Immunitet mot böter och nedsättning av böter i kartellärenden
(2003)Department of Law
- Abstract
- Reglerna för att främja den effektiva konkurrensen utvecklas ständigt. Ett av de senaste tilltagen är att företag kan beviljas nedsättning av skadestånd för sin delaktighet i kartellverksamhet i utbyte mot samarbete. Dessa s.k. ''leniency''-program har sitt ursprung i USA, vilka skapade det första programmet år 1978. Flera länder har därefter följt i deras spår och den europeiska unionen presenterade sitt första nedsättningsprogram år 1996. Kommissionen har sedan dess undersökt vilka möjligheter det har funnits att utveckla programmet. Denna undersökning resulterade i att ett nytt program meddelades år 2002. Mitt mål under uppsatsen är att undersöka vilka för- och nackdelar som 2002 års program för med sig. Jag kommer dessutom att försöka... (More)
- Reglerna för att främja den effektiva konkurrensen utvecklas ständigt. Ett av de senaste tilltagen är att företag kan beviljas nedsättning av skadestånd för sin delaktighet i kartellverksamhet i utbyte mot samarbete. Dessa s.k. ''leniency''-program har sitt ursprung i USA, vilka skapade det första programmet år 1978. Flera länder har därefter följt i deras spår och den europeiska unionen presenterade sitt första nedsättningsprogram år 1996. Kommissionen har sedan dess undersökt vilka möjligheter det har funnits att utveckla programmet. Denna undersökning resulterade i att ett nytt program meddelades år 2002. Mitt mål under uppsatsen är att undersöka vilka för- och nackdelar som 2002 års program för med sig. Jag kommer dessutom att försöka klargöra hur eventuella framtida program kan komma att se ut. Jag kommer börja med att studera ett utländskt program, USA, för att sedan undersöka EU:s program från 1996. Slutligen kommer EU:s nya program och dess innehåll att presenteras. I uppsatsen behandlas även länderna Kanada, Storbritannien och Tyskland. USA:s nuvarande nedsättningsprogram kom till år 1993 och har varit mycket framgångsrikt. En nedsättning av det aktuella bötesbeloppet kan enligt programmet beviljas ett företag om det uppfyller sex rekvisit. Det viktigaste kravet är att myndigheten inte har mottagit information gällande kartellen från någon annan källa. I USA finns det även ett individuellt straffansvar. De amerikanska myndigheterna har därför infört ett program som beviljar individer amnesti i utbyte mot att de anmäler en kartellmedlem, d.v.s. de undviker straff. Myndigheterna anser att de individuella straffen har en avskräckande effekt på företag. När USA presenterade sitt nya program 1993, hade konkurrensmyndigheten genomfört tre stycken väsentliga förändringar. Den första var att anmälaren automatiskt blev beviljad en nedsättning om 100% om de uppfyllde samtliga rekvisit. Den andra ändringen skapade en möjlighet för företagen att söka nedsättning trots att myndigheten redan hade inlett en undersökning gällande deras kartell. Tredje ändringen innebar att företagets ledning beviljades straffrihet om företaget uppfyllde villkoren för nedsättning. EU:s första program från 1996 innehåller tre olika delar. De olika delarna tillhandahåller olika grader av nedsättning. Första delen, B, befrias helt eller beviljar en betydande nedsättning av bötesbeloppet om följande rekvisit uppfylls: (1) anmält innan undersökning&semic (2) först med avgörande bevis&semic (3) upphöra med sitt deltagande&semic (4) bidra med information&semic (5) Inte ha varit kartellens initiativtagare. Del C kan erbjuda en betydande nedsättning av bötesbeloppet, 50-75%. Rekvisiten består av samma villkor som under del B, till skillnad från att anmälaren inte behöver ha anmält innan det att kommissionen har inlett en undersökning. Under del D kan en väsentlig nedsättning av bötesbeloppet beviljas, d.v.s. 10-50%. Kravet är antingen att företaget bidrar med information som kan fastställa en överträdelse eller att företaget inte bestrider de faktiska omständigheterna i fallet. Nackdelarna med 1996 års program är bl.a. att beviskraven har ställts för högt, total nedsättning