Hinder mot verkställighet. Särskilt om innebörden av mognadsbegreppet i 21 kap. 5 § FB
(2007)Department of Law
- Abstract
- För fyrtio år sedan bedömdes verkställighet av barn enligt ordinarie exekutiva förfaranderegler, alltså enligt regler som tillämpas på egendomsobjekt. Tidigare fanns följaktligen inga specifika regler. Den offentliga debatten framförde därför hårda krav på revision av de exekutiva förfarandereglerna, vilket medförde helt nya regler om verkställighet i mål som rör barn. Till föräldrabalken fogades ett nytt sista kapitel som inriktades specifikt mot den typen av frågor. Syftet med mitt arbete har varit att dels skapa en bild av reglerna om verkställighet och deras historiska utveckling och dels att utreda den praktiska betydelsen av borttagandet av den sedan länge gällande tolvårsregeln och införandet av det nya mognadsbegreppet. Titeln på... (More)
- För fyrtio år sedan bedömdes verkställighet av barn enligt ordinarie exekutiva förfaranderegler, alltså enligt regler som tillämpas på egendomsobjekt. Tidigare fanns följaktligen inga specifika regler. Den offentliga debatten framförde därför hårda krav på revision av de exekutiva förfarandereglerna, vilket medförde helt nya regler om verkställighet i mål som rör barn. Till föräldrabalken fogades ett nytt sista kapitel som inriktades specifikt mot den typen av frågor. Syftet med mitt arbete har varit att dels skapa en bild av reglerna om verkställighet och deras historiska utveckling och dels att utreda den praktiska betydelsen av borttagandet av den sedan länge gällande tolvårsregeln och införandet av det nya mognadsbegreppet. Titeln på arbetet beskriver innehållet i detsamma. Huvudsyftet har således varit att utreda vilka barns åsikter som domstolen är mest benägen att ta hänsyn till vid hinder mot verkställighet på grund av barnets vilja. Den reform som genomfördes 1 juli 2006 innebar en del större förändringar av verkställighetsreglerna. En av de viktigaste förändringarna innebar att ansvaret för processen överfördes från länsrätten till tingsrätten. Intill reformen har verkställighetsmål alltid legat på länsrättens ansvar, vilket har motiverats av länsrättens överlägsna erfarenhet av barnrättsliga frågor. Syftet med målöverflyttningen var att renodla processen och samtidigt undvika parallella och upprepade processer. Den andra större förändringen som gjordes i reformen var borttagandet av den tolvårsgräns som föräldrabalken har stöttat sina beslut på under flera decennier. Utgångspunkten för verkställighet är att allmän domstols dom i frågor om vårdnad, boende och umgänge ska följas. Det kan dock finnas fall då det är motiverat att inte genomföra en verkställighet, exempelvis då detta går emot barnets vilja. Barnets vilja ska dock endast beaktas med hänsyn till dess ''ålder och mognad''. Tidigare gällande regler uttalade att det ansågs föreligga hinder mot verkställighet om barnet fyllt tolv år eller annars uppnått tillräcklig mognad. Syftet med att ta bort den sedan länge gällande tolvårsregeln var att öppna upp för möjligheten att ta hänsyn till även yngre barns vilja. Frågan är dock om detta syfte har uppnåtts. De ändringar som genomfördes 2006 innebär obestridligen att det finns en mycket god tanke för utvecklingen av barnrätten, men huruvida lagen fyller sin funktion i godtagbar utsträckning återstår ännu att se. Den nu gällande regeln om ålder och mognad återfinns också i exempelvis FN:s barnkonvention, som är en av de viktigaste internationella dokumenten för svensk rätt. Den har också ofta varit vägledande vid tolkning av regler och införande av nya. De artiklar i konventionen som har haft störst betydelse för mitt arbete är artikel 3 om barnets bästa, samt artikel 12 om rätten att uttrycka sina åsikter. Artikel 3 har karaktären av portalparagraf och dess formulering av barnets bästa är generell. Regleringen är så allmän att de ska kunna appliceras på varje enskilt barn i varje enskild situation. Mot artikel 3 har kritik riktats, dels eftersom ''barnets bästa'' inte har någon fast definition och dels eftersom det har ansetts att barnets bästa ska utgöra den allra viktigaste principen, inte en av de viktigaste. Andra internationella dokument som har varit av betydelse för mitt arbete har varit Europarådskonventionen, Haagkonventionen samt Bryssel II-förordningen. Ett av de problem som lagreformen har medfört är det faktum att begreppet mognad inte har någon tydlig definition eller enhetlig innebörd. Avsaknaden av en sådan precisering tycks dessvärre ha medfört att domstolens osäkerhet inför begreppets tillämpning överskuggar syftet med lagändringen. Att domstolen ger barnet möjlighet att inför rätten uttrycka sin vilja innebär dock inte att barnets vilja beaktas eller får någon genomslagskraft i det slutliga avgörandet. Av den empiriska undersökning som har genomförts för att uppnå syftet med detta arbete anas dock vissa tendenser till att domstolen i större utsträckning än förut tar hänsyn till yngre barns vilja, om än inte i eftersträvansvärd omfattning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557205
