Immaterialrättsligt skydd för industridesign - ett lapptäcke av möjligheter
(2009)Department of Law
- Abstract
- Industridesignade produkter karaktäriseras av en kombination av funktionella och estetiska element och är ämnade för massproduktion. Forskning och utveckling av sådana produkter kan för en producent vara förknippat med omfattande ekonomiska investeringar. För den individuella upphovsmannen sker investeringen i form av en personlig kreativ insats. Utan möjlighet till ett effektivt och lättillgängligt skydd för sin insats vore risken stor att ekonomiska investeringar och kreativt skapande hämmas. Tanken att skapa ett incitament till fortsatt skapande är ett av de starkaste skälen bakom de immaterialrättsliga regelverken. Ett behov av immaterialrättsligt skydd för industridesign föreligger därmed. Den nationella rättsordningen erbjuder ett... (More)
- Industridesignade produkter karaktäriseras av en kombination av funktionella och estetiska element och är ämnade för massproduktion. Forskning och utveckling av sådana produkter kan för en producent vara förknippat med omfattande ekonomiska investeringar. För den individuella upphovsmannen sker investeringen i form av en personlig kreativ insats. Utan möjlighet till ett effektivt och lättillgängligt skydd för sin insats vore risken stor att ekonomiska investeringar och kreativt skapande hämmas. Tanken att skapa ett incitament till fortsatt skapande är ett av de starkaste skälen bakom de immaterialrättsliga regelverken. Ett behov av immaterialrättsligt skydd för industridesign föreligger därmed. Den nationella rättsordningen erbjuder ett lapptäcke av möjligheter att skydda industridesign. Upphovsrättslagen, mönsterrättslagen och varumärkeslagen erbjuder samtliga skydd för funktionell formgivning. Beroende på val av regelverk kan skydd erhållas antingen formlöst eller genom registrering. Ensamrätterna överlappar till viss del varandra men möjligheten föreligger att kombinera de olika regelverken för att uppnå maximal effekt. I praktiken finns även viss möjlighet till skydd genom marknadsföringslagens reglering. Detta skydd är dock av indirekt karaktär och inte en del av det immaterialrättsliga systemet. Syftet med uppsatsen är att på ett överskådligt sätt redogöra för vilka möjligheter till skydd för industridesign som de nationella immaterialrättsliga regelverken erbjuder. De olika regelverken har skillnader som påverkar skyddet av industridesign, dessa skillnader har speciellt belysts i uppsatsen. Industridesign kan skyddas såsom alster av brukskonst inom upphovsrätten. För att erhålla skydd skall formgivningen uppnå verkshöjd. Avsikten med upphovsrätten är inte att skydda funktion utan endast form. Detta får som effekt att bakomliggande tankar, motiv och idéer ej erhåller skydd. Funktionella element är inte ett hinder för skydd, men begränsar möjligheterna att uppnå erforderlig verkshöjd. Skyddet uppkommer formlöst vid den tidpunkt då formgivningen uppnår i lagen uppställda krav. Skydd genom mönsterrätten är det skydd som lagstiftarna primärt har avsett skall nyttjas för industridesign. Trots detta är avsikten inte att skydda tekniska idéer utan sådana element av formgivningen som uteslutande är betingade av teknisk funktion, omfattas ej av skydd. Genom att vara en nyhet samt uppnå viss grad av särprägel kan ett förhållandevis starkt skydd för formgivningen erhållas. Harmonisering har lett till att skydd kan uppkomma både genom nationell eller gemenskapsrättslig registrering eller genom ett formlöst gemenskapsrättsligt skydd. Sist i uppsatsen har möjligheten till skydd för industridesign såsom varuutstyrsel i varumärkesrätten behandlats. Skyddet är till skillnad från övriga regelverk av mer indirekt karaktär, det är formgivningens kännetecknande karaktär som skyddas och inte formen i sig. För skydd krävs särskiljningsförmåga. Ett antal begränsningar finns, formgivning får inte uteslutande följa av varans art, krävas för att uppnå ett tekniskt resultat eller ge produkten ett betydande värde. För skydd krävs registrering men viss möjlighet finns även att genom omfattande användning erhålla skydd. De olika skyddsformerna uppvisar skillnader och det är inte givet vilken skyddsform som generellt är den mest fördelaktiga. Ett antal aspekter bör beaktas, exempelvis skyddsförutsättningarna, kostnaderna, omfattningen, tidsaspekten och så vidare. Möjligheten att låta de olika skydden verka parallellt underlättar dock valet något. I slutändan måste dock val av åberopat skydd avgöras i varje enskilt fall. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1558329
