Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Stuguthyrning i turistsyfte- en redogörelse och granskning av materiell rätt, rådande branschstandardavtal samt tillämpning i praktiken.

Carlsson, Jonas (2003)
Department of Law
Abstract
Uppsatsen behandlar vissa utvalda civilrättsliga delar rörande olika avtalsförhållandena som aktualiseras vid stugförmedling. Utgångsläget är en i Sverige belägen stuga vilken via ett förmedlingsföretag hyrs ut under en kortare period till både svenska och tyska turister. Branschorganisationen Föreningen Sverigeturisms (FÖRST) medlemsföretag står för ca 80% av alla övernattningar i stugor. De två av FÖRST utformade standardavtalen dels gentemot hyresgäst, och dels gentemot husägaren, är dominerande inom området. Ägaren av hyresobjektet agerar normalt sett i egenskap av fysisk person. Men då dennes syfte med ingåendet av förmedlingsavtalet är strikt kommersiellt, talar det mesta för att denne skall betraktas som näringsidkare i... (More)
Uppsatsen behandlar vissa utvalda civilrättsliga delar rörande olika avtalsförhållandena som aktualiseras vid stugförmedling. Utgångsläget är en i Sverige belägen stuga vilken via ett förmedlingsföretag hyrs ut under en kortare period till både svenska och tyska turister. Branschorganisationen Föreningen Sverigeturisms (FÖRST) medlemsföretag står för ca 80% av alla övernattningar i stugor. De två av FÖRST utformade standardavtalen dels gentemot hyresgäst, och dels gentemot husägaren, är dominerande inom området. Ägaren av hyresobjektet agerar normalt sett i egenskap av fysisk person. Men då dennes syfte med ingåendet av förmedlingsavtalet är strikt kommersiellt, talar det mesta för att denne skall betraktas som näringsidkare i avtalsförhållandet. Då förmedlingsföretaget ingår avtal med stugägaren eller stuginnehavaren måste det stå klart för företaget att det inte föreligger något hinder i stugägarens dispositionsrätt. Avtalet mellan förmedlingsföretaget och stugägaren bör ses som ett kommissionsliknande förhållande där kommissionären (förmedlingsföretaget) avtalar för huvudmannens (stugägaren) räkning men i eget namn. I gränsöverskridande tvister rörande uthyrning av stuga belägen i Sverige mellan tysk turist och svenskt förmedlingsföretag föreligger svensk domsrätt. Även svensk lag ska tillämpas. FÖRST:s uthyrningsavtal mellan förmedlingsföretaget och hyresgästen innehåller en tvistlösningsklausul vilken först och främst hänvisar till Allmänna Reklamationsnämnden. Detta i kombination med tvistemålets ofta ringa storlek innebär att i praktiken avgörs merparten av tvisterna i ARN och därmed måste dessa avgöranden beaktas. En ytterligare anledning till att avgörandena i ARN följs i stor utsträckning är att de största aktörerna på marknaden i inlagorna till ARN förbinder sig att följa ARN:s rekommendationer. Av dessa anledningar kan man tillmäta avgörandena viss vikt trots att de formellt sett endast är rådgivande. Genom en inventering av 176 ARN-avgörande mellan 1997-2001 rörande stuguthyrning, ser man tydligt att ärendena rörande fel i hyresobjektet dominerar med ca 64% av den totala ärendemängden. I avtalsförhållandet mellan förmedlingsföretag och hyresgäst föreligger inga tveksamheter om att det är ett hyresavtal det är fråga om. Reglering gällande hyresavtal finner man i Hyreslagen (JB 12kapitlet). Det som är ytterst anmärkningsvärt är att man i alla genomgångna ARN-avgörandena inte finner en enda hänvisning eller kommentar som uttryckligen avser regleringen i Hyreslagen. Däremot finns det, i ett av de få avgöranden där det överhuvudtaget återfinns en uttrycklig juridisk motivering, en motivering vilken stöder sig på konsumentskyddsreglerna! Man kan ställa sig undrande till detta och skulle eventuellt under vissa omständigheter ställa frågan om detta är ett fall av rättstillämpning utanför lagstiftningen? Det skulle i såfall som bekant inte var helt överensstämmande med devisen att all offentlig makt utövas under lagarna. Det ska dock tilläggas att det ännu inte finns något avgörande inom ramen för de allmänna domstolarnas praxis. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Carlsson, Jonas
