännetecken, vilket även medför att betydande förändringar av originalmärket kan behövas. Den varumärkesrättsliga bedömningen av varumärkesparodier blir därför problematisk. Detta gäller särskilt när utnyttjande sker inom varuslagsgränserna eftersom varumärkeslagens skydd i det avseendet tar sikte på förväxlingssituationen. Utanför varuslagsgränserna är skyddsmöjligheterna större då risken för urvattning där sätts i centrum. Diskrepansen mellan skyddsformerna är emellertid olycklig och måste anses sakna grund. En flexibel tolkning av förväxlingsbegreppet och en glidande övergång mellan de båda skyddsformerna kan bidra till att forma ett mer ändamålsenligt varumärkesskydd. Tiden får utvisa om EG-domstolen är beredd att acceptera en sådan utveckling. I viss mån kan marknadsföringslagens bestämmelser erbjuda ett kompletterande skydd mot varumärkesparodier där varumärkeslagen inte räcker till. Något heltäckande skydd mot denna typ av känneteckensanvändning finns dock inte. Detta kan inte heller anses önskvärt då utrymme för åsiktsyttring och kritik bör lämnas inom yttrandefrihetens gränser.}},
author = {{Andersson, Sandra}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Varumärkesparodier Om utrymmet för parodierande användning av annans kännetecken i svensk rätt}},
year = {{2003}},
}