Barnets bästa och vilja i domstolen
(2009)Department of Law
- Abstract
- Utgångspunkten i de lagregler som berör barn i frågor om vårdnad, boende och umgänge är att de skall avgöras efter principen om barnets bästa. Denna princip kommer till uttryck i FN:s barnkonvention artikel 3, där det stadgas att barnets bästa skall komma i främsta rummet i alla frågor som rör barn. Bestämmelsen om barnets bästa i svensk rätt kommer till uttryck i föräldrabalkens 6 kapitel 2a§. En viktig del av principen barnets bästa är rätten för barn att få komma till tals, i domstols- och andra administrativa förfaranden och att barnets åsikter tillmäts betydelse efter ålder och mognad. Principen om barnets rätt att få sina åsikter tillmätta kommer till uttryck i FN:s barnkonvention artikel 12. I svensk rätt uttrycks detta i... (More)
- Utgångspunkten i de lagregler som berör barn i frågor om vårdnad, boende och umgänge är att de skall avgöras efter principen om barnets bästa. Denna princip kommer till uttryck i FN:s barnkonvention artikel 3, där det stadgas att barnets bästa skall komma i främsta rummet i alla frågor som rör barn. Bestämmelsen om barnets bästa i svensk rätt kommer till uttryck i föräldrabalkens 6 kapitel 2a§. En viktig del av principen barnets bästa är rätten för barn att få komma till tals, i domstols- och andra administrativa förfaranden och att barnets åsikter tillmäts betydelse efter ålder och mognad. Principen om barnets rätt att få sina åsikter tillmätta kommer till uttryck i FN:s barnkonvention artikel 12. I svensk rätt uttrycks detta i föräldrabalkens 6 kapitel 19§, 5st. I svensk rätt har det riktats en del kritik över att domstolarna många gånger inte redovisar barnets vilja i domstolens domar och att när väl barnets vilja redovisas, många gånger inte följs. Detta i sin tur skapar en diskussion om det finns andra tillvägagångssätt för att barnets vilja skall få en större betydelse i domstolsförfaranden och administrativa förfaranden, i mål om vårdnad, boende och umgänge. Diskussioner har förts om ett införande av en talerätt för barn. Detta gjordes bl.a. i SOU 1987:7, där utredningen konstaterade att en talerätt för barn skulle stärka barnets position i mål om vårdnad och umgänge som rör dess person. Barnet skulle enligt utredningen också få rätt till ett offentligt biträde som skulle biträda barnet genom processen. I den analytiska delen av uppsatsen förs ett resonemang om att man kan spegla två olika perspektiv för ett införande av talerätt för barn. Dels rör det sig om att barnet bör vara delaktigt i processen som rör frågor där barnet själv är inblandat. Att ställa barnet utanför en tvist där barnet i högsta grad är involverad genom att föräldrarna befinner sig i en tvist om barnet, kan inte anses rimligt. Det andra argumentet som vägs in är att barnet skall skyddas i processen och inte bli involverad i föräldrarnas tvistemål. Barnet skall på så sätt inte bli tvunget att ta ställning i målet och behöva välja den ene föräldern framför den andre. Att tvinga in ett barn i en rättsprocess i frågor rörande vårdnad och umgänge kan bli påfrestande för barnet och leda till en slitning mellan barn och föräldrar. I slutändan konstateras att det bättre överrensstämmer med principen om barnets bästa och principen om barnets rätt att få komma till tals, om barnet får en talerätt i mål om vårdnad och umgänge och därmed får samma rättsliga ställning som sina föräldrar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1558015
- author
- Haderberg, Tomas
- supervisor
- organization
- year
- 2009
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Familjerätt
- language
- Swedish
- id
- 1558015
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:21
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:21
@misc{1558015,
abstract = {{Utgångspunkten i de lagregler som berör barn i frågor om vårdnad, boende och umgänge är att de skall avgöras efter principen om barnets bästa. Denna princip kommer till uttryck i FN:s barnkonvention artikel 3, där det stadgas att barnets bästa skall komma i främsta rummet i alla frågor som rör barn. Bestämmelsen om barnets bästa i svensk rätt kommer till uttryck i föräldrabalkens 6 kapitel 2a§. En viktig del av principen barnets bästa är rätten för barn att få komma till tals, i domstols- och andra administrativa förfaranden och att barnets åsikter tillmäts betydelse efter ålder och mognad. Principen om barnets rätt att få sina åsikter tillmätta kommer till uttryck i FN:s barnkonvention artikel 12. I svensk rätt uttrycks detta i föräldrabalkens 6 kapitel 19§, 5st. I svensk rätt har det riktats en del kritik över att domstolarna många gånger inte redovisar barnets vilja i domstolens domar och att när väl barnets vilja redovisas, många gånger inte följs. Detta i sin tur skapar en diskussion om det finns andra tillvägagångssätt för att barnets vilja skall få en större betydelse i domstolsförfaranden och administrativa förfaranden, i mål om vårdnad, boende och umgänge. Diskussioner har förts om ett införande av en talerätt för barn. Detta gjordes bl.a. i SOU 1987:7, där utredningen konstaterade att en talerätt för barn skulle stärka barnets position i mål om vårdnad och umgänge som rör dess person. Barnet skulle enligt utredningen också få rätt till ett offentligt biträde som skulle biträda barnet genom processen. I den analytiska delen av uppsatsen förs ett resonemang om att man kan spegla två olika perspektiv för ett införande av talerätt för barn. Dels rör det sig om att barnet bör vara delaktigt i processen som rör frågor där barnet själv är inblandat. Att ställa barnet utanför en tvist där barnet i högsta grad är involverad genom att föräldrarna befinner sig i en tvist om barnet, kan inte anses rimligt. Det andra argumentet som vägs in är att barnet skall skyddas i processen och inte bli involverad i föräldrarnas tvistemål. Barnet skall på så sätt inte bli tvunget att ta ställning i målet och behöva välja den ene föräldern framför den andre. Att tvinga in ett barn i en rättsprocess i frågor rörande vårdnad och umgänge kan bli påfrestande för barnet och leda till en slitning mellan barn och föräldrar. I slutändan konstateras att det bättre överrensstämmer med principen om barnets bästa och principen om barnets rätt att få komma till tals, om barnet får en talerätt i mål om vårdnad och umgänge och därmed får samma rättsliga ställning som sina föräldrar.}},
author = {{Haderberg, Tomas}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Barnets bästa och vilja i domstolen}},
year = {{2009}},
}