- author
- Hoffer, Andreas
- supervisor
- organization
- year
- 2009
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Immaterialrätt
- language
- Swedish
- id
- 1558329
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:22
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:22
@misc{1558329,
abstract = {{Industridesignade produkter karaktäriseras av en kombination av funktionella och estetiska element och är ämnade för massproduktion. Forskning och utveckling av sådana produkter kan för en producent vara förknippat med omfattande ekonomiska investeringar. För den individuella upphovsmannen sker investeringen i form av en personlig kreativ insats. Utan möjlighet till ett effektivt och lättillgängligt skydd för sin insats vore risken stor att ekonomiska investeringar och kreativt skapande hämmas. Tanken att skapa ett incitament till fortsatt skapande är ett av de starkaste skälen bakom de immaterialrättsliga regelverken. Ett behov av immaterialrättsligt skydd för industridesign föreligger därmed. Den nationella rättsordningen erbjuder ett lapptäcke av möjligheter att skydda industridesign. Upphovsrättslagen, mönsterrättslagen och varumärkeslagen erbjuder samtliga skydd för funktionell formgivning. Beroende på val av regelverk kan skydd erhållas antingen formlöst eller genom registrering. Ensamrätterna överlappar till viss del varandra men möjligheten föreligger att kombinera de olika regelverken för att uppnå maximal effekt. I praktiken finns även viss möjlighet till skydd genom marknadsföringslagens reglering. Detta skydd är dock av indirekt karaktär och inte en del av det immaterialrättsliga systemet. Syftet med uppsatsen är att på ett överskådligt sätt redogöra för vilka möjligheter till skydd för industridesign som de nationella immaterialrättsliga regelverken erbjuder. De olika regelverken har skillnader som påverkar skyddet av industridesign, dessa skillnader har speciellt belysts i uppsatsen. Industridesign kan skyddas såsom alster av brukskonst inom upphovsrätten. För att erhålla skydd skall formgivningen uppnå verkshöjd. Avsikten med upphovsrätten är inte att skydda funktion utan endast form. Detta får som effekt att bakomliggande tankar, motiv och idéer ej erhåller skydd. Funktionella element är inte ett hinder för skydd, men begränsar möjligheterna att uppnå erforderlig verkshöjd. Skyddet uppkommer formlöst vid den tidpunkt då formgivningen uppnår i lagen uppställda krav. Skydd genom mönsterrätten är det skydd som lagstiftarna primärt har avsett skall nyttjas för industridesign. Trots detta är avsikten inte att skydda tekniska idéer utan sådana element av formgivningen som uteslutande är betingade av teknisk funktion, omfattas ej av skydd. Genom att vara en nyhet samt uppnå viss grad av särprägel kan ett förhållandevis starkt skydd för formgivningen erhållas. Harmonisering har lett till att skydd kan uppkomma både genom nationell eller gemenskapsrättslig registrering eller genom ett formlöst gemenskapsrättsligt skydd. Sist i uppsatsen har möjligheten till skydd för industridesign såsom varuutstyrsel i varumärkesrätten behandlats. Skyddet är till skillnad från övriga regelverk av mer indirekt karaktär, det är formgivningens kännetecknande karaktär som skyddas och inte formen i sig. För skydd krävs särskiljningsförmåga. Ett antal begränsningar finns, formgivning får inte uteslutande följa av varans art, krävas för att uppnå ett tekniskt resultat eller ge produkten ett betydande värde. För skydd krävs registrering men viss möjlighet finns även att genom omfattande användning erhålla skydd. De olika skyddsformerna uppvisar skillnader och det är inte givet vilken skyddsform som generellt är den mest fördelaktiga. Ett antal aspekter bör beaktas, exempelvis skyddsförutsättningarna, kostnaderna, omfattningen, tidsaspekten och så vidare. Möjligheten att låta de olika skydden verka parallellt underlättar dock valet något. I slutändan måste dock val av åberopat skydd avgöras i varje enskilt fall.}},
author = {{Hoffer, Andreas}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Immaterialrättsligt skydd för industridesign - ett lapptäcke av möjligheter}},
year = {{2009}},
}