Modernisering av konkurrensrättsförfarandet
(2001)Department of Law
- Abstract
- Den 27 september år 2000 kom Kommissionen med ett förslag till en ny förordning om genomförandet av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget. För närvarande regleras tillämpningen av artiklarna av förordning nr 17 från 1962 som dras med stora problem. När den antogs var konkurrensrätt ett nytt fenomen i Europa. Det saknades både nationell lagstiftning och nationella konkurrensmyndigheter. Därför skapades ett system med Kommissionen som central tillämpare och övervakare av gemenskapens konkurrensregler. För att konkurrensbegränsande avtal och samordnade förfaranden skall beviljas undantag i enlighet med artikel 81.3 i fördraget krävs att företagen ansöker om ett sådant undantag hos Kommissionen. På så sätt har... (More)
- Den 27 september år 2000 kom Kommissionen med ett förslag till en ny förordning om genomförandet av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget. För närvarande regleras tillämpningen av artiklarna av förordning nr 17 från 1962 som dras med stora problem. När den antogs var konkurrensrätt ett nytt fenomen i Europa. Det saknades både nationell lagstiftning och nationella konkurrensmyndigheter. Därför skapades ett system med Kommissionen som central tillämpare och övervakare av gemenskapens konkurrensregler. För att konkurrensbegränsande avtal och samordnade förfaranden skall beviljas undantag i enlighet med artikel 81.3 i fördraget krävs att företagen ansöker om ett sådant undantag hos Kommissionen. På så sätt har konkurrensrätten i Europa kunnat etableras och praxis utvecklas samtidigt som en enhetlig tillämpning har kunnat garanteras. Med tiden som unionen har växt och konkurrensrätten blivit mer utvecklad har konkurrensavdelningen på Kommissionen emellertid blivit överlastad med undantagsärenden. Idag avslutas 90 % av alla ärenden med ett ''comfort letter'' istället för med ett formellt undantagsbeslut. Samtidigt visar statistiken att det inte är genom anmälningarna som Kommissionen får kännedom om de mest allvarliga konkurrensbegränsningarna. Anmälningssystemet är även mycket kostsamt och tidskrävande för företagen trots att de inte kan erhålla några formella beslut. Utvidgning av unionen, globalisering av ekonomin, och den ekonomiska och monetära unionen är framtida förändringar som kommer att öka kraven på förfarandereglernas utformning. Kommissionens förslag förekoms av en vitbok som skulle utgöra ett diskussionsunderlag till reformen. I vitboken behandlades ett antal olika alternativ till utformningen av en ny förordning. Förslagen, som har kommit upp genom åren är, förenkling av det nuvarande förfarandet så att Kommissionen skall hinna ta fler formella beslut, utvidgning av tillämpningsområdet för artikel 4.2 i förordning nr 17, decentralisering av det nuvarande systemet med notifiering till nationella konkurrensmyndigheter och slutligen ändring av tolkningen av artikel 81.1. Kommissionen avfärdar emellertid dessa alternativ då den inte anser att de är tillräckliga för att lösa problemen som man har idag. Istället förespråkas i det förslag som är tänkt att ersätta förordning 17/62 en fullständig omläggning av det nuvarande systemet där artikel 81.3 görs direkt tillämplig och anmälningssystemet avskaffas. I det nya decentraliserade systemet skall rollen som övervakare av gemenskapens konkurrensregler delas med de nationella konkurrensmyndigheterna och domstolarna. För att säkra en enhetlig tillämpning av reglerna på den inre marknaden skall ett nätverk upprättas mellan alla inblandade myndigheter. Inom nätverket skall man fördela ärenden, utbyta information och diskutera förslag till beslut. Förslaget som Kommissionen har presenterat för Rådet innehåller även en hel del andra nyheter och kodifieringar av praxis som utvecklats av EG-domstolen. Bland annat regleras det idag något oklara förhållandet mellan EG:s konkurrensregler och de nationella konkurrenslagstiftningarna. Det föreslås att alla avtal och förfaranden som påverkar handeln mellan medlemsstaterna bara skall kunna träffas av gemenskapsreglerna. Det parallella förfarande som är möjligt idag skall därmed upphöra. Den här artikeln i förslaget är en av de mer omdiskuterade eftersom den kan minska utrymmet för nationell lagstiftning väsentligt. I övrigt föreslås en hel del förändringar angående Kommissionens befogenheter vid utredningar i den nya förordningen. Förslaget är mycket omfattande och kommer att få stora konsekvenser på konkurrensområdet i Sverige, om det går igenom. Konkurrensverket kommer att få ökat ansvar för övervakningen av efterlevnaden av gemenskapens konkurrensregler på den svenska marknaden. Från att idag mest tillämpa konkurrenslagen kan man ana en övergång till EG:s konkurrensregler. Konkurrensverket måste också i större utsträckning börja samarbeta med konkurrensmyndigheterna i de andra medlemsstaterna. De svenska förfarandereglerna som återfinns i konkurrenslagen kommer troligen att anpassas till förslaget. Ett exempel är ett avskaffande av det svenska anmälningssystemet. Företagen måste anpassa sig till ett nytt förfarande. De tvingas att göra egna bedömningar av deras avtals och förfarandens överensstämmelse med konkurrensreglerna. För de flesta företag torde emellertid borttagandet av anmälningssystemet vara positivt och innebära minskade kostnader. Det finns dock en rad problem som kan komma att drabba företagen om de inte löses innan den nya förordningen träder ikraft. Det gäller frågor om enhetlig tillämpning av artiklarna 81 och 82, rättssäkerhet, forum shopping och informationsutbyte mellan konkurrensmyndigheter i olika medlemsstater. För närvarande behandlas förslaget av Rådet. Det är sannolikt att vissa förändringar kommer att göras innan det röstas igenom. Ingen medlemsstat i unionen är emellertid emot en reform. Siktet är inställt på att de nya bestämmelserna skall kunna träda ikraft den 1 januari 2003. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1558157
