Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Beskattning av skalbolag - praktiska tillämpningsproblem

Henjeby, Anna (2004)
Department of Law
Abstract
Efter en lång diskussion om skalbolagsaffärer samt en kraftig ökning av dessa transaktioner, trädde nya regler mot handel av skalbolag i kraft den 1 juli 2002, (SFS 2002:536-539), vilka infördes i inkomstskattelagens 49 a kapitel. En otillbörlig skalbolagstransaktion innebär att priset på bolaget sätts med utgångspunkt att skalbolaget inte skall betala den skatt efter försäljningen som belöper på säljarens upparbetade inkomst. Den nya regleringen innebär att fysiska personer som med vinst avyttrar andelar i ett skalbolag skall beskattas som överskott av passiv näringsverksamhet det år när andelen avyttras. Ett skalbolag föreligger om marknadsvärdet på företagets likvida tillgångar överstiger ett jämförelsebelopp. Detta belopp är halva... (More)
Efter en lång diskussion om skalbolagsaffärer samt en kraftig ökning av dessa transaktioner, trädde nya regler mot handel av skalbolag i kraft den 1 juli 2002, (SFS 2002:536-539), vilka infördes i inkomstskattelagens 49 a kapitel. En otillbörlig skalbolagstransaktion innebär att priset på bolaget sätts med utgångspunkt att skalbolaget inte skall betala den skatt efter försäljningen som belöper på säljarens upparbetade inkomst. Den nya regleringen innebär att fysiska personer som med vinst avyttrar andelar i ett skalbolag skall beskattas som överskott av passiv näringsverksamhet det år när andelen avyttras. Ett skalbolag föreligger om marknadsvärdet på företagets likvida tillgångar överstiger ett jämförelsebelopp. Detta belopp är halva ersättningen som betalas för andelarna. Om inte samtliga andelar avyttras utgörs jämförelsebeloppet av hälften av det sammanlagda värdet av samtliga andelar beräknat med utgångspunkt i ersättningen för de avyttrade andelarna. Vid beräkningen av jämförelsebeloppet ingår även likvida tillgångar som innehas indirekt genom ett företag i intressegemenskap till den del som motsvarar det avyttrade företagets ägarandel i företaget. För att förhindra att skalbolagsreglerna kringgås genom att företagets tillgångar förändras före avyttringstillfället, har reglerna försetts med två motverkande regler. Den ena förhindrar otillbörliga återköp och den andra likställer lättrealiserade tillgångar med likvida tillgångar. Från skalbolagsreglerna finns en rad undantag då reglerna inte skall tillämpas. Den skattskyldige har möjlighet att yrka på att transaktionen skall falla in under undantagsreglerna hos Skatteverket. Vid denna prövning skall orsaken till avyttringen och på vilka grunder ersättningen har baserats på beaktas. Säljaren av ett skalbolag kan även undgå beskattning enligt skalbolags-reglerna om en skalbolagsdeklaration upprättas. Till underlag för inkomstberäkningen i deklarationen ligger ett särskilt bokslut där beskattningsåret avslutas vid tidpunkten för avyttringen. Vidare skall en säkerhet ställas för den beräknade skatten som belöper på det avyttrade företaget vid avyttringstidpunkten. Denna deklaration skall inlämnas inom 30 dagar efter avyttringen. I RÅ 2003 ref 68, tillämpas de nya skalbolagsreglerna för första gången. Fallet handlade om en intern aktieöverlåtelse inför ett stundande generationsskifte. Frågan var om ett lager av värdepapper kunde anses utgöra likvida tillgångar och om undantaget i den s.k. minoritetsventilen var tillämplig. Utslaget blev att värdepapperna ansågs utgöra likvida tillgångar och att minoritetsventilen var tillämplig då inte det väsentliga inflytandet övergick till någon annan person samt att särskilda omständigheter inte ansågs föreligga. Syftet med denna lag var att komma åt den ''oseriösa'' handeln av skalbolag där parterna prissätter bolaget utifrån antagandet att skalbolaget inte skall betala bolagsskatten efter ägarövergången. Målet var att skapa en mekaniskt tillämpbar reglering där säljaren utan svårigheter skall kunna bedöma om det är ett skalbolag eller inte han avyttrar. Utslaget i praktiken kan komma att bli ett annat då reglerna i många fall är vida och svåra att tyda. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Henjeby, Anna