beviljas inte automatiskt och att nedsättning med 100% inte är tillgänglig efter en inledd undersökning. EU:s nya program från år 2002 motsvarar till viss del USA:s program från 1993. Det innehöll en mängd ändringar, bl.a. lösningar på de nackdelar som 1996 års program har inneburit. Antalet delar i programmet var reducerat till två. Del A erbjuder en nedsättning om 100% till det företaget som är först med att anmäla, medan del B beviljar avsevärda nedsättningar till parter som kan bidra med viktig information. Fördelarna med programmet är många. Kommissionen kräver inte längre att företaget skall presentera avgörande bevis för att beviljas total nedsättning. Numera räcker det med att anmälaren presenterar tillräckliga bevis för att kommissionen skall kunna företa en gryningsräd i enlighet med förordning 17/62. En positiv konsekvens av ändringen är att programmet blir tillgängligt för flera. En annan fördel är att anmälaren automatiskt beviljas en nedsättning om 100% av bötesbeloppet, d.v.s. om företaget uppfyller samtliga rekvisit. Förfarandet inleds med att anmälaren lämnar in en hypotetisk presentation av situationen. Kommissionen beaktar därefter huruvida företaget är kvalificerat för nedsättning. Om anmälaren anses uppfylla kraven så kommer kommissionen att överlämna en villkorad garanti gällande nedsättning. En av de viktigaste ändringarna med 2002 års program är att det har öppnats en möjlighet för företagen att anmäla och beviljas total nedsättning efter det att kommissionen har inlett en undersökning angående deras kartell. Det nya programmet innehåller emellertid inte enbart fördelar. En av nackdelarna med programmet är att i och med att graden av bevis för att beviljas nedsättning har sänkts, så kan kommissionens utbyte av samarbetet minska. Konsekvensen kan bli att ett företag som inkommer med information som kan bevisa kartellens aktivitet kommer att nekas immunitet och kommissionen kommer att gå miste om informationen. Detta därför att immunitet redan har beviljats till det företag som var först med att anmäla kartellen. Detta företag har emellertid troligtvis inte behövt bidra med information av samma betydelse för att beviljas nedsättning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557566
- author
- Fredblad, Mikael
- supervisor
- organization
- year
- 2003
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Konkurrensrätt
- language
- Swedish
- id
- 1557566
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:21
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:21
@misc{1557566,
abstract = {{Reglerna för att främja den effektiva konkurrensen utvecklas ständigt. Ett av de senaste tilltagen är att företag kan beviljas nedsättning av skadestånd för sin delaktighet i kartellverksamhet i utbyte mot samarbete. Dessa s.k. ''leniency''-program har sitt ursprung i USA, vilka skapade det första programmet år 1978. Flera länder har därefter följt i deras spår och den europeiska unionen presenterade sitt första nedsättningsprogram år 1996. Kommissionen har sedan dess undersökt vilka möjligheter det har funnits att utveckla programmet. Denna undersökning resulterade i att ett nytt program meddelades år 2002. Mitt mål under uppsatsen är att undersöka vilka för- och nackdelar som 2002 års program för med sig. Jag kommer dessutom att försöka klargöra hur eventuella framtida program kan komma att se ut. Jag kommer börja med att studera ett utländskt program, USA, för att sedan undersöka EU:s program från 1996. Slutligen kommer EU:s nya program och dess innehåll att presenteras. I uppsatsen behandlas även länderna Kanada, Storbritannien och Tyskland. USA:s nuvarande nedsättningsprogram kom till år 1993 och har varit mycket framgångsrikt. En nedsättning av det aktuella bötesbeloppet kan enligt programmet beviljas ett företag om det uppfyller sex rekvisit. Det viktigaste kravet är att myndigheten inte har mottagit information gällande kartellen från någon annan källa. I USA finns det även ett individuellt straffansvar. De amerikanska myndigheterna har därför infört ett program som