Fri rörlighet för tjänster och den svenska avtalsmodellen för att hindra social dumpning
(2005)Department of Law
- Abstract
- Uppsatsen behandlar förhållandet mellan den svenska avtalsmodellen för att hindra social dumpning och de EG-rättsliga bestämmelserna avseende fri rörlighet för tjänster. Uppsatsen beskriver och analyserar det som här kallas den svenska avtalsmodellen, d.v.s. metoden att förhindra social dumpning genom att svenska fackföreningar tecknar kollektivavtal med gästande företag under hot om eller med hjälp av stridsåtgärder. Den svenska avtalsmodellen har sitt ursprung i den svenska arbetsrättsliga traditionen att överlåta regleringen av arbetsmarknaden till arbetsmarknadens parter. Grunden i den nuvarande svenska avtalsmodellen är den kontroversiella s.k. Lex Britannia-lagstiftningen, genom vilken fackliga organisationer tillåts att vidta... (More)
- Uppsatsen behandlar förhållandet mellan den svenska avtalsmodellen för att hindra social dumpning och de EG-rättsliga bestämmelserna avseende fri rörlighet för tjänster. Uppsatsen beskriver och analyserar det som här kallas den svenska avtalsmodellen, d.v.s. metoden att förhindra social dumpning genom att svenska fackföreningar tecknar kollektivavtal med gästande företag under hot om eller med hjälp av stridsåtgärder. Den svenska avtalsmodellen har sitt ursprung i den svenska arbetsrättsliga traditionen att överlåta regleringen av arbetsmarknaden till arbetsmarknadens parter. Grunden i den nuvarande svenska avtalsmodellen är den kontroversiella s.k. Lex Britannia-lagstiftningen, genom vilken fackliga organisationer tillåts att vidta stridsåtgärder i syfte att undantränga utländska kollektivavtal hos ett gästande företag, samtidigt som företag bundna av svenska kollektivavtal är skyddade av fredsplikt i motsvarande situation. Lex Britannia består av nationalitetsneutrala kriterier som får en diskriminerande effekt, reglerna är därmed indirekt diskriminerande. Särbehandlingen består av att utländska företag inte har samma skydd mot stridsåtgärder som svenska företag. Följden blir att den fria rörligheten för tjänster inskränks genom att Lex Britannia hindrar eller gör det mindre attraktivt för utländska företag att verka på den svenska tjänstemarknaden. Vid fall av indirekt diskriminering har EG-domstolen utvecklat en praxis där inskränkningar i den fria rörligheten för tjänster kan motiveras av tvingande hänsyn av allmänintresse. Den svenska avtalsmodellen syftar till att förhindra social dumpning, vilket är ett av de allmänintressen som har accepterats i EG-domstolens praxis, men den nuvarande utformningen av Lex Britannia uppfyller sannolikt inte de krav som ställs på nationella regler som inskränker den fria rörligheten för tjänster. Detta då reglerna är utformade som en generell tillåtelse att vidta stridsåtgärder mot utländska företag utan möjlighet till att få till stånd en domstolsprövning av omständigheterna i det individuella fallet. Utstationeringsdirektivet är ett lagvalsdirektiv som föreskriver att utstationerade arbetstagare skall garanteras vissa grundläggande arbets- och anställningsvillkor i värdlandet för att inte omfattas av sämre villkor än inhemska arbetstagare. Direktivet har två till viss del motstående syften, att motverka social dumpning och främja den fria rörligheten för tjänster. Den svenska implementeringen av direktivet har ifrågasatts p.g.a. att den inte reglerar minimilön. Minimilön lämnades utanför det svenska genomförandet av direktivet beroende på att lön endast regleras i kollektivavtal i Sverige. Trots avsaknaden av minimilöneregler måste direktivet anses vara korrekt implementerat. Direktivet tycks inte inskränka avtalsfriheten och möjligheten ingå kollektivavtal på annat sätt än att kollektivavtal inte får ingås med sämre villkor än de som arbetstagare skall garanteras enligt direktivet. Direktivet bör inte betraktas som en uttömmande reglering av metoder som är tillåtna för att hindra social dumpning. Även andra metoder bör accepteras under förutsättningen att de uppfyller de krav som ställs för inskränkningar i den fria rörligheten för tjänster p.g.a. tvingande hänsyn av allmänintresse. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557717
