Objektivitetsprincipen - en självklarhet eller en självklar omöjlighet?
(2005)Department of Law
- Abstract
- Att domarna i våra allmänna domstolar skall vara objektiva i sin yrkesutövning är en självklarhet. Detta krav på objektivitet kan exempelvis utläsas ur regeringsformens första kapitel nionde paragraf, i rättegångsbalkens regler om behörighet samt jävsreglering, i regleringen av processledning och bevisvärdering samt i Europakonventionens sjätte artikel. Men hur ser denna objektivitet ut? Uppsatsen behandlar objektivitetsbegreppet med utgångspunkt i ett filosofiskt avsnitt som behandlar synen på verkligheten och kunskapen om denna. Beroende av vilken ontologisk och epistemologisk teoribildning man ansluter sig till, ser svaret på frågan om vad objektivitet är olika ut. En mening är att människor beroende av sina preferenser och erfarenheter... (More)
- Att domarna i våra allmänna domstolar skall vara objektiva i sin yrkesutövning är en självklarhet. Detta krav på objektivitet kan exempelvis utläsas ur regeringsformens första kapitel nionde paragraf, i rättegångsbalkens regler om behörighet samt jävsreglering, i regleringen av processledning och bevisvärdering samt i Europakonventionens sjätte artikel. Men hur ser denna objektivitet ut? Uppsatsen behandlar objektivitetsbegreppet med utgångspunkt i ett filosofiskt avsnitt som behandlar synen på verkligheten och kunskapen om denna. Beroende av vilken ontologisk och epistemologisk teoribildning man ansluter sig till, ser svaret på frågan om vad objektivitet är olika ut. En mening är att människor beroende av sina preferenser och erfarenheter har olika förmåga att förvärva kunskap och uppleva sin omvärld. Ett illustrerande exempel är när jag, min far och min systerdotter satt en vårdag i min systers trädgård och det kom en fågel och satte sig vid vårt bord. Min systerdotter, som är tre år och rädd för fåglar, såg en stor och läskig svart fågel, jag såg en liten fågel som tillhör trastfamiljen och min far såg en björktrast, vars näbb var extra röd. Fågeln vi såg var kanske densamma, men vi hade olika förmåga och kunskap för att kunna uppfatta den på samma sätt. Om vi skulle återge vad vi sett skulle åhöraren inte med säkerhet kunna avgöra om vi sett samma fågel. Beroende på hur man ser på verkligheten skulle man kunna komma till olika slutsats beträffande om vi sett samma fågel i en och samma värld eller tre olika fåglar i var sin verklighet. Detta enkla exempel ur vardagen kan emellertid beröra samma viktiga frågor som ställs inom rättsväsendet. Vilken möjlighet har domare att undvika att deras egen person får betydelse i den dömande verksamheten, och hur ser möjligheterna ut för att finna ett lämpligt krav på domarnas och domstolens objektivitet? Beroende på i vilket hänseende objektivitet är önskvärd, och vad föremålet för objektiviteten är kan definitionen variera. Inom samhällsvetenskaplig forskning kan ett kriterium för en objektiv framställning vara att resultatet är värderingsfritt. Bergström påpekar emellertid att den verksamhet som föregår resultatet inte nödvändigtvis måste vara värderingsfri. Bergström sid 20 ff. I en översättning av det ovan anförda till den dömande verksamheten kan konstateras att det i den dömande verksamheten inte lämpligen bör förekomma värderingar, trots att dessa inte kan utläsas i domen. Vid en lexikografisk undersökning kan den allmänna definitionen av ''objektiv'' sammanfattas som saklig, inte missvisande samt opartisk. Detta är en bra utgångspunkt även för objektivitet avseende den dömande verksamheten. I enlighet med en ontologisk samt epistemologisk utgångspunkt i att verkligheten ser olika ut för olika människor bör denna definition modifieras med hjälp av ett tillägg om en medvetenhet samt strävan efter att så långt som möjligt ta hänsyn till och bearbeta sina preferenser och förutsättningar, detta kan kallas ett medvetenhetskriterium samt ett förutsättningslöshetskriterium. Vad gäller domsluten önskar jag därtill ett genomskinlighetskriterium, som innebär en möjlighet att utläsa hur domstolen kommit fram till domen, det vill säga huruvida de ovan nämnda objektivitetskriterierna är uppfyllda eller ej. Detta genomskinlighetskriterium innebär att allmänheten skall kunna utläsa hur domstolen kommit fram till visst domslut. Därutöver bör eventuellt ett kontrollorgan inrättas som kan utreda och kontrollera att domarna uppfyller objektivitetskravet enligt ovan nämnda definition. För att domarna skall lyckas i detta bör kontinuerlig fortbildning ske av de yrkesverksamma domarna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557491
