Känneteckensanvändning i Internets instrument; domännamn, metataggar och länkar
(2002)Department of Law
- Abstract
- För att förenkla kommunikationen mellan företaget och konsumenterna använder de flesta företag varumärken. Varumärken används också av näringsidkare för att på olika vis påverka konsumenterna att välja just dennes produkt. Denna marknadsstyrande funktion har visat sig allt mer avgörande på dagens marknad, där produkterna allt mer liknar varandra. Varumärken som lyckats ovanligt bra med att särskilja sig från andra, liknade produkter, anses besitta ett mycket högt marknadsvärde, vilket gjort varumärken till ett skyddsvärt objekt. Varumärken skyddas därmed av bl.a. varumärkeslagen (1960:644) och marknadsföringslagen (1995:450). Internet är ett jämförelsevis nytt medium. Initialt uppstod viss osäkerhet i vilken utsträckning den befintliga... (More)
- För att förenkla kommunikationen mellan företaget och konsumenterna använder de flesta företag varumärken. Varumärken används också av näringsidkare för att på olika vis påverka konsumenterna att välja just dennes produkt. Denna marknadsstyrande funktion har visat sig allt mer avgörande på dagens marknad, där produkterna allt mer liknar varandra. Varumärken som lyckats ovanligt bra med att särskilja sig från andra, liknade produkter, anses besitta ett mycket högt marknadsvärde, vilket gjort varumärken till ett skyddsvärt objekt. Varumärken skyddas därmed av bl.a. varumärkeslagen (1960:644) och marknadsföringslagen (1995:450). Internet är ett jämförelsevis nytt medium. Initialt uppstod viss osäkerhet i vilken utsträckning den befintliga lagstiftningen var tillräcklig för att reglera även detta nya medium. I stort anses den befintliga lagstiftningen vara tillfylles. Specialregleringar för Internet har tillskapats, dock inte inom varumärkesrätten eller marknadsföringsrätten. Det framstår således som om lagstiftaren anser att den befintliga lagstiftningen ger fullgott skydd för dessa områden även på Internet. Internet är ett datornätverk, där alla datorer är sammankopplade med varandra, för att på detta vis underlätta transporten av den information som kan läggas ut i detta nätverk. Idén till Internet började i USA när man försökte finna nya kommunikationsvägar för det fall den traditionella kommunikationen skulle slås ut. På ideell basis fortsatte sedan verksamheten, som en informationskälla för vetenskap och forskning. Med tiden har emellertid kommersiella intressen hamnat i förgrunden. Många anser att det är av yttersta vikt, för ett företags överlevnad, att företaget skapar sig en naturlig plats på Internet. Det finns olika ''instrument'' som näringsidkaren kan använda sig av för att synas på Internet. Tre av dessa intrument behandlas i denna framställning. Instrumenten är domännamn, metataggar och länkar. För att överhuvudtaget kunna synas på Internet krävs en webbplats. Till varje webbplats hör en domännamnsadress. Domännamnsadresserna är unika och registreras av det centrala och internationella organet ICANN. Eftersom ingen adress får likna någon annan skapas en konkurrens mellan näringsidkarna som, baserat på ett känneteckensinnehav, anser sig ha rätt till ett visst domännamn. Det finns särskilda domännamnsregleringar som används vid dessa konflikter. Känneteckensinnehavare kan också välja att föra en intrångstalan med hänvisning till varumärkeslagen. Ett annat sätt att göra sin webbplats synligt, är att till webbplatsen ansluta metataggar. Metataggarna, som är dolda för webbplatsens besökare, beskriver för Internets sökmotorer vad webbsidan handlar om. Metataggarnas utformning kan därmed bli avgörande för webbplatsens placering på sökmotorernas träfflista. Genom att använda kända kännetecken i metataggarna har det visat sig att en webbsida markant kan höja sin placering på träfflistorna. Ytterligare ett sätt att locka till sig besökare till sin webbplats, är att låta andra webbplatser länka till den egna webbplatsen. En webbplatsinnehavare kan också öka trafiken till den egna webbplatsen genom att utforma denna som en länksamlingsplats. Besökarna lär sig snart att användbara länkar finns samlade på en och samma webbplats. De tre angivna instrumenten kan således besitta en reklamfunktion, eftersom de lockar till sig kunder. Precis som vid all reklam gäller, att eventuell känneteckensanvändning måste vara tillbörlig och att reklamen i sig även måste vara tillbörligt utformad. Om så inte är fallet kan känneteckensanvändningen angripas med hjälp av varumärkeslagen och den otillbörliga reklamen angripas med hjälp av marknadsföringslagen. Trots att båda dessa lagar skall vara teknikoberoende uppstår det juridiska luckor, som ett resultat av att lagarnas tillämpning försvåras av den nya tekniken som Internet utgör. Det är främst fyra förhålladen som skapar tillämpningssvårigheter. 