Tjänstedirektivet och den svenska modellen
(2007)Department of Law
- Abstract
- Tjänstedirektivet är en del i den europeiska unionens strävan att bli den mest dynamiska och konkurrenskraftiga kunskapsnationen år 2010. Termen ''tjänstedirektiv'' har varit föremål för het debatt sedan det första förslaget ''KOM (2004) 2 slutlig'' presenterades av kommissionen. Syftet med arbetet har varit att utreda huruvida tjänstedirektivet kommer att medföra några praktiska förändringar för den svenska avtalsmodellen samt att utreda vad debatten inför antagandet av direktivet har handlat om. Vidare har syftet även varit att utreda huruvida de fackliga farhågorna som fanns inför antagandet, varit grundade på reella hot. Detta går inte att göra utan att först reda ut gällande EG-rätt och nationell rätt. För att besvara mina... (More)
- Tjänstedirektivet är en del i den europeiska unionens strävan att bli den mest dynamiska och konkurrenskraftiga kunskapsnationen år 2010. Termen ''tjänstedirektiv'' har varit föremål för het debatt sedan det första förslaget ''KOM (2004) 2 slutlig'' presenterades av kommissionen. Syftet med arbetet har varit att utreda huruvida tjänstedirektivet kommer att medföra några praktiska förändringar för den svenska avtalsmodellen samt att utreda vad debatten inför antagandet av direktivet har handlat om. Vidare har syftet även varit att utreda huruvida de fackliga farhågorna som fanns inför antagandet, varit grundade på reella hot. Detta går inte att göra utan att först reda ut gällande EG-rätt och nationell rätt. För att besvara mina frågeställningar har jag även genomfört ett stort antal intervjuer med personer som är ansvariga för frågor om tjänstedirektivet på större organisationer och myndigheter. Tjänstedirektivet innebär att reglerna om fri rörlighet för tjänster får ökad legitimitet till följd av att direktivet kommer att implementeras i medlemsländernas lagstiftning. Tjänstedirektivets artikel 16 stadgar friheten att tillhandahålla tjänster och föreskriver som huvudregel att all diskriminering av tjänsteutövare är förbjuden. Direktivet uppställer krav på administrativt samarbete mellan medlemsstaterna. Detta kommer att förenkla för företag som vill etableras eller tillhandahålla någon tjänst inom unionen, vilket således gynnar företagsklimatet. En särskild praxis kommer att utvecklas utefter direktivet och artikel 16. Detta betyder att då tjänstedirektivet är tillämpligt, skall EGF:s praxis inte tillämpas utan då skall artikel 16 och dess undantag tillämpas rakt av. Arbetsrätten, inkluderat nationella kollektivavtal och rätten att vidta stridsåtgärder, är undantagna från direktivets tillämpningsområde och kommer således inte att påverkas av direktivets bestämmelser. Direktivet är utformat så att även svenska kollektivavtal, som varken kan allmängiltigförklaras eller upphöjas till lag, undantas från direktivet. De praktiska förändringarna i och med direktivets antagande för de myndigheter och organisationer som intervjuats i uppsatsen, är små. Intervjupersonerna är ense om att direktivets genomslagskraft är helt avhängigt den nationella implementeringen. Sammantaget anser de intervjuade personerna från organisationer och myndigheter att tjänstedirektivets främsta förbättring för tjänstehandeln inom unionen är det utökade samarbetet som direktivet medför. Direktivet är en klar framgång, främst för tjänstesektorn men även för företagen eftersom företagsklimatet gynnas av ökat tjänstetillhandahållande inom unionen. Bortsett från Svenskt Näringsliv, som hade velat ha ett mer långtgående direktiv, är de intervjuade organisationerna och myndigheterna på det hela taget nöjda med lydelsen på det antagna direktivet. Sammantaget kan sägas att den häftiga debatt som uppstod vid den första läsningen av direktivförslaget ''KOM (2004) 2 slutlig'', främst berodde på de delade meningar som fanns beträffande ursprungslandsprincipen, förbudet mot att kräva representant i värdlandet samt vilka yrkesområden som skulle undantas från direktivets tillämpningsområde. Vid ursprungslandsprincipens borttagande då även förbudet mot representanter togs bort, uppstod en enighet i Europaparlamentet om förslaget ''KOM (2006) 160 slutlig''. Detta förslag har därefter ändrats något ytterligare och antogs slutligt den 12 december 2006. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557651
