Att inte kunna ge uttryck för sina känslor…- En studie i förhörsteknik i sexualbrottsmål mot barn
(2008)Department of Law
- Abstract
- Ett av de värsta brotten man kan tänka sig, är så svår att utreda, att endast en tiondel av alla anmälda fall leder till åtal. Det är sexualbrott mot barn. Den skam och rädsla som barnet bär med när de har utsatts för detta brott, gör det ofta svårt att överhuvudtaget få barnet att berätta. När barnet väl tar sig mod och berättar, är det därför ytterst viktigt att förhöret med barnet utförs på ett kompetent sätt och att barnets utsaga håller för en juridisk prövning i rätten. Ofta visar det sig dock under förhören, att juridiken och psykologin har svårt för att mötas på samma plan när ett barn ska förhöras. Samtidigt som barnet måste avge en utsaga som är detaljerad och klar enligt juridikens villkor, kan barnet inte alltid förstå och... (More)
- Ett av de värsta brotten man kan tänka sig, är så svår att utreda, att endast en tiondel av alla anmälda fall leder till åtal. Det är sexualbrott mot barn. Den skam och rädsla som barnet bär med när de har utsatts för detta brott, gör det ofta svårt att överhuvudtaget få barnet att berätta. När barnet väl tar sig mod och berättar, är det därför ytterst viktigt att förhöret med barnet utförs på ett kompetent sätt och att barnets utsaga håller för en juridisk prövning i rätten. Ofta visar det sig dock under förhören, att juridiken och psykologin har svårt för att mötas på samma plan när ett barn ska förhöras. Samtidigt som barnet måste avge en utsaga som är detaljerad och klar enligt juridikens villkor, kan barnet inte alltid förstå och berätta vad det har blivit utsatt för. Eftersom det ofta saknas stödbevisning, som t.ex. DNA och vittnen, blir barnets utsaga den centrala bevisningen när barnets trovärdighet och utsagans tillförlitlighet bedöms. Därför är det av stor betydelse att förhören med barnet utförs på ett kompetent sätt, eftersom barnets utsaga kommer ha stor betydelse för bevisprövningen. Rekommendationer från både juridisk och psykologisk litteratur på förhörstekniken med barn säger, att förhören ska anpassas efter barnets villkor och språk. Det är viktigt att öppna frågor används som ger barnet möjlighet att berätta fritt utifrån sina egna utgångspunkter. Öppna frågor är dock inte alltid tillämpliga för barn under fyra år, då man måste styra in små barn med specifika frågor för att de överhuvudtaget ska berätta. Ledande och suggestiva frågor, som visar på att förhörsledaren gör antaganden om vissa detaljer i händelsen, ska helst inte användas då barnets svar på ledande frågor, kan få lägre bevisvärde. Förhörsledaren bör inte heller avbryta barnet, då det egna berättandet har högre bevisvärde än svar på frågor. Generellt visar studier att barn minns händelser bra, om rätt förhörsteknik används och om förhöret hålls kort tid efter det misstänkta sexuella övergreppet. Barn glömmer nämligen bort handlingar och detaljer som inte är känslofyllda relativt snabbt. Barns minnesförmåga kan dock begränsas av olika faktorer. Språkförmågan brukar vara en stor del av begränsningen och barn har heller inte lika lätt för att söka i det självbiografiska minnet. Att bedöma tid, ålder och antal gånger, är oftast omöjligt för små barn. Traumatiska händelser kan barn ibland glömma bort, vilket är ett sätt att skydda sig själv mot stressframkallande känslor. Små barn minns däremot händelser bättre om de är känsloladdade och om barnet själv har medverkat i händelsen. Studier visar att inte alla förhörsledare är bra på att förhöra barn. Antingen ställer de för många frågor och låter inte barnet berätta, eller så används ledande frågor för ofta. Fastän rättsväsendet har kunskaper om hur barn ska förhöras i sexualbrottsmål, saknas det fortfarande en djupare kunskap om konsekvenserna för barnen utav dessa brott. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556003
- author
- Bader, Bettina
- supervisor
- organization
- year
- 2008
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Processrätt, Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1556003
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:19
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:19
@misc{1556003,
abstract = {{Ett av de värsta brotten man kan tänka sig, är så svår att utreda, att endast en tiondel av alla anmälda fall leder till åtal. Det är sexualbrott mot barn. Den skam och rädsla som barnet bär med när de har utsatts för detta brott, gör det ofta svårt att överhuvudtaget få barnet att berätta. När barnet väl tar sig mod och berättar, är det därför ytterst viktigt att förhöret med barnet utförs på ett kompetent sätt och att barnets utsaga håller för en juridisk prövning i rätten. Ofta visar det sig dock under förhören, att juridiken och psykologin har svårt för att mötas på samma plan när ett barn ska förhöras. Samtidigt som barnet måste avge en utsaga som är detaljerad och klar enligt juridikens villkor, kan barnet inte alltid förstå och berätta vad det har blivit utsatt för. Eftersom det ofta saknas stödbevisning, som t.ex. DNA och vittnen, blir barnets utsaga den centrala bevisningen när barnets trovärdighet och utsagans tillförlitlighet bedöms. Därför är det av stor betydelse att förhören med barnet utförs på ett kompetent sätt, eftersom barnets utsaga kommer ha stor betydelse för bevisprövningen. Rekommendationer från både juridisk och psykologisk litteratur på förhörstekniken med barn säger, att förhören ska anpassas efter barnets villkor och språk. Det är viktigt att öppna frågor används som ger barnet möjlighet att berätta fritt utifrån sina egna utgångspunkter. Öppna frågor är dock inte alltid tillämpliga för barn under fyra år, då man måste styra in små barn med specifika frågor för att de överhuvudtaget ska berätta. Ledande och suggestiva frågor, som visar på att förhörsledaren gör antaganden om vissa detaljer i händelsen, ska helst inte användas då barnets svar på ledande frågor, kan få lägre bevisvärde. Förhörsledaren bör inte heller avbryta barnet, då det egna berättandet har högre bevisvärde än svar på frågor. Generellt visar studier att barn minns händelser bra, om rätt förhörsteknik används och om förhöret hålls kort tid efter det misstänkta sexuella övergreppet. Barn glömmer nämligen bort handlingar och detaljer som inte är känslofyllda relativt snabbt. Barns minnesförmåga kan dock begränsas av olika faktorer. Språkförmågan brukar vara en stor del av begränsningen och barn har heller inte lika lätt för att söka i det självbiografiska minnet. Att bedöma tid, ålder och antal gånger, är oftast omöjligt för små barn. Traumatiska händelser kan barn ibland glömma bort, vilket är ett sätt att skydda sig själv mot stressframkallande känslor. Små barn minns däremot händelser bättre om de är känsloladdade och om barnet själv har medverkat i händelsen. Studier visar att inte alla förhörsledare är bra på att förhöra barn. Antingen ställer de för många frågor och låter inte barnet berätta, eller så används ledande frågor för ofta. Fastän rättsväsendet har kunskaper om hur barn ska förhöras i sexualbrottsmål, saknas det fortfarande en djupare kunskap om konsekvenserna för barnen utav dessa brott.}},
author = {{Bader, Bettina}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Att inte kunna ge uttryck för sina känslor…- En studie i förhörsteknik i sexualbrottsmål mot barn}},
year = {{2008}},
}