1. Internets teknik har resulterat i att även icke-kommersiell användning av kännetecken, får en sådan omfattande effekt och blir därmed minst lika skadlig som en kommersiell användning. Den nya tekniken har således gjort kännetecken mer sårbara. Detta torde kunna utgöra en grund för att även icke-kommersiell känneteckensanvändning, som är uppenbart otillbörlig, skulle kunna förbjudas. 2. Ytterligare tillämpningsproblem uppstår för icke väl ansedda kännetecken. För att dessa skall skyddas krävs att produktregeln är uppfylld, så är dock sällan fallet vid känneteckensanvändning på Internet, vilket gör att skyddet för icke väl ansedda kännetecken framstår som fiktivt. 3. Marknadsföringslagens mest omfattande lagrum är generalklausulen. Dess innebörd preciseras bl.a. genom rättspraxis. Att använda detta lagrum för ett nytt medium kan skapa tillämpningsproblem, eftersom tidigare praxis inte utan vidare kan tillämpas på detta nya medium. 4. Varumärkeslagen och marknadsföringslagen tillåter känneteckens-användning vid jämförande reklam och i kompabilitetssammanhang. Dessa undantag från ensamrätten kan emellertid svårligen hävdas vid känneteckensanvändning i de tre instrumenten. Detta följer av att det i instrumenten i princip är omöjligt att redogöra för konsumenten i vilket sammanhang kännetecknet används i. Dessa luckor kan åtgärdas genom lagändring, vägledande praxis eller genom att man låter marknadskrafterna styra. Marknaden har redan ett stort inflytande på Internets instrument och kommer sannolikt att ha det även i framtiden. Oavsett vilken metod man väljer att fylla ut de juridiska luckorna med, är det viktigt att simultant lösa intrångsfrågorna för alla instrumenten, annars är risken stor att problemen endast överförs till något av de andra instrumenten. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1558039
- author
- Haglund, Pernilla
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- IT-rätt
- language
- Swedish
- id
- 1558039
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:21
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:21
@misc{1558039,
abstract = {{För att förenkla kommunikationen mellan företaget och konsumenterna använder de flesta företag varumärken. Varumärken används också av näringsidkare för att på olika vis påverka konsumenterna att välja just dennes produkt. Denna marknadsstyrande funktion har visat sig allt mer avgörande på dagens marknad, där produkterna allt mer liknar varandra. Varumärken som lyckats ovanligt bra med att särskilja sig från andra, liknade produkter, anses besitta ett mycket högt marknadsvärde, vilket gjort varumärken till ett skyddsvärt objekt. Varumärken skyddas därmed av bl.a. varumärkeslagen (1960:644) och marknadsföringslagen (1995:450). Internet är ett jämförelsevis nytt medium. Initialt uppstod viss osäkerhet i vilken utsträckning den befintliga lagstiftningen var tillräcklig för att reglera även detta nya medium. I stort anses den befintliga lagstiftningen vara tillfylles. Specialregleringar för Internet har tillskapats, dock inte inom varumärkesrätten eller marknadsföringsrätten. Det framstår således som om lagstiftaren anser att den befintliga lagstiftningen ger fullgott skydd för dessa områden även på Internet. Internet är ett datornätverk, där alla datorer är sammankopplade med varandra, för att på detta vis underlätta transporten av den information som kan läggas ut i detta nätverk. Idén till Internet började i USA när man försökte finna nya kommunikationsvägar för det fall den traditionella kommunikationen skulle slås ut. På ideell basis fortsatte sedan verksamheten, som en informationskälla för vetenskap och forskning. Med tiden har emellertid kommersiella intressen hamnat i förgrunden. Många anser att det är