Kriminalvårdens säkerhetsarbete - Med särskilt fokus på rymningsproblematiken
(2009)Department of Law
- Abstract
- Det svenska rättssystemet är indelat i tre delar: den lagstiftande makten, den dömande makten och den verkställande makten. Detta arbete kommer främst att fokusera på den verkställande makten. År 2004 var ett mörkt år för kriminalvården i Sverige. Under året skedde fyra rymningar/fritagningar, varav två skedde från landets säkraste anstalter. Rymningarna ledde till att inte bara kriminalvården, utan hela rättsystemet ifrågasattes. Inget land i Europa har under en så kort tidsperiod drabbats av fyra så allvarliga rymningar. Regeringen tog rymningarna på största allvar och tillsatte den 9 augusti 2004 Rymningsutredningen, med landshövdingen och tillika före detta rikspolischefen Björn Eriksson som särskild utredare. Syftet var att rädda... (More)
- Det svenska rättssystemet är indelat i tre delar: den lagstiftande makten, den dömande makten och den verkställande makten. Detta arbete kommer främst att fokusera på den verkställande makten. År 2004 var ett mörkt år för kriminalvården i Sverige. Under året skedde fyra rymningar/fritagningar, varav två skedde från landets säkraste anstalter. Rymningarna ledde till att inte bara kriminalvården, utan hela rättsystemet ifrågasattes. Inget land i Europa har under en så kort tidsperiod drabbats av fyra så allvarliga rymningar. Regeringen tog rymningarna på största allvar och tillsatte den 9 augusti 2004 Rymningsutredningen, med landshövdingen och tillika före detta rikspolischefen Björn Eriksson som särskild utredare. Syftet var att rädda förtroendet för svensk kriminalvård. Rymningsutredningen hade i uppgift att närmare granska de fyra rymningarna/fritagningarna från 2004, för att sedan komma med förslag på förändringar avseende administration, organisation och regelverket gällande rymningar. Förslagen kom till uttryck i betänkandet SOU 2005:6. SOU 2005:6, s 3, 9-10. Uppgiften sträckte sig längre än att bygga högre murar, då det svenska fängelseklientelet blivit allt tyngre. Många av åtgärderna som föreslogs i betänkandet hade redan påbörjats innan betänkandet var färdigställt. I betänkandet riktas stor kritik mot kriminalvården då de inte uppmärksammat nya hot främst i samband med den organiserade brottsligheten som ökat inifrån anstalterna, för att man inte prioriterat säkerhetsarbetet samt för att man haft en bristfällig personalpolitik. Det fanns inte några större brister i regelverket med anslutning till rymningar enligt utredningen, utan den fallerande delen bestod i bristfälliga rutiner samt personalens inställning till sitt arbete. Kriminalvården har haft besparingskrav och rekryteringsproblem vilket bland annat lett till att många kriminalvårdare är unga och oerfarna, detta har medfört att säkerheten på anstalterna försämrats. SOU 2005:6, s, 14, 117, Rymningar och fritagningar från anstalter - Åtgärder och förändringar sedan rymningarna/fritagningarna 2004, s 10. Åtgärderna som vidtogs gav utslag i 2005 års rymningsstatistik. Jag kommer i denna uppsats att redogöra för de fyra rymningarna samt åtgärder, förslag och förändringar som uppkom i samband med rymningarna. Är åtgärderna som vidtagits tillräckliga, eller borde man kanske kriminalisera rymningar? Genom att intervjua en av region syds säkerhetsinspektörer har jag fått en inblick i hur såväl kriminalvårdens som en säkerhetsinspektörs arbete kring säkerhet fungerar, och då med särskilt fokus på rymningsproblematiken. Jag har dessutom valt att närmare studera de tre anstalterna som finns i Malmöområdet för att se om de åtgärder och förslag som framkom i samband med de fyra rymningarna 2004 har nått ut till anstalterna, samt hur anstalterna arbetar för att motverka rymningar. Då anstalterna i Malmö är av skiftande säkerhetskaraktär har det dessutom varit ytterst intressant att se på skillnaderna mellan säkerhetsarbetet på de olika anstalterna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1558115
- author
- Hansson, Helena
- supervisor
- organization
- year
- 2009
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1558115
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:22
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:22
@misc{1558115,
abstract = {{Det svenska rättssystemet är indelat i tre delar: den lagstiftande makten, den dömande makten och den verkställande makten. Detta arbete kommer främst att fokusera på den verkställande makten. År 2004 var ett mörkt år för kriminalvården i Sverige. Under året skedde fyra rymningar/fritagningar, varav två skedde från landets säkraste anstalter. Rymningarna ledde till att inte bara kriminalvården, utan hela rättsystemet ifrågasattes. Inget land i Europa har under en så kort tidsperiod drabbats av fyra så allvarliga rymningar. Regeringen tog rymningarna på största allvar och tillsatte den 9 augusti 2004 Rymningsutredningen, med landshövdingen och tillika före detta rikspolischefen Björn Eriksson som särskild utredare. Syftet var att rädda förtroendet för svensk kriminalvård. Rymningsutredningen hade i uppgift att närmare granska de fyra rymningarna/fritagningarna från 2004, för att sedan komma med förslag på förändringar avseende administration, organisation och regelverket gällande rymningar. Förslagen kom till uttryck i betänkandet SOU 2005:6. SOU 2005:6, s 3, 9-10. Uppgiften sträckte sig längre än att bygga högre murar, då det svenska fängelseklientelet blivit allt tyngre. Många av åtgärderna som föreslogs i betänkandet hade redan påbörjats innan betänkandet var färdigställt. I betänkandet riktas stor kritik mot kriminalvården då de inte uppmärksammat nya hot främst i samband med den organiserade brottsligheten som ökat inifrån anstalterna, för att man inte prioriterat säkerhetsarbetet samt för att man haft en bristfällig personalpolitik. Det fanns inte några större brister i regelverket med anslutning till rymningar enligt utredningen, utan den fallerande delen bestod i bristfälliga rutiner samt personalens inställning till sitt arbete. Kriminalvården har haft besparingskrav och rekryteringsproblem vilket bland annat lett till att många kriminalvårdare är unga och oerfarna, detta har medfört att säkerheten på anstalterna försämrats. SOU 2005:6, s, 14, 117, Rymningar och fritagningar från anstalter - Åtgärder och förändringar sedan rymningarna/fritagningarna 2004, s 10. Åtgärderna som vidtogs gav utslag i 2005 års rymningsstatistik. Jag kommer i denna uppsats att redogöra för de fyra rymningarna samt åtgärder, förslag och förändringar som uppkom i samband med rymningarna. Är åtgärderna som vidtagits tillräckliga, eller borde man kanske kriminalisera rymningar? Genom att intervjua en av region syds säkerhetsinspektörer har jag fått en inblick i hur såväl kriminalvårdens som en säkerhetsinspektörs arbete kring säkerhet fungerar, och då med särskilt fokus på rymningsproblematiken. Jag har dessutom valt att närmare studera de tre anstalterna som finns i Malmöområdet för att se om de åtgärder och förslag som framkom i samband med de fyra rymningarna 2004 har nått ut till anstalterna, samt hur anstalterna arbetar för att motverka rymningar. Då anstalterna i Malmö är av skiftande säkerhetskaraktär har det dessutom varit ytterst intressant att se på skillnaderna mellan säkerhetsarbetet på de olika anstalterna.}},
author = {{Hansson, Helena}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Kriminalvårdens säkerhetsarbete - Med särskilt fokus på rymningsproblematiken}},
year = {{2009}},
}