- author
- Frostell, Ebba
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Arbetsrätt, EG-rätt
- language
- Swedish
- id
- 1557651
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:21
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:21
@misc{1557651,
abstract = {{Tjänstedirektivet är en del i den europeiska unionens strävan att bli den mest dynamiska och konkurrenskraftiga kunskapsnationen år 2010. Termen ''tjänstedirektiv'' har varit föremål för het debatt sedan det första förslaget ''KOM (2004) 2 slutlig'' presenterades av kommissionen. Syftet med arbetet har varit att utreda huruvida tjänstedirektivet kommer att medföra några praktiska förändringar för den svenska avtalsmodellen samt att utreda vad debatten inför antagandet av direktivet har handlat om. Vidare har syftet även varit att utreda huruvida de fackliga farhågorna som fanns inför antagandet, varit grundade på reella hot. Detta går inte att göra utan att först reda ut gällande EG-rätt och nationell rätt. För att besvara mina frågeställningar har jag även genomfört ett stort antal intervjuer med personer som är ansvariga för frågor om tjänstedirektivet på större organisationer och myndigheter. Tjänstedirektivet innebär att reglerna om fri rörlighet för tjänster får ökad legitimitet till följd av att direktivet kommer att implementeras i medlemsländernas lagstiftning. Tjänstedirektivets artikel 16 stadgar friheten att tillhandahålla tjänster och föreskriver som huvudregel att all diskriminering av tjänsteutövare är förbjuden. Direktivet uppställer krav på administrativt samarbete mellan medlemsstaterna. Detta kommer att förenkla för företag som vill etableras eller tillhandahålla någon tjänst inom unionen, vilket således gynnar företagsklimatet. En särskild praxis kommer att utvecklas utefter direktivet och artikel 16. Detta betyder att då tjänstedirektivet är tillämpligt, skall EGF:s praxis inte tillämpas utan då skall artikel 16 och dess undantag tillämpas rakt av. Arbetsrätten, inkluderat nationella kollektivavtal och rätten att vidta stridsåtgärder, är undantagna från direktivets tillämpningsområde och kommer således inte att påverkas av direktivets bestämmelser. Direktivet är utformat så att även svenska kollektivavtal, som varken kan allmängiltigförklaras eller upphöjas till lag, undantas från direktivet. De praktiska förändringarna i och med direktivets antagande för de myndigheter och organisationer som intervjuats i uppsatsen, är små. Intervjupersonerna är ense om att direktivets genomslagskraft är helt avhängigt den nationella implementeringen. Sammantaget anser de intervjuade personerna från organisationer och myndigheter att tjänstedirektivets främsta förbättring för tjänstehandeln inom unionen är det utökade samarbetet som direktivet medför. Direktivet är en klar framgång, främst för tjänstesektorn men även för företagen eftersom företagsklimatet gynnas av ökat tjänstetillhandahållande inom unionen. Bortsett från Svenskt Näringsliv, som hade velat ha ett mer långtgående direktiv, är de intervjuade organisationerna och myndigheterna på det hela taget nöjda med lydelsen på det antagna direktivet. Sammantaget kan sägas att den häftiga debatt som uppstod vid den första läsningen av direktivförslaget ''KOM (2004) 2 slutlig'', främst berodde på de delade meningar som fanns beträffande ursprungslandsprincipen, förbudet mot att kräva representant i värdlandet samt vilka yrkesområden som skulle undantas från direktivets tillämpningsområde. Vid ursprungslandsprincipens borttagande då även förbudet mot representanter togs bort, uppstod en enighet i Europaparlamentet om förslaget ''KOM (2006) 160 slutlig''. Detta förslag har därefter ändrats något ytterligare och antogs slutligt den 12 december 2006.}},
author = {{Frostell, Ebba}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Tjänstedirektivet och den svenska modellen}},
year = {{2007}},
}