Elektronisk intensivövervakning -en frälsare eller ett bländverk på den kriminalpolitiska scenen?
(2006)Department of Law
- Abstract
- Denna uppsats syftar till att belysa ett relativt nytt instrument på den kriminalpolitiska scenen, nämligen den elektroniska intensivövervakningen. Handlar det om en frälsare eller om ett bländverk? Framförallt de korta fängelsestraffen har under de senaste åren givits en alltmer behandlingsorienterad framtoning. Samtidigt har man kriminalpolitiskt kommit att ägna stort intresse åt individcentrerade frigivningsförberedelser för intagna i landets anstalter. När det gäller fängelsestraff för brott med höga straffvärden kan dock noteras att inkapaciteringsargument givits en ökad tyngd. Det är i denna ideologiska miljö fotbojans framväxt och expansion skall ses. I arbetet har jag velat sätta intensivövervakningen i ett brett panorama där fokus... (More)
- Denna uppsats syftar till att belysa ett relativt nytt instrument på den kriminalpolitiska scenen, nämligen den elektroniska intensivövervakningen. Handlar det om en frälsare eller om ett bländverk? Framförallt de korta fängelsestraffen har under de senaste åren givits en alltmer behandlingsorienterad framtoning. Samtidigt har man kriminalpolitiskt kommit att ägna stort intresse åt individcentrerade frigivningsförberedelser för intagna i landets anstalter. När det gäller fängelsestraff för brott med höga straffvärden kan dock noteras att inkapaciteringsargument givits en ökad tyngd. Det är i denna ideologiska miljö fotbojans framväxt och expansion skall ses. I arbetet har jag velat sätta intensivövervakningen i ett brett panorama där fokus fästs såväl på fotbojans juridiska tillämpning som på dess straffteoretiska kontext, kriminalpolitiska grundvalar och dynamiska historieutveckling. Ett relativt stort avsnitt ägnas åt att beskriva hur intensivövervakningen fungerar i praktisk tillämpning, dels som ett alternativ till ett kortare fängelsestraff, dels som en förberedelse inför frigivning (s.k. utslussning). En generell iakttagelse är att fotbojan har vunnit acceptans hos breda grupper som advocerar såväl offensiv som defensiv straffrätt, låt vara utifrån olika bevekelsegrunder. Fotbojan har kommit att förespråkas av både anhängare till mer nyklassiska tongångar som av olika behandlingsförespråkare. Invändningar mot övervakningen finns förvisso såväl hos vissa gärningsmän och deras anhöriga som hos delar av den juridiska expertisen. Anmärkningarna har varit av både praktisk och ideologisk art. Till de senare hör bland annat frågeställningar kring den personliga integriteten. För att strukturera analysen har jag valt att analysera fotbojan ur såväl lagstiftarens perspektiv som ur de perspektiv som kännetecknar den dömande respektive den verkställande instansen. Trots knapphändiga empiriska data görs även ett försök till en internationell översikt. Ett antal spännande frågor dyker upp när fotbojans framtida potential analyseras. Hit hör exempelvis diskussionen om fotbojan gör sig bäst som en verkställighetsföreskrift eller som en självständig påföljd. I uppsatsen diskuteras nya tänkbara tillämpningsområden som elektroniska fängelser och fotbojan som ett komplement till besöksförbudet. Det finns också skäl att reflektera något över den tekniska utvecklingen som har föregått fotbojans tillblivande och de utvecklingstendenser som redan nu kan skönjas. Vad betyder livet med fotboja för gärningsmannen och hans eller hennes familjemedlemmar? Vilka för- och nackdelar har uppenbarat sig för de olika aktörerna i rättskedjan? Resan från forna tiders fotboja fram till dagens tillämpning har varit vinglig och inte utan komplikationer. I uppsatsen drivs tesen att det mesta talar för att denna nykomling har kommit för att stanna, men i vilken utsträckning och i vilka former är något höljt i dunkel. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557280
- author
- Eriksson, Charlotta
- supervisor
- organization
- year
- 2006
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1557280
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:20
@misc{1557280,
abstract = {{Denna uppsats syftar till att belysa ett relativt nytt instrument på den kriminalpolitiska scenen, nämligen den elektroniska intensivövervakningen. Handlar det om en frälsare eller om ett bländverk? Framförallt de korta fängelsestraffen har under de senaste åren givits en alltmer behandlingsorienterad framtoning. Samtidigt har man kriminalpolitiskt kommit att ägna stort intresse åt individcentrerade frigivningsförberedelser för intagna i landets anstalter. När det gäller fängelsestraff för brott med höga straffvärden kan dock noteras att inkapaciteringsargument givits en ökad tyngd. Det är i denna ideologiska miljö fotbojans framväxt och expansion skall ses. I arbetet har jag velat sätta intensivövervakningen i ett brett panorama där fokus fästs såväl på fotbojans juridiska tillämpning som på dess straffteoretiska kontext, kriminalpolitiska grundvalar och dynamiska historieutveckling. Ett relativt stort avsnitt ägnas åt att beskriva hur intensivövervakningen fungerar i praktisk tillämpning, dels som ett alternativ till ett kortare fängelsestraff, dels som en förberedelse inför frigivning (s.k. utslussning). En generell iakttagelse är att fotbojan har vunnit acceptans hos breda grupper som advocerar såväl offensiv som defensiv straffrätt, låt vara utifrån olika bevekelsegrunder. Fotbojan har kommit att förespråkas av både anhängare till mer nyklassiska tongångar som av olika behandlingsförespråkare. Invändningar mot övervakningen finns förvisso såväl hos vissa gärningsmän och deras anhöriga som hos delar av den juridiska expertisen. Anmärkningarna har varit av både praktisk och ideologisk art. Till de senare hör bland annat frågeställningar kring den personliga integriteten. För att strukturera analysen har jag valt att analysera fotbojan ur såväl lagstiftarens perspektiv som ur de perspektiv som kännetecknar den dömande respektive den verkställande instansen. Trots knapphändiga empiriska data görs även ett försök till en internationell översikt. Ett antal spännande frågor dyker upp när fotbojans framtida potential analyseras. Hit hör exempelvis diskussionen om fotbojan gör sig bäst som en verkställighetsföreskrift eller som en självständig påföljd. I uppsatsen diskuteras nya tänkbara tillämpningsområden som elektroniska fängelser och fotbojan som ett komplement till besöksförbudet. Det finns också skäl att reflektera något över den tekniska utvecklingen som har föregått fotbojans tillblivande och de utvecklingstendenser som redan nu kan skönjas. Vad betyder livet med fotboja för gärningsmannen och hans eller hennes familjemedlemmar? Vilka för- och nackdelar har uppenbarat sig för de olika aktörerna i rättskedjan? Resan från forna tiders fotboja fram till dagens tillämpning har varit vinglig och inte utan komplikationer. I uppsatsen drivs tesen att det mesta talar för att denna nykomling har kommit för att stanna, men i vilken utsträckning och i vilka former är något höljt i dunkel.}},
author = {{Eriksson, Charlotta}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Elektronisk intensivövervakning -en frälsare eller ett bländverk på den kriminalpolitiska scenen?}},
year = {{2006}},
}