Diakron och synkron integrity i rättstillämpning och lagstiftning - med exempel från ersättningsrätten
(2003)Department of Law
- Abstract
- Syftet med uppsatsen var dels att presentera en sammanhängande teori för rättfärdigande av domstolarnas rättstillämpning där såväl rättspolitiska som rättsetiska argument beaktas dels förankra teorin i det rättsliga materialet. I det inledande avsnittet analyserade författaren några av de begrepp som är vanligt förekommande i såväl rättsfallsreferat som lagförarbeten. Begreppen indelades i rättspolitiska och rättsetiska argument. Något som tydligt visade sig i detta avsnitt var att vad aktörerna, domarna och lagstiftaren, sade överensstämde inte alltid med vad de hade gjort. I kapitel 3 uppsatsens teoriavsnitt presenteras en Dworkins syn på vad domare och rättstillämpare gör eller vad de har gjort. Enligt Dworkin är såväl rättsregler som... (More)
- Syftet med uppsatsen var dels att presentera en sammanhängande teori för rättfärdigande av domstolarnas rättstillämpning där såväl rättspolitiska som rättsetiska argument beaktas dels förankra teorin i det rättsliga materialet. I det inledande avsnittet analyserade författaren några av de begrepp som är vanligt förekommande i såväl rättsfallsreferat som lagförarbeten. Begreppen indelades i rättspolitiska och rättsetiska argument. Något som tydligt visade sig i detta avsnitt var att vad aktörerna, domarna och lagstiftaren, sade överensstämde inte alltid med vad de hade gjort. I kapitel 3 uppsatsens teoriavsnitt presenteras en Dworkins syn på vad domare och rättstillämpare gör eller vad de har gjort. Enligt Dworkin är såväl rättsregler som principer bindande för parterna och domaren. Skillnaden mellan principer och regler ligger i, reglerna har ''allt eller inget karaktär'' medan principerna har en dimension av vikt. Vidare skiljer Dworkin mellan principer och policys, där de förstnämnda beskriver en rättighet medan de senare beskriver ett samhälleligt mål. Enligt Dworkin erkänner den politiska gemenskapen, samhället, fyra dygder, dessa är »justice«, »fairness«, »procedural due process« och »integrity« eller koherens. De fyra dygderna kan utsträckas som principer, dvs. att de uttrycker ett visst värde som kan uppfyllas i större eller mindre grad. De tre första principerna kan betraktas som tre materiella rättviseprinciper medan den fjärde kan ses som en rättssäkerhetsprincip (formell rättvisa). Dworkin applicerar sin teori på juristernas uttolkande verksamhet, tolkning av vad rätten är och ställer upp två praktiska principer, härledda ur »integrity« som bör vara vägledande för rättstillämpning och lagstiftning. »The Principle of integrity in adjudication« kräver av rättstillämparen, då en tvist eller tolkningsfråga om vad rätten är, att denne ser rätten som ett koherent system av principer. »The Principle of integrity in legislation« kräver av lagstiftaren att, då en lag skall införas, håller systemet av principer bakom rätten koherent. Dworkins modell kombineras med normateorin som utvecklats av Christensen. Till Dworkins synkrona perspektiv tillförs det diakrona perspektivet. Författaren kombinerar de båda perspektiven i en modell. Tesen som författaren presenterar är att principavvägningen, vilken påverkar resultatet av tolkningen och därmed utgången i tvister vilka beror på tolkningar, påverkas av förändringar i det normativa fältet. En förändring i kraften hos ett normativtgrundmönster i det normativa fältet leder till förändring i principernas relativa vikter i principavvägningen. I del fem och sex analyseras rätten, vad rättstillämpare och lagstiftare sagt och gjort. I den första analysen analyseras ersättningssystemet. Resultatet av analysen är att skillnader mellan ersättningsanordningarna i ersättningssystemet kan förklaras utifrån skillnader i principer och policys. Enligt författaren råder det synkron »integrity« mellan de olika systemen. I nästa del analyseras den diakrona koherensen »integrity«. Förändringen i den utomobligatoriska skadeståndsrätten från culpaansvar mot ett ansvar oberoende av culpa kan enligt författaren förklaras med förändringar i det normativa fältet orsakade av förändringar i samhällets underliggande strukturer. Förändringarna i det normativa fältet, från det dynamiska marknadsfunktionella mönstret till det statiska mönstret skydd av etablerad position, har enligt författaren lett förändringar i principernas relativa vikter. Principavvägningens förändrade utfall leder i sin tur till att undantag från culparegeln görs och strikt ansvar åläggs den som orsakat skadan oberoende om denne varit culpös eller inte. I det sista analysavsnittet ger författaren Dworkins rättstillämpningsteori konkret form genom att teorin tillämpas på avbrottsskador, s.k. tredjemansskador. Skillnaden i utgång mellan tre fall NJA 1966 s.210, NJA 1972 s.598 och NJA 1988 s.62 kan enligt författaren förklaras utifrån principer. Avsnittet ger även ett exempel på att det råder såväl synkron som diakron koherens »integrity» i rättssystemet på ett djupare plan, på principnivån. I det avslutande avsnittet lämnar författaren över till läsaren att bedöma om uppsatsen, beskrivningen av rätten, är en god beskrivning av vad jurister dagligen gör... (tolkar vad rättstillämpare och lagstiftare har gjort). (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557156