- author
- Forsberg, Moa
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Allmän rättslära, Processrätt, Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1557491
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:21
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:21
@misc{1557491,
abstract = {{Att domarna i våra allmänna domstolar skall vara objektiva i sin yrkesutövning är en självklarhet. Detta krav på objektivitet kan exempelvis utläsas ur regeringsformens första kapitel nionde paragraf, i rättegångsbalkens regler om behörighet samt jävsreglering, i regleringen av processledning och bevisvärdering samt i Europakonventionens sjätte artikel. Men hur ser denna objektivitet ut? Uppsatsen behandlar objektivitetsbegreppet med utgångspunkt i ett filosofiskt avsnitt som behandlar synen på verkligheten och kunskapen om denna. Beroende av vilken ontologisk och epistemologisk teoribildning man ansluter sig till, ser svaret på frågan om vad objektivitet är olika ut. En mening är att människor beroende av sina preferenser och erfarenheter har olika förmåga att förvärva kunskap och uppleva sin omvärld. Ett illustrerande exempel är när jag, min far och min systerdotter satt en vårdag i min systers trädgård och det kom en fågel och satte sig vid vårt bord. Min systerdotter, som är tre år och rädd för fåglar, såg en stor och läskig svart fågel, jag såg en liten fågel som tillhör trastfamiljen och min far såg en björktrast, vars näbb var extra röd. Fågeln vi såg var kanske densamma, men vi hade olika förmåga och kunskap för att kunna uppfatta den på samma sätt. Om vi skulle återge vad vi sett skulle åhöraren inte med säkerhet kunna avgöra om vi sett samma fågel. Beroende på hur man ser på verkligheten skulle man kunna komma till olika slutsats beträffande om vi sett samma fågel i en och samma värld eller tre olika fåglar i var sin verklighet. Detta enkla exempel ur vardagen kan emellertid beröra samma viktiga frågor som ställs inom rättsväsendet. Vilken möjlighet har domare att undvika att deras egen person får betydelse i den dömande verksamheten, och hur ser möjligheterna ut för att finna ett lämpligt krav på domarnas och domstolens objektivitet? Beroende på i vilket hänseende objektivitet är önskvärd, och vad föremålet för objektiviteten är kan definitionen variera. Inom samhällsvetenskaplig forskning kan ett kriterium för en objektiv framställning vara att resultatet är värderingsfritt. Bergström påpekar emellertid att den verksamhet som föregår resultatet inte nödvändigtvis måste vara värderingsfri. Bergström sid 20 ff. I en översättning av det ovan anförda till den dömande verksamheten kan konstateras att det i den dömande verksamheten inte lämpligen bör förekomma värderingar, trots att dessa inte kan utläsas i domen. Vid en lexikografisk undersökning kan den allmänna definitionen av ''objektiv'' sammanfattas som saklig, inte missvisande samt opartisk. Detta är en bra utgångspunkt även för objektivitet avseende den dömande verksamheten. I enlighet med en ontologisk samt epistemologisk utgångspunkt i att verkligheten ser olika ut för olika människor bör denna definition modifieras med hjälp av ett tillägg om en medvetenhet samt strävan efter att så långt som möjligt ta hänsyn till och bearbeta sina preferenser och förutsättningar, detta kan kallas ett medvetenhetskriterium samt ett förutsättningslöshetskriterium. Vad gäller domsluten önskar jag därtill ett genomskinlighetskriterium, som innebär en möjlighet att utläsa hur domstolen kommit fram till domen, det vill säga huruvida de ovan nämnda objektivitetskriterierna är uppfyllda eller ej. Detta genomskinlighetskriterium innebär att allmänheten skall kunna utläsa hur domstolen kommit fram till visst domslut. Därutöver bör eventuellt ett kontrollorgan inrättas som kan utreda och kontrollera att domarna uppfyller objektivitetskravet enligt ovan nämnda definition. För att domarna skall lyckas i detta bör kontinuerlig fortbildning ske av de yrkesverksamma domarna.}},
author = {{Forsberg, Moa}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Objektivitetsprincipen - en självklarhet eller en självklar omöjlighet?}},
year = {{2005}},
}