När lagen mötte verkligheten. Kvinnors tillträde till akademiska studier och högre statliga tjänster 1870-1930
(2002)Department of Law
- Abstract
- Uppsatsen behandlar kvinnors tillträde till akademiska studier och högre statliga tjänster utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Såväl den formella behörigheten som de faktiska möjligheterna tas upp, samt reformer som möjliggjorde och underlättade tillträdet. Uppsatsen har som utgångspunkt att universitetet än idag är ett av de samhällsområden där kvinnor har svårast att nå inflytelserika positioner. Kvinnor har generellt lägre tjänster, lägre löner och lägre status inom universitetsvärlden, och forskning har vid upprepade tillfällen visat att universitetsstrukturen är könsdiskriminerande. Universitetet har en manlig djupstruktur som premierar manliga perspektiv och uppmuntrar broderskap. Därför har uppsatsen också syftet att förmedla en... (More)
- Uppsatsen behandlar kvinnors tillträde till akademiska studier och högre statliga tjänster utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Såväl den formella behörigheten som de faktiska möjligheterna tas upp, samt reformer som möjliggjorde och underlättade tillträdet. Uppsatsen har som utgångspunkt att universitetet än idag är ett av de samhällsområden där kvinnor har svårast att nå inflytelserika positioner. Kvinnor har generellt lägre tjänster, lägre löner och lägre status inom universitetsvärlden, och forskning har vid upprepade tillfällen visat att universitetsstrukturen är könsdiskriminerande. Universitetet har en manlig djupstruktur som premierar manliga perspektiv och uppmuntrar broderskap. Därför har uppsatsen också syftet att förmedla en motvikt till den manliga struktur som presenteras för dagens kvinnliga akademiker som en objektiv och allmänmänsklig struktur. Detta görs genom en presentation av kvinnors liv generellt vid universitetet samt ett antal djupdykningar i några av de kvinnliga pionjärernas liv. Under första delen av 1800-talet saknade svenska kvinnor de flesta medborgerliga rättigheter. Vid 1800-talets mitt började riksdagsmännen och kvinnorna själva kräva förbättringar för kvinnorna. Reformerna under 1800-talet syftade till att göra det lättare för i första hand medelklassens ogifta kvinnor att skaffa arbete och försörjning. Samhällets behov arbetskraft öppnade vägen, och det blev efterhand allt svårare att finna skäl för att hindra kvinnorna att skaffa sig akademisk utbildning. 1873 fick kvinnor tillträde till universiteten, men antalet kvinnliga studenter blev få. De flesta tjänster och ämbeten inom civilstaten var stängda för dem, och de kunde inte heller efter disputation göra en akademisk karriär pga. §28 i 1809 års RF som man hävdade gjorde det omöjligt att utnämna kvinnor till tjänster med kunglig fullmakt. 1909 fick kvinnor tillträde till vissa högre statliga befattningar, men de stora förändringarna inträdde inte förrän under 1920-talet. Genom behörighetslagen 1923 fick kvinnor behörighet till ett stort antal statliga ämbeten, men undantagen var åtskilliga. Fastän förhållandena idag är väsentligen annorlunda är vissa strukturella fenomen tämligen lika. Den övergripande genuskonstruktionen då utgick från att mannen var normen. Innehållet, formen och kulturen vid akademien var manliga skapelser och kretsade kring manliga intressen. Liberalismens intåg, en allmän demokratiseringssträvan, demografiska omvälvningar och samhällsutvecklingen hjälpte på olika sätt till att föra kvinnofrågan i fokus. Kvinnornas inträde på männens domäner ifrågasatte det rådande genuskontraktet, och männens maktpositioner var plötsligt inte lika självklara som tidigare. Trots att de formella hindren var övervunna uteblev den väntade kvinnoinvasionen. De informella hindren låg till största delen i allmänhetens traditionella uppfattning om vad som är manligt och kvinnligt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556177
- author
- Bergman, Malin
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Rättshistoria
- language
- Swedish
- id
- 1556177
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:19
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:19
@misc{1556177,
abstract = {{Uppsatsen behandlar kvinnors tillträde till akademiska studier och högre statliga tjänster utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Såväl den formella behörigheten som de faktiska möjligheterna tas upp, samt reformer som möjliggjorde och underlättade tillträdet. Uppsatsen har som utgångspunkt att universitetet än idag är ett av de samhällsområden där kvinnor har svårast att nå inflytelserika positioner. Kvinnor har generellt lägre tjänster, lägre löner och lägre status inom universitetsvärlden, och forskning har vid upprepade tillfällen visat att universitetsstrukturen är könsdiskriminerande. Universitetet har en manlig djupstruktur som premierar manliga perspektiv och uppmuntrar broderskap. Därför har uppsatsen också syftet att förmedla en motvikt till den manliga struktur som presenteras för dagens kvinnliga akademiker som en objektiv och allmänmänsklig struktur. Detta görs genom en presentation av kvinnors liv generellt vid universitetet samt ett antal djupdykningar i några av de kvinnliga pionjärernas liv. Under första delen av 1800-talet saknade svenska kvinnor de flesta medborgerliga rättigheter. Vid 1800-talets mitt började riksdagsmännen och kvinnorna själva kräva förbättringar för kvinnorna. Reformerna under 1800-talet syftade till att göra det lättare för i första hand medelklassens ogifta kvinnor att skaffa arbete och försörjning. Samhällets behov arbetskraft öppnade vägen, och det blev efterhand allt svårare att finna skäl för att hindra kvinnorna att skaffa sig akademisk utbildning. 1873 fick kvinnor tillträde till universiteten, men antalet kvinnliga studenter blev få. De flesta tjänster och ämbeten inom civilstaten var stängda för dem, och de kunde inte heller efter disputation göra en akademisk karriär pga. §28 i 1809 års RF som man hävdade gjorde det omöjligt att utnämna kvinnor till tjänster med kunglig fullmakt. 1909 fick kvinnor tillträde till vissa högre statliga befattningar, men de stora förändringarna inträdde inte förrän under 1920-talet. Genom behörighetslagen 1923 fick kvinnor behörighet till ett stort antal statliga ämbeten, men undantagen var åtskilliga. Fastän förhållandena idag är väsentligen annorlunda är vissa strukturella fenomen tämligen lika. Den övergripande genuskonstruktionen då utgick från att mannen var normen. Innehållet, formen och kulturen vid akademien var manliga skapelser och kretsade kring manliga intressen. Liberalismens intåg, en allmän demokratiseringssträvan, demografiska omvälvningar och samhällsutvecklingen hjälpte på olika sätt till att föra kvinnofrågan i fokus. Kvinnornas inträde på männens domäner ifrågasatte det rådande genuskontraktet, och männens maktpositioner var plötsligt inte lika självklara som tidigare. Trots att de formella hindren var övervunna uteblev den väntade kvinnoinvasionen. De informella hindren låg till största delen i allmänhetens traditionella uppfattning om vad som är manligt och kvinnligt.}},
author = {{Bergman, Malin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{När lagen mötte verkligheten. Kvinnors tillträde till akademiska studier och högre statliga tjänster 1870-1930}},
year = {{2002}},
}