Åldersdiskriminering - En komparativ studie av implementeringen av rådets direktiv 2000/78/EG i Sverige och England
(2007)Department of Law
- Abstract
- Denna uppsats kommer att analysera hur regleringen kring åldersdiskriminering, vilken återfinns i rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling (det s.k. arbetslivsdirektivet), har implementerats i svensk och engelsk rätt. Implementeringen belyses genom en komparativ analys av hur de nuvarande diskrimineringsskydden ser ut i länderna och vilka konflikter som har uppkommit och kan uppkomma genom de nya reglerna kring åldersdiskriminering. För att kunna ge en mer detaljerad bild av arbetslivsdirektivet kommer uppsatsen även att beröra det generella EG-rättsliga diskrimineringsskyddet. Den svenska och den engelska rätten kommer att jämföras i sina grundläggande arbetsrättsliga modeller. Syftet med uppsatsen är... (More)
- Denna uppsats kommer att analysera hur regleringen kring åldersdiskriminering, vilken återfinns i rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling (det s.k. arbetslivsdirektivet), har implementerats i svensk och engelsk rätt. Implementeringen belyses genom en komparativ analys av hur de nuvarande diskrimineringsskydden ser ut i länderna och vilka konflikter som har uppkommit och kan uppkomma genom de nya reglerna kring åldersdiskriminering. För att kunna ge en mer detaljerad bild av arbetslivsdirektivet kommer uppsatsen även att beröra det generella EG-rättsliga diskrimineringsskyddet. Den svenska och den engelska rätten kommer att jämföras i sina grundläggande arbetsrättsliga modeller. Syftet med uppsatsen är att analysera ålderdiskriminering som rättsligt fenomen och även att analysera hur Sveriges och Englands lagstiftning påverkas av implementeringen av åldersdiskrimineringsreglerna. Åldersdiskriminering är ett komplext begrepp. Generellt kan sägas att yngre personer främst diskrimineras vad gäller anställning och anställningsvillkor, medan äldre personer diskrimineras vad gäller anställning och uppsägning. Få arbetsgivare vill ha unga arbetstagare utan erfarenhet, och om de anställs riskerar de att få sämre lön. Få arbetsgivare vill vidare ha äldre arbetstagare då dessa ofta tros ha passerat sin höjdpunkt och inte kommer att vara arbetsföra många år innan de till slut kommer att gå i pension. Så ser några fördomar ut, och det visar på det stora problemet med åldersdiskriminering. Det är inte så enkelt att en viss åldersgrupp ska skyddas i vissa specifika situationer från att bli diskriminerade på grund av ålder. Åldersdiskriminering är ett relativt nytt koncept för EU och har redan fått omfattande konsekvenser i och med Mangold-fallet (Werner Mangold v. Rüdiger Helm målnr. C-144/04). Detta mål ledde till att principen om icke-diskriminering på grund av ålder ska anses vara en grundläggande EG-rättslig princip. Målet ledde vidare till diskussion om under vilka omständigheter som undantagsmöjligheterna ska tillämpas. Då domstolen i Mangold var relativt restriktiva med undantagsmöjligheterna kommer många mål vad gäller åldersdiskriminering att komma upp till domstolen i framtiden. Uppsatsens slutsats är att det finns vissa brister i implementeringarna, även om dessa är mindre omfattande. Exempelvis har båda stater tolkat undantagsmöjligheterna mycket extensivt och därmed kvarstår vissa diskriminerande regleringar under förevändning att de faller in under undantagen. Bristerna gäller speciellt för Sverige som har överskridit implementeringstiden och därmed är sårbart för rättsprocesser. Dock är det svårt att sia om EG-domstolens åsikter om hur extensiva eller restriktiva undantagsmöjligheterna ska tolkas (vilka de flesta konflikter rör), innan fler fall kommer upp till domstolen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1558517
- author
- Ingelström, Jessica
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Arbetsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1558517
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:22
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:22
@misc{1558517,
abstract = {{Denna uppsats kommer att analysera hur regleringen kring åldersdiskriminering, vilken återfinns i rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling (det s.k. arbetslivsdirektivet), har implementerats i svensk och engelsk rätt. Implementeringen belyses genom en komparativ analys av hur de nuvarande diskrimineringsskydden ser ut i länderna och vilka konflikter som har uppkommit och kan uppkomma genom de nya reglerna kring åldersdiskriminering. För att kunna ge en mer detaljerad bild av arbetslivsdirektivet kommer uppsatsen även att beröra det generella EG-rättsliga diskrimineringsskyddet. Den svenska och den engelska rätten kommer att jämföras i sina grundläggande arbetsrättsliga modeller. Syftet med uppsatsen är att analysera ålderdiskriminering som rättsligt fenomen och även att analysera hur Sveriges och Englands lagstiftning påverkas av implementeringen av åldersdiskrimineringsreglerna. Åldersdiskriminering är ett komplext begrepp. Generellt kan sägas att yngre personer främst diskrimineras vad gäller anställning och anställningsvillkor, medan äldre personer diskrimineras vad gäller anställning och uppsägning. Få arbetsgivare vill ha unga arbetstagare utan erfarenhet, och om de anställs riskerar de att få sämre lön. Få arbetsgivare vill vidare ha äldre arbetstagare då dessa ofta tros ha passerat sin höjdpunkt och inte kommer att vara arbetsföra många år innan de till slut kommer att gå i pension. Så ser några fördomar ut, och det visar på det stora problemet med åldersdiskriminering. Det är inte så enkelt att en viss åldersgrupp ska skyddas i vissa specifika situationer från att bli diskriminerade på grund av ålder. Åldersdiskriminering är ett relativt nytt koncept för EU och har redan fått omfattande konsekvenser i och med Mangold-fallet (Werner Mangold v. Rüdiger Helm målnr. C-144/04). Detta mål ledde till att principen om icke-diskriminering på grund av ålder ska anses vara en grundläggande EG-rättslig princip. Målet ledde vidare till diskussion om under vilka omständigheter som undantagsmöjligheterna ska tillämpas. Då domstolen i Mangold var relativt restriktiva med undantagsmöjligheterna kommer många mål vad gäller åldersdiskriminering att komma upp till domstolen i framtiden. Uppsatsens slutsats är att det finns vissa brister i implementeringarna, även om dessa är mindre omfattande. Exempelvis har båda stater tolkat undantagsmöjligheterna mycket extensivt och därmed kvarstår vissa diskriminerande regleringar under förevändning att de faller in under undantagen. Bristerna gäller speciellt för Sverige som har överskridit implementeringstiden och därmed är sårbart för rättsprocesser. Dock är det svårt att sia om EG-domstolens åsikter om hur extensiva eller restriktiva undantagsmöjligheterna ska tolkas (vilka de flesta konflikter rör), innan fler fall kommer upp till domstolen.}},
author = {{Ingelström, Jessica}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Åldersdiskriminering - En komparativ studie av implementeringen av rådets direktiv 2000/78/EG i Sverige och England}},
year = {{2007}},
}