- author
- Engqvist, Emmah
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Familjerätt
- language
- Swedish
- id
- 1557205
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:20
@misc{1557205,
abstract = {{För fyrtio år sedan bedömdes verkställighet av barn enligt ordinarie exekutiva förfaranderegler, alltså enligt regler som tillämpas på egendomsobjekt. Tidigare fanns följaktligen inga specifika regler. Den offentliga debatten framförde därför hårda krav på revision av de exekutiva förfarandereglerna, vilket medförde helt nya regler om verkställighet i mål som rör barn. Till föräldrabalken fogades ett nytt sista kapitel som inriktades specifikt mot den typen av frågor. Syftet med mitt arbete har varit att dels skapa en bild av reglerna om verkställighet och deras historiska utveckling och dels att utreda den praktiska betydelsen av borttagandet av den sedan länge gällande tolvårsregeln och införandet av det nya mognadsbegreppet. Titeln på arbetet beskriver innehållet i detsamma. Huvudsyftet har således varit att utreda vilka barns åsikter som domstolen är mest benägen att ta hänsyn till vid hinder mot verkställighet på grund av barnets vilja. Den reform som genomfördes 1 juli 2006 innebar en del större förändringar av verkställighetsreglerna. En av de viktigaste förändringarna innebar att ansvaret för processen överfördes från länsrätten till tingsrätten. Intill reformen har verkställighetsmål alltid legat på länsrättens ansvar, vilket har motiverats av länsrättens överlägsna erfarenhet av barnrättsliga frågor. Syftet med målöverflyttningen var att renodla processen och samtidigt undvika parallella och upprepade processer. Den andra större förändringen som gjordes i reformen var borttagandet av den tolvårsgräns som föräldrabalken har stöttat sina beslut på under flera decennier. Utgångspunkten för verkställighet är att allmän domstols dom i frågor om vårdnad, boende och umgänge ska följas. Det kan dock finnas fall då det är motiverat att inte genomföra en verkställighet, exempelvis då detta går emot barnets vilja. Barnets vilja ska dock endast beaktas med hänsyn till dess ''ålder och mognad''. Tidigare gällande regler uttalade att det ansågs föreligga hinder mot verkställighet om barnet fyllt tolv år eller annars uppnått tillräcklig mognad. Syftet med att ta bort den sedan länge gällande tolvårsregeln var att öppna upp för möjligheten att ta hänsyn till även yngre barns vilja. Frågan är dock om detta syfte har uppnåtts. De ändringar som genomfördes 2006 innebär obestridligen att det finns en mycket god tanke för utvecklingen av barnrätten, men huruvida lagen fyller sin funktion i godtagbar utsträckning återstår ännu att se. Den nu gällande regeln om ålder och mognad återfinns också i exempelvis FN:s barnkonvention, som är en av de viktigaste internationella dokumenten för svensk rätt. Den har också ofta varit vägledande vid tolkning av regler och införande av nya. De artiklar i konventionen som har haft störst betydelse för mitt arbete är artikel 3 om barnets bästa, samt artikel 12 om rätten att uttrycka sina åsikter. Artikel 3 har karaktären av portalparagraf och dess formulering av barnets bästa är generell. Regleringen är så allmän att de ska kunna appliceras på varje enskilt barn i varje enskild situation. Mot artikel 3 har kritik riktats, dels eftersom ''barnets bästa'' inte har någon fast definition och dels eftersom det har ansetts att barnets bästa ska utgöra den allra viktigaste principen, inte en av de viktigaste. Andra internationella dokument som har varit av betydelse för mitt arbete har varit Europarådskonventionen, Haagkonventionen samt Bryssel II-förordningen. Ett av de problem som lagreformen har medfört är det faktum att begreppet mognad inte har någon tydlig definition eller enhetlig innebörd. Avsaknaden av en sådan precisering tycks dessvärre ha medfört att domstolens osäkerhet inför begreppets tillämpning överskuggar syftet med lagändringen. Att domstolen ger barnet möjlighet att inför rätten uttrycka sin vilja innebär dock inte att barnets vilja beaktas eller får någon genomslagskraft i det slutliga avgörandet. Av den empiriska undersökning som har genomförts för att uppnå syftet med detta arbete anas dock vissa tendenser till att domstolen i större utsträckning än förut tar hänsyn till yngre barns vilja, om än inte i eftersträvansvärd omfattning.}},
author = {{Engqvist, Emmah}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Hinder mot verkställighet. Särskilt om innebörden av mognadsbegreppet i 21 kap. 5 § FB}},
year = {{2007}},
}