Diskriminering vid arbetsbristuppsägningar - särskilt om diskriminering på grund av funktionshinder
(2006)Department of Law
- Abstract
- En person med funktionshinder skyddas av två lagsystem vid en ogrundad uppsägning. LAS ställer upp ett krav på saklig grund för uppsägning i 7 § och skiljer mellan en uppsägning på grund av personliga skäl och arbetsbrist. Samtidigt reglerar FUDA att en uppsägning inte får vara direkt eller indirekt diskriminerande enligt 3,4, och 5 §§. Den här uppsatsen tar sikte på diskriminerande arbetsbristuppsägningar där särskild fokusering läggs vid diskriminering på grund av funktionshinder. Uppsatsen består dels av en rättsdogmatisk del och dels av en del av mer analytisk karaktär. Reglerna kring arbetsbrist och diskrimineringsreglerna i FUDA beskrivs i varsitt kapitel. Därefter följer ett kapitel som tar sikte på vilka specifika rättsliga problem... (More)
- En person med funktionshinder skyddas av två lagsystem vid en ogrundad uppsägning. LAS ställer upp ett krav på saklig grund för uppsägning i 7 § och skiljer mellan en uppsägning på grund av personliga skäl och arbetsbrist. Samtidigt reglerar FUDA att en uppsägning inte får vara direkt eller indirekt diskriminerande enligt 3,4, och 5 §§. Den här uppsatsen tar sikte på diskriminerande arbetsbristuppsägningar där särskild fokusering läggs vid diskriminering på grund av funktionshinder. Uppsatsen består dels av en rättsdogmatisk del och dels av en del av mer analytisk karaktär. Reglerna kring arbetsbrist och diskrimineringsreglerna i FUDA beskrivs i varsitt kapitel. Därefter följer ett kapitel som tar sikte på vilka specifika rättsliga problem som kan uppstå vid en diskriminerande arbetsbristuppsägning och när skyddet för funktionshindrade kan sägas vara starkt eller svagt vid en sådan uppsägning. Slutligen framställs de båda regelverken utifrån teorin om normativa grundmönster där särskilt tre grundmönster lyfts fram&semic mönstret om skydd för etablerad position, det marknadsfunktionella mönstret samt mönstret om rättvis fördelning. Arbetsbrist utgör i princip saklig grund för uppsägning. Ytterst är det arbetsgivarens egen bedömning av om en driftsinskränkning är befogad som blir avgörande för om arbetsbrist ska anses föreligga. Arbetsbristbegreppet drar således mycket åt det marknadsfunktionella mönstret. Skyddet för arbetstagaren kan främst sägas utgöras av reglerna om turordning, omplacering och återanställning. Konstruerandet av dessa regler har till stor del styrts av mönstret skydd för etablerad position. Begreppet fingerad arbetsbrist och den mer nyanserade bevisbörda som tillämpas i samband med begreppet drar också åt mönstret skydd för etablerad position. Diskrimineringsförbuden i FUDA är främst utformade efter mönstret om rättvis fördelning. FUDA uppställer ett förbud mot både direkt och indirekt diskriminering. Framförallt består skyddet av funktionshindrade i den delade bevisbörda som tillämpas i diskrimineringsmål enligt EG-rättsliga principer. Vad gäller diskriminerande arbetsbristuppsägningar kan skyddet för funktionshindrade generellt sägas vara extra starkt vid situationer då en enstaka arbetstagare som sägs upp. Vid en större inskränkning på ett företag där flera anställda sägs upp blir det automatiskt svårare för arbetstagarsidan att hävda att en av uppsägningarna inte har sin grund i arbetsbrist utan i själva funktionshindret. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557928
- author
- Gustafsson, Karolina
- supervisor
- organization
- year
- 2006
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Arbetsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1557928
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:21
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:21
@misc{1557928,
abstract = {{En person med funktionshinder skyddas av två lagsystem vid en ogrundad uppsägning. LAS ställer upp ett krav på saklig grund för uppsägning i 7 § och skiljer mellan en uppsägning på grund av personliga skäl och arbetsbrist. Samtidigt reglerar FUDA att en uppsägning inte får vara direkt eller indirekt diskriminerande enligt 3,4, och 5 §§. Den här uppsatsen tar sikte på diskriminerande arbetsbristuppsägningar där särskild fokusering läggs vid diskriminering på grund av funktionshinder. Uppsatsen består dels av en rättsdogmatisk del och dels av en del av mer analytisk karaktär. Reglerna kring arbetsbrist och diskrimineringsreglerna i FUDA beskrivs i varsitt kapitel. Därefter följer ett kapitel som tar sikte på vilka specifika rättsliga problem som kan uppstå vid en diskriminerande arbetsbristuppsägning och när skyddet för funktionshindrade kan sägas vara starkt eller svagt vid en sådan uppsägning. Slutligen framställs de båda regelverken utifrån teorin om normativa grundmönster där särskilt tre grundmönster lyfts fram&semic mönstret om skydd för etablerad position, det marknadsfunktionella mönstret samt mönstret om rättvis fördelning. Arbetsbrist utgör i princip saklig grund för uppsägning. Ytterst är det arbetsgivarens egen bedömning av om en driftsinskränkning är befogad som blir avgörande för om arbetsbrist ska anses föreligga. Arbetsbristbegreppet drar således mycket åt det marknadsfunktionella mönstret. Skyddet för arbetstagaren kan främst sägas utgöras av reglerna om turordning, omplacering och återanställning. Konstruerandet av dessa regler har till stor del styrts av mönstret skydd för etablerad position. Begreppet fingerad arbetsbrist och den mer nyanserade bevisbörda som tillämpas i samband med begreppet drar också åt mönstret skydd för etablerad position. Diskrimineringsförbuden i FUDA är främst utformade efter mönstret om rättvis fördelning. FUDA uppställer ett förbud mot både direkt och indirekt diskriminering. Framförallt består skyddet av funktionshindrade i den delade bevisbörda som tillämpas i diskrimineringsmål enligt EG-rättsliga principer. Vad gäller diskriminerande arbetsbristuppsägningar kan skyddet för funktionshindrade generellt sägas vara extra starkt vid situationer då en enstaka arbetstagare som sägs upp. Vid en större inskränkning på ett företag där flera anställda sägs upp blir det automatiskt svårare för arbetstagarsidan att hävda att en av uppsägningarna inte har sin grund i arbetsbrist utan i själva funktionshindret.}},
author = {{Gustafsson, Karolina}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Diskriminering vid arbetsbristuppsägningar - särskilt om diskriminering på grund av funktionshinder}},
year = {{2006}},
}