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Avtalsrätt, Civilrätt; oklassificerad, Internationell privaträtt, Utrikeshandelsrätt
language
Swedish
id
1556681
date added to LUP
2010-03-08 15:55:20
date last changed
2010-03-08 15:55:20
@misc{1556681,
  abstract     = {{Uppsatsen behandlar vissa utvalda civilrättsliga delar rörande olika avtalsförhållandena som aktualiseras vid stugförmedling. Utgångsläget är en i Sverige belägen stuga vilken via ett förmedlingsföretag hyrs ut under en kortare period till både svenska och tyska turister. Branschorganisationen Föreningen Sverigeturisms (FÖRST) medlemsföretag står för ca 80% av alla övernattningar i stugor. De två av FÖRST utformade standardavtalen dels gentemot hyresgäst, och dels gentemot husägaren, är dominerande inom området. Ägaren av hyresobjektet agerar normalt sett i egenskap av fysisk person. Men då dennes syfte med ingåendet av förmedlingsavtalet är strikt kommersiellt, talar det mesta för att denne skall betraktas som näringsidkare i avtalsförhållandet. Då förmedlingsföretaget ingår avtal med stugägaren eller stuginnehavaren måste det stå klart för företaget att det inte föreligger något hinder i stugägarens dispositionsrätt. Avtalet mellan förmedlingsföretaget och stugägaren bör ses som ett kommissionsliknande förhållande där kommissionären (förmedlingsföretaget) avtalar för huvudmannens (stugägaren) räkning men i eget namn. I gränsöverskridande tvister rörande uthyrning av stuga belägen i Sverige mellan tysk turist och svenskt förmedlingsföretag föreligger svensk domsrätt. Även svensk lag ska tillämpas. FÖRST:s uthyrningsavtal mellan förmedlingsföretaget och hyresgästen innehåller en tvistlösningsklausul vilken först och främst hänvisar till Allmänna Reklamationsnämnden. Detta i kombination med tvistemålets ofta ringa storlek innebär att i praktiken avgörs merparten av tvisterna i ARN och därmed måste dessa avgöranden beaktas. En ytterligare anledning till att avgörandena i ARN följs i stor utsträckning är att de största aktörerna på marknaden i inlagorna till ARN förbinder sig att följa ARN:s rekommendationer. Av dessa anledningar kan man tillmäta avgörandena viss vikt trots att de formellt sett endast är rådgivande. Genom en inventering av 176 ARN-avgörande mellan 1997-2001 rörande stuguthyrning, ser man tydligt att ärendena rörande fel i hyresobjektet dominerar med ca 64% av den totala ärendemängden. I avtalsförhållandet mellan förmedlingsföretag och hyresgäst föreligger inga tveksamheter om att det är ett hyresavtal det är fråga om. Reglering gällande hyresavtal finner man i Hyreslagen (JB 12kapitlet). Det som är ytterst anmärkningsvärt är att man i alla genomgångna ARN-avgörandena inte finner en enda hänvisning eller kommentar som uttryckligen avser regleringen i Hyreslagen. Däremot finns det, i ett av de få avgöranden där det överhuvudtaget återfinns en uttrycklig juridisk motivering, en motivering vilken stöder sig på konsumentskyddsreglerna! Man kan ställa sig undrande till detta och skulle eventuellt under vissa omständigheter ställa frågan om detta är ett fall av rättstillämpning utanför lagstiftningen? Det skulle i såfall som bekant inte var helt överensstämmande med devisen att all offentlig makt utövas under lagarna. Det ska dock tilläggas att det ännu inte finns något avgörande inom ramen för de allmänna domstolarnas praxis.}},
  author       = {{Carlsson, Jonas}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Stuguthyrning i turistsyfte- en redogörelse och granskning av materiell rätt, rådande branschstandardavtal samt tillämpning i praktiken.}},
  year         = {{2003}},
}