Gemensam vårdnad - en allt för stark huvudregel i svensk rätt?
(2006)Department of Law
- Abstract
- Genom en lagändring i oktober 1998 trädde nya regler om vårdnad, boende och umgänge ikraft. De nya reglerna innebar bland annat att föräldrar numera kan träffa avtal i frågor om vårdnad, boende och umgänge som, om de är skriftliga och godkända av socialnämnden, kan verkställas på samma sätt som en lagakraftvunnen dom. En ytterligare förändring var att domstolen fick möjlighet att döma till gemensam vårdnad även om den ena föräldern motsätter sig det, under förutsättning att det är förenligt med barnets bästa. Innan lagändringen var denna vårdnadsform endast möjlig om båda föräldrarna ville ha den. I förarbetena angavs exempel på situationer då gemensam vårdnad inte skulle anses vara till barnets bästa. En sådan situation kan vara att den... (More)
- Genom en lagändring i oktober 1998 trädde nya regler om vårdnad, boende och umgänge ikraft. De nya reglerna innebar bland annat att föräldrar numera kan träffa avtal i frågor om vårdnad, boende och umgänge som, om de är skriftliga och godkända av socialnämnden, kan verkställas på samma sätt som en lagakraftvunnen dom. En ytterligare förändring var att domstolen fick möjlighet att döma till gemensam vårdnad även om den ena föräldern motsätter sig det, under förutsättning att det är förenligt med barnets bästa. Innan lagändringen var denna vårdnadsform endast möjlig om båda föräldrarna ville ha den. I förarbetena angavs exempel på situationer då gemensam vårdnad inte skulle anses vara till barnets bästa. En sådan situation kan vara att den ena föräldern gjort sig skyldig till våld eller övergrepp mot barnet eller den andra föräldern, eller att det föreligger en konflikt mellan föräldrarna som är så svår och djup att det är omöjligt för dem att samarbeta i frågor som rör barnet. Regeringen angav inte någon närmare precisering av vilken grad av samarbetssvårigheter man menade eller vilken omfattning av familjevåld som skulle utesluta gemensam vårdnad. I avgöranden från hovrätterna finns exempel på att allvarliga samarbetssvårigheter lett till såväl ensam som gemensam vårdnad mot en förälders vilja. Det har trots två vägledande fall från HD inte stått helt klart hur allvarliga samarbetssvårigheter som måste föreligga för att gemensam vårdnad skall vara utesluten. Om den ena föräldern har utsatt den andra föräldern för våld eller annan kränkande behandling skall detta enligt praxis ses som ett exempel på föräldrarnas samarbetssvårigheter. När det gäller vårdnadens innebörd och kravet att föräldrar med gemensam vårdnad skall fatta alla beslut som rör barnet gemensamt, med undantag för beslut om den dagliga omsorgen, gjordes ingen ändring. Reglerna ser idag ut som de gjorde innan reformen då gemensam vårdnad var ett frivilligt val. Om föräldrarna inte kan enas i viktiga frågor som rör barnet finns i princip ingen möjlighet till konfliktlösning, vilket kan leda till att inga beslut fattas alls. Det i sin tur kan ha mycket negativa konsekvenser för barnet. En utredning som tillsattes 2002 för att utvärdera 1998 års vårdnadsreform har nu lämnat sitt betänkande med ett par förslag till ändringar av reglerna om vårdnad. Ett viktigt förslag är att gemensam vårdnad mot den ena förälderns vilja endast skall vara ett alternativ om det kan antas att föräldrarna kan samarbeta i frågor som rör barnet. Kommittén har även föreslagit att domstol inte skall döma till gemensam vårdnad mot den ena förälderns vilja i fall där en förälder utsätter en annan familjemedlem för våld eller annan kränkande behandling, om inte utredningen i målet visar att det inte föreligger någon risk för att barnet far illa. Man föreslog däremot inga förändringar när det gäller den gemensamma beslutanderätten. Denna fråga bör enligt kommittén utredas närmare. Det innebär att problemen med den gemensamma beslutanderätten kvarstår. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556484
- author
- Brattberg, Cecilia
- supervisor
- organization
- year
- 2006
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Familjerätt
- language
- Swedish
- id
- 1556484
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:19
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:19
@misc{1556484,
abstract = {{Genom en lagändring i oktober 1998 trädde nya regler om vårdnad, boende och umgänge ikraft. De nya reglerna innebar bland annat att föräldrar numera kan träffa avtal i frågor om vårdnad, boende och umgänge som, om de är skriftliga och godkända av socialnämnden, kan verkställas på samma sätt som en lagakraftvunnen dom. En ytterligare förändring var att domstolen fick möjlighet att döma till gemensam vårdnad även om den ena föräldern motsätter sig det, under förutsättning att det är förenligt med barnets bästa. Innan lagändringen var denna vårdnadsform endast möjlig om båda föräldrarna ville ha den. I förarbetena angavs exempel på situationer då gemensam vårdnad inte skulle anses vara till barnets bästa. En sådan situation kan vara att den ena föräldern gjort sig skyldig till våld eller övergrepp mot barnet eller den andra föräldern, eller att det föreligger en konflikt mellan föräldrarna som är så svår och djup att det är omöjligt för dem att samarbeta i frågor som rör barnet. Regeringen angav inte någon närmare precisering av vilken grad av samarbetssvårigheter man menade eller vilken omfattning av familjevåld som skulle utesluta gemensam vårdnad. I avgöranden från hovrätterna finns exempel på att allvarliga samarbetssvårigheter lett till såväl ensam som gemensam vårdnad mot en förälders vilja. Det har trots två vägledande fall från HD inte stått helt klart hur allvarliga samarbetssvårigheter som måste föreligga för att gemensam vårdnad skall vara utesluten. Om den ena föräldern har utsatt den andra föräldern för våld eller annan kränkande behandling skall detta enligt praxis ses som ett exempel på föräldrarnas samarbetssvårigheter. När det gäller vårdnadens innebörd och kravet att föräldrar med gemensam vårdnad skall fatta alla beslut som rör barnet gemensamt, med undantag för beslut om den dagliga omsorgen, gjordes ingen ändring. Reglerna ser idag ut som de gjorde innan reformen då gemensam vårdnad var ett frivilligt val. Om föräldrarna inte kan enas i viktiga frågor som rör barnet finns i princip ingen möjlighet till konfliktlösning, vilket kan leda till att inga beslut fattas alls. Det i sin tur kan ha mycket negativa konsekvenser för barnet. En utredning som tillsattes 2002 för att utvärdera 1998 års vårdnadsreform har nu lämnat sitt betänkande med ett par förslag till ändringar av reglerna om vårdnad. Ett viktigt förslag är att gemensam vårdnad mot den ena förälderns vilja endast skall vara ett alternativ om det kan antas att föräldrarna kan samarbeta i frågor som rör barnet. Kommittén har även föreslagit att domstol inte skall döma till gemensam vårdnad mot den ena förälderns vilja i fall där en förälder utsätter en annan familjemedlem för våld eller annan kränkande behandling, om inte utredningen i målet visar att det inte föreligger någon risk för att barnet far illa. Man föreslog däremot inga förändringar när det gäller den gemensamma beslutanderätten. Denna fråga bör enligt kommittén utredas närmare. Det innebär att problemen med den gemensamma beslutanderätten kvarstår.}},
author = {{Brattberg, Cecilia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Gemensam vårdnad - en allt för stark huvudregel i svensk rätt?}},
year = {{2006}},
}