- author
- Eliasson, David
- supervisor
- organization
- year
- 2003
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Allmän rättslära, Skadeståndsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1557156
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:20
@misc{1557156,
abstract = {{Syftet med uppsatsen var dels att presentera en sammanhängande teori för rättfärdigande av domstolarnas rättstillämpning där såväl rättspolitiska som rättsetiska argument beaktas dels förankra teorin i det rättsliga materialet. I det inledande avsnittet analyserade författaren några av de begrepp som är vanligt förekommande i såväl rättsfallsreferat som lagförarbeten. Begreppen indelades i rättspolitiska och rättsetiska argument. Något som tydligt visade sig i detta avsnitt var att vad aktörerna, domarna och lagstiftaren, sade överensstämde inte alltid med vad de hade gjort. I kapitel 3 uppsatsens teoriavsnitt presenteras en Dworkins syn på vad domare och rättstillämpare gör eller vad de har gjort. Enligt Dworkin är såväl rättsregler som principer bindande för parterna och domaren. Skillnaden mellan principer och regler ligger i, reglerna har ''allt eller inget karaktär'' medan principerna har en dimension av vikt. Vidare skiljer Dworkin mellan principer och policys, där de förstnämnda beskriver en rättighet medan de senare beskriver ett samhälleligt mål. Enligt Dworkin erkänner den politiska gemenskapen, samhället, fyra dygder, dessa är »justice«, »fairness«, »procedural due process« och »integrity« eller koherens. De fyra dygderna kan utsträckas som principer, dvs. att de uttrycker ett visst värde som kan uppfyllas i större eller mindre grad. De tre första principerna kan betraktas som tre materiella rättviseprinciper medan den fjärde kan ses som en rättssäkerhetsprincip (formell rättvisa). Dworkin applicerar sin teori på juristernas uttolkande verksamhet, tolkning av vad rätten är och ställer upp två praktiska principer, härledda ur »integrity« som bör vara vägledande för rättstillämpning och lagstiftning. »The Principle of integrity in adjudication« kräver av rättstillämparen, då en tvist eller tolkningsfråga om vad rätten är, att denne ser rätten som ett koherent system av principer. »The Principle of integrity in legislation« kräver av lagstiftaren att, då en lag skall införas, håller systemet av principer bakom rätten koherent. Dworkins modell kombineras med normateorin som utvecklats av Christensen. Till Dworkins synkrona perspektiv tillförs det diakrona perspektivet. Författaren kombinerar de båda perspektiven i en modell. Tesen som författaren presenterar är att principavvägningen, vilken påverkar resultatet av tolkningen och därmed utgången i tvister vilka beror på tolkningar, påverkas av förändringar i det normativa fältet. En förändring i kraften hos ett normativtgrundmönster i det normativa fältet leder till förändring i principernas relativa vikter i principavvägningen. I del fem och sex analyseras rätten, vad rättstillämpare och lagstiftare sagt och gjort. I den första analysen analyseras ersättningssystemet. Resultatet av analysen är att skillnader mellan ersättningsanordningarna i ersättningssystemet kan förklaras utifrån skillnader i principer och policys. Enligt författaren råder det synkron »integrity« mellan de olika systemen. I nästa del analyseras den diakrona koherensen »integrity«. Förändringen i den utomobligatoriska skadeståndsrätten från culpaansvar mot ett ansvar oberoende av culpa kan enligt författaren förklaras med förändringar i det normativa fältet orsakade av förändringar i samhällets underliggande strukturer. Förändringarna i det normativa fältet, från det dynamiska marknadsfunktionella mönstret till det statiska mönstret skydd av etablerad position, har enligt författaren lett förändringar i principernas relativa vikter. Principavvägningens förändrade utfall leder i sin tur till att undantag från culparegeln görs och strikt ansvar åläggs den som orsakat skadan oberoende om denne varit culpös eller inte. I det sista analysavsnittet ger författaren Dworkins rättstillämpningsteori konkret form genom att teorin tillämpas på avbrottsskador, s.k. tredjemansskador. Skillnaden i utgång mellan tre fall NJA 1966 s.210, NJA 1972 s.598 och NJA 1988 s.62 kan enligt författaren förklaras utifrån principer. Avsnittet ger även ett exempel på att det råder såväl synkron som diakron koherens »integrity» i rättssystemet på ett djupare plan, på principnivån. I det avslutande avsnittet lämnar författaren över till läsaren att bedöma om uppsatsen, beskrivningen av rätten, är en god beskrivning av vad jurister dagligen gör... (tolkar vad rättstillämpare och lagstiftare har gjort).}},
author = {{Eliasson, David}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Diakron och synkron integrity i rättstillämpning och lagstiftning - med exempel från ersättningsrätten}},
year = {{2003}},
}