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skatterätt
language
Swedish
id
1558245
date added to LUP
2010-03-08 15:55:22
date last changed
2010-03-08 15:55:22
@misc{1558245,
  abstract     = {{Efter en lång diskussion om skalbolagsaffärer samt en kraftig ökning av dessa transaktioner, trädde nya regler mot handel av skalbolag i kraft den 1 juli 2002, (SFS 2002:536-539), vilka infördes i inkomstskattelagens 49 a kapitel. En otillbörlig skalbolagstransaktion innebär att priset på bolaget sätts med utgångspunkt att skalbolaget inte skall betala den skatt efter försäljningen som belöper på säljarens upparbetade inkomst. Den nya regleringen innebär att fysiska personer som med vinst avyttrar andelar i ett skalbolag skall beskattas som överskott av passiv näringsverksamhet det år när andelen avyttras. Ett skalbolag föreligger om marknadsvärdet på företagets likvida tillgångar överstiger ett jämförelsebelopp. Detta belopp är halva ersättningen som betalas för andelarna. Om inte samtliga andelar avyttras utgörs jämförelsebeloppet av hälften av det sammanlagda värdet av samtliga andelar beräknat med utgångspunkt i ersättningen för de avyttrade andelarna. Vid beräkningen av jämförelsebeloppet ingår även likvida tillgångar som innehas indirekt genom ett företag i intressegemenskap till den del som motsvarar det avyttrade företagets ägarandel i företaget. För att förhindra att skalbolagsreglerna kringgås genom att företagets tillgångar förändras före avyttringstillfället, har reglerna försetts med två motverkande regler. Den ena förhindrar otillbörliga återköp och den andra likställer lättrealiserade tillgångar med likvida tillgångar. Från skalbolagsreglerna finns en rad undantag då reglerna inte skall tillämpas. Den skattskyldige har möjlighet att yrka på att transaktionen skall falla in under undantagsreglerna hos Skatteverket. Vid denna prövning skall orsaken till avyttringen och på vilka grunder ersättningen har baserats på beaktas. Säljaren av ett skalbolag kan även undgå beskattning enligt skalbolags-reglerna om en skalbolagsdeklaration upprättas. Till underlag för inkomstberäkningen i deklarationen ligger ett särskilt bokslut där beskattningsåret avslutas vid tidpunkten för avyttringen. Vidare skall en säkerhet ställas för den beräknade skatten som belöper på det avyttrade företaget vid avyttringstidpunkten. Denna deklaration skall inlämnas inom 30 dagar efter avyttringen. I RÅ 2003 ref 68, tillämpas de nya skalbolagsreglerna för första gången. Fallet handlade om en intern aktieöverlåtelse inför ett stundande generationsskifte. Frågan var om ett lager av värdepapper kunde anses utgöra likvida tillgångar och om undantaget i den s.k. minoritetsventilen var tillämplig. Utslaget blev att värdepapperna ansågs utgöra likvida tillgångar och att minoritetsventilen var tillämplig då inte det väsentliga inflytandet övergick till någon annan person samt att särskilda omständigheter inte ansågs föreligga. Syftet med denna lag var att komma åt den ''oseriösa'' handeln av skalbolag där parterna prissätter bolaget utifrån antagandet att skalbolaget inte skall betala bolagsskatten efter ägarövergången. Målet var att skapa en mekaniskt tillämpbar reglering där säljaren utan svårigheter skall kunna bedöma om det är ett skalbolag eller inte han avyttrar. Utslaget i praktiken kan komma att bli ett annat då reglerna i många fall är vida och svåra att tyda.}},
  author       = {{Henjeby, Anna}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Beskattning av skalbolag - praktiska tillämpningsproblem}},
  year         = {{2004}},
}