- author
- Gerhardsson, John
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Arbetsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1557717
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:21
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:21
@misc{1557717,
abstract = {{Uppsatsen behandlar förhållandet mellan den svenska avtalsmodellen för att hindra social dumpning och de EG-rättsliga bestämmelserna avseende fri rörlighet för tjänster. Uppsatsen beskriver och analyserar det som här kallas den svenska avtalsmodellen, d.v.s. metoden att förhindra social dumpning genom att svenska fackföreningar tecknar kollektivavtal med gästande företag under hot om eller med hjälp av stridsåtgärder. Den svenska avtalsmodellen har sitt ursprung i den svenska arbetsrättsliga traditionen att överlåta regleringen av arbetsmarknaden till arbetsmarknadens parter. Grunden i den nuvarande svenska avtalsmodellen är den kontroversiella s.k. Lex Britannia-lagstiftningen, genom vilken fackliga organisationer tillåts att vidta stridsåtgärder i syfte att undantränga utländska kollektivavtal hos ett gästande företag, samtidigt som företag bundna av svenska kollektivavtal är skyddade av fredsplikt i motsvarande situation. Lex Britannia består av nationalitetsneutrala kriterier som får en diskriminerande effekt, reglerna är därmed indirekt diskriminerande. Särbehandlingen består av att utländska företag inte har samma skydd mot stridsåtgärder som svenska företag. Följden blir att den fria rörligheten för tjänster inskränks genom att Lex Britannia hindrar eller gör det mindre attraktivt för utländska företag att verka på den svenska tjänstemarknaden. Vid fall av indirekt diskriminering har EG-domstolen utvecklat en praxis där inskränkningar i den fria rörligheten för tjänster kan motiveras av tvingande hänsyn av allmänintresse. Den svenska avtalsmodellen syftar till att förhindra social dumpning, vilket är ett av de allmänintressen som har accepterats i EG-domstolens praxis, men den nuvarande utformningen av Lex Britannia uppfyller sannolikt inte de krav som ställs på nationella regler som inskränker den fria rörligheten för tjänster. Detta då reglerna är utformade som en generell tillåtelse att vidta stridsåtgärder mot utländska företag utan möjlighet till att få till stånd en domstolsprövning av omständigheterna i det individuella fallet. Utstationeringsdirektivet är ett lagvalsdirektiv som föreskriver att utstationerade arbetstagare skall garanteras vissa grundläggande arbets- och anställningsvillkor i värdlandet för att inte omfattas av sämre villkor än inhemska arbetstagare. Direktivet har två till viss del motstående syften, att motverka social dumpning och främja den fria rörligheten för tjänster. Den svenska implementeringen av direktivet har ifrågasatts p.g.a. att den inte reglerar minimilön. Minimilön lämnades utanför det svenska genomförandet av direktivet beroende på att lön endast regleras i kollektivavtal i Sverige. Trots avsaknaden av minimilöneregler måste direktivet anses vara korrekt implementerat. Direktivet tycks inte inskränka avtalsfriheten och möjligheten ingå kollektivavtal på annat sätt än att kollektivavtal inte får ingås med sämre villkor än de som arbetstagare skall garanteras enligt direktivet. Direktivet bör inte betraktas som en uttömmande reglering av metoder som är tillåtna för att hindra social dumpning. Även andra metoder bör accepteras under förutsättningen att de uppfyller de krav som ställs för inskränkningar i den fria rörligheten för tjänster p.g.a. tvingande hänsyn av allmänintresse.}},
author = {{Gerhardsson, John}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Fri rörlighet för tjänster och den svenska avtalsmodellen för att hindra social dumpning}},
year = {{2005}},
}