beviljar individer amnesti i utbyte mot att de anmäler en kartellmedlem, d.v.s. de undviker straff. Myndigheterna anser att de individuella straffen har en avskräckande effekt på företag. När USA presenterade sitt nya program 1993, hade konkurrensmyndigheten genomfört tre stycken väsentliga förändringar. Den första var att anmälaren automatiskt blev beviljad en nedsättning om 100% om de uppfyllde samtliga rekvisit. Den andra ändringen skapade en möjlighet för företagen att söka nedsättning trots att myndigheten redan hade inlett en undersökning gällande deras kartell. Tredje ändringen innebar att företagets ledning beviljades straffrihet om företaget uppfyllde villkoren för nedsättning. EU:s första program från 1996 innehåller tre olika delar. De olika delarna tillhandahåller olika grader av nedsättning. Första delen, B, befrias helt eller beviljar en betydande nedsättning av bötesbeloppet om följande rekvisit uppfylls: (1) anmält innan undersökning&semic (2) först med avgörande bevis&semic (3) upphöra med sitt deltagande&semic (4) bidra med information&semic (5) Inte ha varit kartellens initiativtagare. Del C kan erbjuda en betydande nedsättning av bötesbeloppet, 50-75%. Rekvisiten består av samma villkor som under del B, till skillnad från att anmälaren inte behöver ha anmält innan det att kommissionen har inlett en undersökning. Under del D kan en väsentlig nedsättning av bötesbeloppet beviljas, d.v.s. 10-50%. Kravet är antingen att företaget bidrar med information som kan fastställa en överträdelse eller att företaget inte bestrider de faktiska omständigheterna i fallet. Nackdelarna med 1996 års program är bl.a. att beviskraven har ställts för högt, total nedsättning beviljas inte automatiskt och att nedsättning med 100% inte är tillgänglig efter en inledd undersökning. EU:s nya program från år 2002 motsvarar till viss del USA:s program från 1993. Det innehöll en mängd ändringar, bl.a. lösningar på de nackdelar som 1996 års program har inneburit. Antalet delar i programmet var reducerat till två. Del A erbjuder en nedsättning om 100% till det företaget som är först med att anmäla, medan del B beviljar avsevärda nedsättningar till parter som kan bidra med viktig information. Fördelarna med programmet är många. Kommissionen kräver inte längre att företaget skall presentera avgörande bevis för att beviljas total nedsättning. Numera räcker det med att anmälaren presenterar tillräckliga bevis för att kommissionen skall kunna företa en gryningsräd i enlighet med förordning 17/62. En positiv konsekvens av ändringen är att programmet blir tillgängligt för flera. En annan fördel är att anmälaren automatiskt beviljas en nedsättning om 100% av bötesbeloppet, d.v.s. om företaget uppfyller samtliga rekvisit. Förfarandet inleds med att anmälaren lämnar in en hypotetisk presentation av situationen. Kommissionen beaktar därefter huruvida företaget är kvalificerat för nedsättning. Om anmälaren anses uppfylla kraven så kommer kommissionen att överlämna en villkorad garanti gällande nedsättning. En av de viktigaste ändringarna med 2002 års program är att det har öppnats en möjlighet för företagen att anmäla och beviljas total nedsättning efter det att kommissionen har inlett en undersökning angående deras kartell. Det nya programmet innehåller emellertid inte enbart fördelar. En av nackdelarna med programmet är att i och med att graden av bevis för att beviljas nedsättning har sänkts, så kan kommissionens utbyte av samarbetet minska. Konsekvensen kan bli att ett företag som inkommer med information som kan bevisa kartellens aktivitet kommer att nekas immunitet och kommissionen kommer att gå miste om informationen. Detta därför att immunitet redan har beviljats till det företag som var först med att anmäla kartellen. Detta företag har emellertid troligtvis inte behövt bidra med information av samma betydelse för att beviljas nedsättning.}},
author = {{Fredblad, Mikael}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Immunitet mot böter och nedsättning av böter i kartellärenden}},
year = {{2003}},
}