Bolagsskatt - hur svenska företags effektiva skattesats kan påverkas
(2003)Department of Law
- Abstract
- Vid en diskussion om nivån på den svenska bolagsskatten är det av stor vikt att avgöra huruvida diskussionen rör den nominella eller den effektiva skattesatsen. Den nominella skattesatsen uppgår till 28 procent och återfinns i 65 kap. 14 § IL. Den effektiva skattesatsen är däremot inte given utan kan i viss utsträckning påverkas, eftersom den bestäms genom att dividera skatt på årets resultat med resultat efter finansiella poster. I uppsatsen belyses hur de två redovisningsåtgärderna, avsättning till periodiseringsfond samt överavskrivningar, kan nyttjas för att påverka den effektiva skattesatsen. Innebörden av det formella sambandet, vilket råder mellan redovisning och beskattning i Sverige, är att avdrag enligt skatterätten måste... (More)
- Vid en diskussion om nivån på den svenska bolagsskatten är det av stor vikt att avgöra huruvida diskussionen rör den nominella eller den effektiva skattesatsen. Den nominella skattesatsen uppgår till 28 procent och återfinns i 65 kap. 14 § IL. Den effektiva skattesatsen är däremot inte given utan kan i viss utsträckning påverkas, eftersom den bestäms genom att dividera skatt på årets resultat med resultat efter finansiella poster. I uppsatsen belyses hur de två redovisningsåtgärderna, avsättning till periodiseringsfond samt överavskrivningar, kan nyttjas för att påverka den effektiva skattesatsen. Innebörden av det formella sambandet, vilket råder mellan redovisning och beskattning i Sverige, är att avdrag enligt skatterätten måste motsvaras av avdrag i redovisningen. Samband mellan redovisning och beskattning är något som främst förekommer i länder som präglas av den kontinental redovisningstraditionen, medan länder som präglas av den anglosaxiska redovisningstraditionen inte har detta samband. Skillnader i företags redovisning orsakade av nationell reglering, medför att svårigheter kan uppstå för internationella intressenter vid analys av företags årsredovisningar från olika länder. Före skattereformen 1990 uppgick den nominella bolagsskatten till drygt 50 procent i Sverige. Den effektiva skattesatsen uppgick däremot till mellan 20 och 25 procent. Skattereformen 1990 innebar att diskrepansen mellan den nominella och effektiva skattesatsen minskades. Det gjordes dels genom att den nominella skattesatsens sänktes, dels genom att möjligheten att genomföra resultatreglerande åtgärder begränsades. I uppsatsen har studerats i vilken omfattning de två åtgärderna, avsättning till periodiseringsfond samt överavskrivningar, tillämpats och hur dessa påverkat företags effektiva skattesats. Det har framkommit att påverkan på den effektiva skattesatsen som kan åstadkommas genom tillämpning av periodiseringsfond samt överavskrivningar till större delen är att se som temporär påverkan. Det kan dock hävdas att permanent påverkan kan uppkomma då avsättning till periodiseringsfond eller överavskrivningar upplöses för att täcka en förlust, eftersom företag på det sättet undgår att tidigare gjord avsättning till periodiseringsfond respektive överavskrivning kommer ligga till grund för beskattning. Vidare har konstaterats att de tre studerade företagen i varierande utsträckning har tillämpat möjligheten att göra avsättning till periodiseringsfond samt överavskrivningar. En förklaring till varför företag inte tillämpar de resultatreglerande åtgärderna fullt ut är att företagsledningen inte anser att det finns utrymme att sänka den redovisade vinsten. Vad gäller den effektiva skattesatsen har konstaterats att de studerade företag har effektiva skattesatser som ligger inom spannet 22-26,8 procent. Av detta kan konstateras att den effektiva skattesatsen i samtliga företag understiger den nominella skattesatsen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556481
- author
- Brandt, Sofia
- supervisor
- organization
- year
- 2003
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1556481
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:19
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:19
@misc{1556481,
abstract = {{Vid en diskussion om nivån på den svenska bolagsskatten är det av stor vikt att avgöra huruvida diskussionen rör den nominella eller den effektiva skattesatsen. Den nominella skattesatsen uppgår till 28 procent och återfinns i 65 kap. 14 § IL. Den effektiva skattesatsen är däremot inte given utan kan i viss utsträckning påverkas, eftersom den bestäms genom att dividera skatt på årets resultat med resultat efter finansiella poster. I uppsatsen belyses hur de två redovisningsåtgärderna, avsättning till periodiseringsfond samt överavskrivningar, kan nyttjas för att påverka den effektiva skattesatsen. Innebörden av det formella sambandet, vilket råder mellan redovisning och beskattning i Sverige, är att avdrag enligt skatterätten måste motsvaras av avdrag i redovisningen. Samband mellan redovisning och beskattning är något som främst förekommer i länder som präglas av den kontinental redovisningstraditionen, medan länder som präglas av den anglosaxiska redovisningstraditionen inte har detta samband. Skillnader i företags redovisning orsakade av nationell reglering, medför att svårigheter kan uppstå för internationella intressenter vid analys av företags årsredovisningar från olika länder. Före skattereformen 1990 uppgick den nominella bolagsskatten till drygt 50 procent i Sverige. Den effektiva skattesatsen uppgick däremot till mellan 20 och 25 procent. Skattereformen 1990 innebar att diskrepansen mellan den nominella och effektiva skattesatsen minskades. Det gjordes dels genom att den nominella skattesatsens sänktes, dels genom att möjligheten att genomföra resultatreglerande åtgärder begränsades. I uppsatsen har studerats i vilken omfattning de två åtgärderna, avsättning till periodiseringsfond samt överavskrivningar, tillämpats och hur dessa påverkat företags effektiva skattesats. Det har framkommit att påverkan på den effektiva skattesatsen som kan åstadkommas genom tillämpning av periodiseringsfond samt överavskrivningar till större delen är att se som temporär påverkan. Det kan dock hävdas att permanent påverkan kan uppkomma då avsättning till periodiseringsfond eller överavskrivningar upplöses för att täcka en förlust, eftersom företag på det sättet undgår att tidigare gjord avsättning till periodiseringsfond respektive överavskrivning kommer ligga till grund för beskattning. Vidare har konstaterats att de tre studerade företagen i varierande utsträckning har tillämpat möjligheten att göra avsättning till periodiseringsfond samt överavskrivningar. En förklaring till varför företag inte tillämpar de resultatreglerande åtgärderna fullt ut är att företagsledningen inte anser att det finns utrymme att sänka den redovisade vinsten. Vad gäller den effektiva skattesatsen har konstaterats att de studerade företag har effektiva skattesatser som ligger inom spannet 22-26,8 procent. Av detta kan konstateras att den effektiva skattesatsen i samtliga företag understiger den nominella skattesatsen.}},
author = {{Brandt, Sofia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Bolagsskatt - hur svenska företags effektiva skattesats kan påverkas}},
year = {{2003}},
}