En undersökning av splittringsförbudet
(2000)Department of Law
- Abstract
- Splittringsförbudet innebär ett förbud mot att låta de i aktien ingående rättigheterna komma på skilda händer, så att t ex förvaltningsbefogenheterna tillkommer en person och de ekonomiska rättigheterna en annan. Förbudet är inte stadgat i ABL men anses ändå vila över aktiebolagsrätten. Motivet till splittringsförbudet är främst den s k delägaridén, som säger att rösträtten bör motsvaras av en kapitalinsats i bolaget. Det viktigaste syftet med splittringsförbudet är således att skydda den enskilde aktieägaren. Det finns dock ett undantag från splittringsförbudet i 3 kap 15 § ABL. Undantaget, som behandlar fall av testamentariskt nyttjande- och avkomsträtt, bygger på NJA 1940 s 698 och anses vara berättigat p g a att det fanns ett praktiskt... (More)
- Splittringsförbudet innebär ett förbud mot att låta de i aktien ingående rättigheterna komma på skilda händer, så att t ex förvaltningsbefogenheterna tillkommer en person och de ekonomiska rättigheterna en annan. Förbudet är inte stadgat i ABL men anses ändå vila över aktiebolagsrätten. Motivet till splittringsförbudet är främst den s k delägaridén, som säger att rösträtten bör motsvaras av en kapitalinsats i bolaget. Det viktigaste syftet med splittringsförbudet är således att skydda den enskilde aktieägaren. Det finns dock ett undantag från splittringsförbudet i 3 kap 15 § ABL. Undantaget, som behandlar fall av testamentariskt nyttjande- och avkomsträtt, bygger på NJA 1940 s 698 och anses vara berättigat p g a att det fanns ett praktiskt behov för ett undantag. Det finns många situationer där ytterligare undantag från splittringsförbudet har diskuterats. De situationer där ett undantag ligger närmast till hands och som torde anses vara av störst intresse för diskussionen om ett undantag är följande&semic Gåvor med förbehåll om nyttjande- och avkomsträtt, Överlåtelse av aktier belagda med hembud, Begränsad överlåtelse av framtida vinstutdelning i kupongbolag, Pantsättning av framtida vinstutdelning för redan pantsatta aktier, Återbetalning av villkorade aktieägartillskott, Oåterkalleliga rösträttsfullmakter i pantsättningssituationer samt Nya finansieringsinstrument, t ex skuggaktier. Vid finansieringen av aktiebolag kan splittringsförbudet medföra vissa problem. Företagsledningen vill ofta behålla kontrollen över bolaget samtidigt som man vill ha så låg finansiell risk som möjligt. Splittringsförbudet gäller bara aktier (eget kapital i balansräkningen ökar) och inte lån (skulderna i balansräkningen ökar). Därför kan man använda sig av låneinstrument som besitter egenskaper liknande de som gäller för aktier. Vinstandelslån och kapitalandelslån är två instrument som kan användas för att på detta sätt så att säga ''gå runt'' splittringsförbudet. När det gäller finansiering av aktiebolag kan man därför säga att splittringsförbudet blivit något uppluckrat. Trots arrangemangen med finansieringsinstrument gäller att splittringsförbudet bara har ett undantag. Senast HD hade möjlighet att förändra rättsläget var i NJA 1972 s 29. Målet rörde ett rösträttsförbehåll vid en försäljning av aktier från far till son. HD upprätthöll dock med all rätt splittringsförbudet. Det finns flera möjliga orsaker till att inte ytterligare undantag från splittringsförbudet införts i svensk rätt. En är att de praktiska behov som krävs för ett undantag inte är tillräckligt starka för att man ska våga utmana splittringsförbudet i en domstol. Ytterligare en anledning kan vara att splittringsförbudet inte setts som något oöverkomligt hinder. Istället har man valt andra vägar runt problemet även om dessa inte varit lika begärliga som ett undantag. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556111
- author
- Bengtsson, Örjan
- supervisor
- organization
- year
- 2000
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Associationsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1556111
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:19
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:19
@misc{1556111,
abstract = {{Splittringsförbudet innebär ett förbud mot att låta de i aktien ingående rättigheterna komma på skilda händer, så att t ex förvaltningsbefogenheterna tillkommer en person och de ekonomiska rättigheterna en annan. Förbudet är inte stadgat i ABL men anses ändå vila över aktiebolagsrätten. Motivet till splittringsförbudet är främst den s k delägaridén, som säger att rösträtten bör motsvaras av en kapitalinsats i bolaget. Det viktigaste syftet med splittringsförbudet är således att skydda den enskilde aktieägaren. Det finns dock ett undantag från splittringsförbudet i 3 kap 15 § ABL. Undantaget, som behandlar fall av testamentariskt nyttjande- och avkomsträtt, bygger på NJA 1940 s 698 och anses vara berättigat p g a att det fanns ett praktiskt behov för ett undantag. Det finns många situationer där ytterligare undantag från splittringsförbudet har diskuterats. De situationer där ett undantag ligger närmast till hands och som torde anses vara av störst intresse för diskussionen om ett undantag är följande&semic Gåvor med förbehåll om nyttjande- och avkomsträtt, Överlåtelse av aktier belagda med hembud, Begränsad överlåtelse av framtida vinstutdelning i kupongbolag, Pantsättning av framtida vinstutdelning för redan pantsatta aktier, Återbetalning av villkorade aktieägartillskott, Oåterkalleliga rösträttsfullmakter i pantsättningssituationer samt Nya finansieringsinstrument, t ex skuggaktier. Vid finansieringen av aktiebolag kan splittringsförbudet medföra vissa problem. Företagsledningen vill ofta behålla kontrollen över bolaget samtidigt som man vill ha så låg finansiell risk som möjligt. Splittringsförbudet gäller bara aktier (eget kapital i balansräkningen ökar) och inte lån (skulderna i balansräkningen ökar). Därför kan man använda sig av låneinstrument som besitter egenskaper liknande de som gäller för aktier. Vinstandelslån och kapitalandelslån är två instrument som kan användas för att på detta sätt så att säga ''gå runt'' splittringsförbudet. När det gäller finansiering av aktiebolag kan man därför säga att splittringsförbudet blivit något uppluckrat. Trots arrangemangen med finansieringsinstrument gäller att splittringsförbudet bara har ett undantag. Senast HD hade möjlighet att förändra rättsläget var i NJA 1972 s 29. Målet rörde ett rösträttsförbehåll vid en försäljning av aktier från far till son. HD upprätthöll dock med all rätt splittringsförbudet. Det finns flera möjliga orsaker till att inte ytterligare undantag från splittringsförbudet införts i svensk rätt. En är att de praktiska behov som krävs för ett undantag inte är tillräckligt starka för att man ska våga utmana splittringsförbudet i en domstol. Ytterligare en anledning kan vara att splittringsförbudet inte setts som något oöverkomligt hinder. Istället har man valt andra vägar runt problemet även om dessa inte varit lika begärliga som ett undantag.}},
author = {{Bengtsson, Örjan}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{En undersökning av splittringsförbudet}},
year = {{2000}},
}