av yttersta vikt, för ett företags överlevnad, att företaget skapar sig en naturlig plats på Internet. Det finns olika ''instrument'' som näringsidkaren kan använda sig av för att synas på Internet. Tre av dessa intrument behandlas i denna framställning. Instrumenten är domännamn, metataggar och länkar. För att överhuvudtaget kunna synas på Internet krävs en webbplats. Till varje webbplats hör en domännamnsadress. Domännamnsadresserna är unika och registreras av det centrala och internationella organet ICANN. Eftersom ingen adress får likna någon annan skapas en konkurrens mellan näringsidkarna som, baserat på ett känneteckensinnehav, anser sig ha rätt till ett visst domännamn. Det finns särskilda domännamnsregleringar som används vid dessa konflikter. Känneteckensinnehavare kan också välja att föra en intrångstalan med hänvisning till varumärkeslagen. Ett annat sätt att göra sin webbplats synligt, är att till webbplatsen ansluta metataggar. Metataggarna, som är dolda för webbplatsens besökare, beskriver för Internets sökmotorer vad webbsidan handlar om. Metataggarnas utformning kan därmed bli avgörande för webbplatsens placering på sökmotorernas träfflista. Genom att använda kända kännetecken i metataggarna har det visat sig att en webbsida markant kan höja sin placering på träfflistorna. Ytterligare ett sätt att locka till sig besökare till sin webbplats, är att låta andra webbplatser länka till den egna webbplatsen. En webbplatsinnehavare kan också öka trafiken till den egna webbplatsen genom att utforma denna som en länksamlingsplats. Besökarna lär sig snart att användbara länkar finns samlade på en och samma webbplats. De tre angivna instrumenten kan således besitta en reklamfunktion, eftersom de lockar till sig kunder. Precis som vid all reklam gäller, att eventuell känneteckensanvändning måste vara tillbörlig och att reklamen i sig även måste vara tillbörligt utformad. Om så inte är fallet kan känneteckensanvändningen angripas med hjälp av varumärkeslagen och den otillbörliga reklamen angripas med hjälp av marknadsföringslagen. Trots att båda dessa lagar skall vara teknikoberoende uppstår det juridiska luckor, som ett resultat av att lagarnas tillämpning försvåras av den nya tekniken som Internet utgör. Det är främst fyra förhålladen som skapar tillämpningssvårigheter. 1. Internets teknik har resulterat i att även icke-kommersiell användning av kännetecken, får en sådan omfattande effekt och blir därmed minst lika skadlig som en kommersiell användning. Den nya tekniken har således gjort kännetecken mer sårbara. Detta torde kunna utgöra en grund för att även icke-kommersiell känneteckensanvändning, som är uppenbart otillbörlig, skulle kunna förbjudas. 2. Ytterligare tillämpningsproblem uppstår för icke väl ansedda kännetecken. För att dessa skall skyddas krävs att produktregeln är uppfylld, så är dock sällan fallet vid känneteckensanvändning på Internet, vilket gör att skyddet för icke väl ansedda kännetecken framstår som fiktivt. 3. Marknadsföringslagens mest omfattande lagrum är generalklausulen. Dess innebörd preciseras bl.a. genom rättspraxis. Att använda detta lagrum för ett nytt medium kan skapa tillämpningsproblem, eftersom tidigare praxis inte utan vidare kan tillämpas på detta nya medium. 4. Varumärkeslagen och marknadsföringslagen tillåter känneteckens-användning vid jämförande reklam och i kompabilitetssammanhang. Dessa undantag från ensamrätten kan emellertid svårligen hävdas vid känneteckensanvändning i de tre instrumenten. Detta följer av att det i instrumenten i princip är omöjligt att redogöra för konsumenten i vilket sammanhang kännetecknet används i. Dessa luckor kan åtgärdas genom lagändring, vägledande praxis eller genom att man låter marknadskrafterna styra. Marknaden har redan ett stort inflytande på Internets instrument och kommer sannolikt att ha det även i framtiden. Oavsett vilken metod man väljer att fylla ut de juridiska luckorna med, är det viktigt att simultant lösa intrångsfrågorna för alla instrumenten, annars är risken stor att problemen endast överförs till något av de andra instrumenten.}},
author = {{Haglund, Pernilla}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Känneteckensanvändning i Internets instrument; domännamn, metataggar och länkar}},
year = {{2002}},
}