Ansvarsfördelning vid trafikolyckor med motordrivna fordon
(2003)Department of Law
- Abstract
- Trafikskadelagen bygger på uppfattningen att trafik med motordrivet fordon är en särskilt riskfylld verksamhet och att de som utövar sådan verksamhet bör stå för skadorna i trafiken. Trafikförsäkringen är utformad som en no-fault-försäkring, vilket medför att rätten till ersättning inte är beroende av att någon kan göras ansvarig för skadan. Reglerna i trafikförsäkringen är utformade så att det i slutändan är fordonsägarkollektivet som får svara för de skador som biltrafiken medför. Ansvaret vänder enligt reglerna i TSL tillbaka till trafikförsäk-ringen. Detta framgår genom de regler om s.k. kanalisering som finns i TSL. Kostnaden för en skada ska slutligen hamna på den vållande partens trafikförsäkring. Vid personskador på förare eller... (More)
- Trafikskadelagen bygger på uppfattningen att trafik med motordrivet fordon är en särskilt riskfylld verksamhet och att de som utövar sådan verksamhet bör stå för skadorna i trafiken. Trafikförsäkringen är utformad som en no-fault-försäkring, vilket medför att rätten till ersättning inte är beroende av att någon kan göras ansvarig för skadan. Reglerna i trafikförsäkringen är utformade så att det i slutändan är fordonsägarkollektivet som får svara för de skador som biltrafiken medför. Ansvaret vänder enligt reglerna i TSL tillbaka till trafikförsäk-ringen. Detta framgår genom de regler om s.k. kanalisering som finns i TSL. Kostnaden för en skada ska slutligen hamna på den vållande partens trafikförsäkring. Vid personskador på förare eller passagerare utgår alltid trafikskadeer-sättning från det egna fordonet. Ersättning för personskador som drabbar annan än förare och passagerare, kan utkrävas från vilket fordon som helst som var inblandat i händelsen. Ersättningsansvaret för trafik-försäkringen är strikt, men den skadelidande kan få sin trafik-skadeersättning jämkad. Person-skadeersättning kan jämkas om den skade-lidande medverkat till skadan uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet. Jämkningsbeloppet fastställs efter en skälighetsbe-dömning där man tar hänsyn till den medverkan som förekommit på ömse sidor och omständigheterna i övrigt. För s.k. kollisionsskador som uppkommit genom trafik med motordrivna fordon gäller ett culpaansvar kombinerat med ett ansvar för bristfällighet på fordonet. För kollisionsskadornas del gäller alltså ett culpaan-svar i stället för strikt ansvar, som annars är huvudregeln i TSL. För att kunna avgöra om vållande finns på någon sida i kollisionsfall blir det normalt fråga om en jämförelse mellan den oaktsamhet som förekommit på ömse sidor. Trafik-skadeer-sättning kan jämkas om vållande i samband med förandet på den skade-lidandes sida har medverkat till skadan eller om bristfällighet på det skadade fordonet har förekommit. Trafikförsäkringsgivarens regressrätt är begränsad enligt TSL. Regresskrav mot förare kan ske om denne vållat skada uppsåtligen, genom grov vårds-löshet eller på grund av vårdslöshet i samband med rattfylleribrott. Om flera är solidariskt skadeståndsskyldiga för en och samma skada ska trafikskadeansvaret fördelas efter en skälighetsprövning. Den slutliga fördel-ningen styrs enligt TSL 22 och 23 §§. Slutsatsen blir att TSL och dess möjligheter att fördela trafikskadeansvaret efter skälighet, i den mängd olika trafikskadesituationer som kan uppstå, är väl anpassat för att ta hänsyn till de reparations- och preventionshänsyn och de socialförsäkringsrättsliga tankar som ligger till grund för trafikskade-lagstiftningen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557144
- author
- Ek, Peter
- supervisor
- organization
- year
- 2003
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Försäkringsrätt, Skadeståndsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1557144
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:20
@misc{1557144,
abstract = {{Trafikskadelagen bygger på uppfattningen att trafik med motordrivet fordon är en särskilt riskfylld verksamhet och att de som utövar sådan verksamhet bör stå för skadorna i trafiken. Trafikförsäkringen är utformad som en no-fault-försäkring, vilket medför att rätten till ersättning inte är beroende av att någon kan göras ansvarig för skadan. Reglerna i trafikförsäkringen är utformade så att det i slutändan är fordonsägarkollektivet som får svara för de skador som biltrafiken medför. Ansvaret vänder enligt reglerna i TSL tillbaka till trafikförsäk-ringen. Detta framgår genom de regler om s.k. kanalisering som finns i TSL. Kostnaden för en skada ska slutligen hamna på den vållande partens trafikförsäkring. Vid personskador på förare eller passagerare utgår alltid trafikskadeer-sättning från det egna fordonet. Ersättning för personskador som drabbar annan än förare och passagerare, kan utkrävas från vilket fordon som helst som var inblandat i händelsen. Ersättningsansvaret för trafik-försäkringen är strikt, men den skadelidande kan få sin trafik-skadeersättning jämkad. Person-skadeersättning kan jämkas om den skade-lidande medverkat till skadan uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet. Jämkningsbeloppet fastställs efter en skälighetsbe-dömning där man tar hänsyn till den medverkan som förekommit på ömse sidor och omständigheterna i övrigt. För s.k. kollisionsskador som uppkommit genom trafik med motordrivna fordon gäller ett culpaansvar kombinerat med ett ansvar för bristfällighet på fordonet. För kollisionsskadornas del gäller alltså ett culpaan-svar i stället för strikt ansvar, som annars är huvudregeln i TSL. För att kunna avgöra om vållande finns på någon sida i kollisionsfall blir det normalt fråga om en jämförelse mellan den oaktsamhet som förekommit på ömse sidor. Trafik-skadeer-sättning kan jämkas om vållande i samband med förandet på den skade-lidandes sida har medverkat till skadan eller om bristfällighet på det skadade fordonet har förekommit. Trafikförsäkringsgivarens regressrätt är begränsad enligt TSL. Regresskrav mot förare kan ske om denne vållat skada uppsåtligen, genom grov vårds-löshet eller på grund av vårdslöshet i samband med rattfylleribrott. Om flera är solidariskt skadeståndsskyldiga för en och samma skada ska trafikskadeansvaret fördelas efter en skälighetsprövning. Den slutliga fördel-ningen styrs enligt TSL 22 och 23 §§. Slutsatsen blir att TSL och dess möjligheter att fördela trafikskadeansvaret efter skälighet, i den mängd olika trafikskadesituationer som kan uppstå, är väl anpassat för att ta hänsyn till de reparations- och preventionshänsyn och de socialförsäkringsrättsliga tankar som ligger till grund för trafikskade-lagstiftningen.}},
author = {{Ek, Peter}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Ansvarsfördelning vid trafikolyckor med motordrivna fordon}},
year = {{2003}},
}