- author
- Hassander, Sofia
- supervisor
- organization
- year
- 2001
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Konkurrensrätt
- language
- Swedish
- id
- 1558157
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:22
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:22
@misc{1558157,
abstract = {{Den 27 september år 2000 kom Kommissionen med ett förslag till en ny förordning om genomförandet av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget. För närvarande regleras tillämpningen av artiklarna av förordning nr 17 från 1962 som dras med stora problem. När den antogs var konkurrensrätt ett nytt fenomen i Europa. Det saknades både nationell lagstiftning och nationella konkurrensmyndigheter. Därför skapades ett system med Kommissionen som central tillämpare och övervakare av gemenskapens konkurrensregler. För att konkurrensbegränsande avtal och samordnade förfaranden skall beviljas undantag i enlighet med artikel 81.3 i fördraget krävs att företagen ansöker om ett sådant undantag hos Kommissionen. På så sätt har konkurrensrätten i Europa kunnat etableras och praxis utvecklas samtidigt som en enhetlig tillämpning har kunnat garanteras. Med tiden som unionen har växt och konkurrensrätten blivit mer utvecklad har konkurrensavdelningen på Kommissionen emellertid blivit överlastad med undantagsärenden. Idag avslutas 90 % av alla ärenden med ett ''comfort letter'' istället för med ett formellt undantagsbeslut. Samtidigt visar statistiken att det inte är genom anmälningarna som Kommissionen får kännedom om de mest allvarliga konkurrensbegränsningarna. Anmälningssystemet är även mycket kostsamt och tidskrävande för företagen trots att de inte kan erhålla några formella beslut. Utvidgning av unionen, globalisering av ekonomin, och den ekonomiska och monetära unionen är framtida förändringar som kommer att öka kraven på förfarandereglernas utformning. Kommissionens förslag förekoms av en vitbok som skulle utgöra ett diskussionsunderlag till reformen. I vitboken behandlades ett antal olika alternativ till utformningen av en ny förordning. Förslagen, som har kommit upp genom åren är, förenkling av det nuvarande förfarandet så att Kommissionen skall hinna ta fler formella beslut, utvidgning av tillämpningsområdet för artikel 4.2 i förordning nr 17, decentralisering av det nuvarande systemet med notifiering till nationella konkurrensmyndigheter och slutligen ändring av tolkningen av artikel 81.1. Kommissionen avfärdar emellertid dessa alternativ då den inte anser att de är tillräckliga för att lösa problemen som man har idag. Istället förespråkas i det förslag som är tänkt att ersätta förordning 17/62 en fullständig omläggning av det nuvarande systemet där artikel 81.3 görs direkt tillämplig och anmälningssystemet avskaffas. I det nya decentraliserade systemet skall rollen som övervakare av gemenskapens konkurrensregler delas med de nationella konkurrensmyndigheterna och domstolarna. För att säkra en enhetlig tillämpning av reglerna på den inre marknaden skall ett nätverk upprättas mellan alla inblandade myndigheter. Inom nätverket skall man fördela ärenden, utbyta information och diskutera förslag till beslut. Förslaget som Kommissionen har presenterat för Rådet innehåller även en hel del andra nyheter och kodifieringar av praxis som utvecklats av EG-domstolen. Bland annat regleras det idag något oklara förhållandet mellan EG:s konkurrensregler och de nationella konkurrenslagstiftningarna. Det föreslås att alla avtal och förfaranden som påverkar handeln mellan medlemsstaterna bara skall kunna träffas av gemenskapsreglerna. Det parallella förfarande som är möjligt idag skall därmed upphöra. Den här artikeln i förslaget är en av de mer omdiskuterade eftersom den kan minska utrymmet för nationell lagstiftning väsentligt. I övrigt föreslås en hel del förändringar angående Kommissionens befogenheter vid utredningar i den nya förordningen. Förslaget är mycket omfattande och kommer att få stora konsekvenser på konkurrensområdet i Sverige, om det går igenom. Konkurrensverket kommer att få ökat ansvar för övervakningen av efterlevnaden av gemenskapens konkurrensregler på den svenska marknaden. Från att idag mest tillämpa konkurrenslagen kan man ana en övergång till EG:s konkurrensregler. Konkurrensverket måste också i större utsträckning börja samarbeta med konkurrensmyndigheterna i de andra medlemsstaterna. De svenska förfarandereglerna som återfinns i konkurrenslagen kommer troligen att anpassas till förslaget. Ett exempel är ett avskaffande av det svenska anmälningssystemet. Företagen måste anpassa sig till ett nytt förfarande. De tvingas att göra egna bedömningar av deras avtals och förfarandens överensstämmelse med konkurrensreglerna. För de flesta företag torde emellertid borttagandet av anmälningssystemet vara positivt och innebära minskade kostnader. Det finns dock en rad problem som kan komma att drabba företagen om de inte löses innan den nya förordningen träder ikraft. Det gäller frågor om enhetlig tillämpning av artiklarna 81 och 82, rättssäkerhet, forum shopping och informationsutbyte mellan konkurrensmyndigheter i olika medlemsstater. För närvarande behandlas förslaget av Rådet. Det är sannolikt att vissa förändringar kommer att göras innan det röstas igenom. Ingen medlemsstat i unionen är emellertid emot en reform. Siktet är inställt på att de nya bestämmelserna skall kunna träda ikraft den 1 januari 2003.}},
author = {{Hassander, Sofia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Modernisering av konkurrensrättsförfarandet}},
year = {{2001}},
}