Internetauktioner- Några konsumenträttsliga aspekter med utgångspunkt i distansavtalslagen
(2001)Department of Law
- Abstract
- 1995 var året då Internet fick sitt egentliga kommersiella genombrott. Samma år uppstod den första Internetauktionen, amerikanska Ebay. På bara några år har Ebay fått sällskap av bl.a. QXL, Tradera, yaTack, webauktion m.fl., listan kan göras längre. Tanken bakom Internetauktioner är att marknaden skall bestämma priset på varorna. Företeelsen har fått namnet Auction Economy, eller dynamisk prissättning. Det finns tre huvudtyper av auktioner&semic traditionell auktion, Internetauktion och blandauktion. Traditionell auktion är den auktion vi är mest vana vid och som har funnits hos oss länge. Vid traditionell auktion sker budgivningen i en auktionslokal där budgivaren är fysiskt närvarande. Vid en Internetauktion sker dock all budgivning... (More)
- 1995 var året då Internet fick sitt egentliga kommersiella genombrott. Samma år uppstod den första Internetauktionen, amerikanska Ebay. På bara några år har Ebay fått sällskap av bl.a. QXL, Tradera, yaTack, webauktion m.fl., listan kan göras längre. Tanken bakom Internetauktioner är att marknaden skall bestämma priset på varorna. Företeelsen har fått namnet Auction Economy, eller dynamisk prissättning. Det finns tre huvudtyper av auktioner&semic traditionell auktion, Internetauktion och blandauktion. Traditionell auktion är den auktion vi är mest vana vid och som har funnits hos oss länge. Vid traditionell auktion sker budgivningen i en auktionslokal där budgivaren är fysiskt närvarande. Vid en Internetauktion sker dock all budgivning elektroniskt via Internet. En blandauktion är egentligen en traditionell auktion som lagt ut sin verksamhet på Internet och erbjuder budgivarna att bjuda både elektroniskt och genom fysisk närvaro. Vid traditionell auktion finns tre parter i avtalsförhållandet. Traditionella auktionsfirmor uppträder oftast som kommissionär, vilket innebär att de sluter avtal för huvudmannens räkning, men i eget namn. Auktionären blir avtalspart och ansvarar för avtalets fullgörelse gentemot tredje man. Är kommissionären (auktionsföretaget) i obestånd kan köparen, under förutsättning att han är konsument, rikta krav mot kommittenten om denne är näringsidkare, istället för mot kommissionären. Internetauktioner kan i sin tur delas upp i två olika auktionsformer&semic återförsäljarauktioner och förmedlarauktioner. Vid återförsäljarauktioner finns två synliga avtalsparter där auktionären agerar säljare. Återförsäljarauktioner omfattas av distansavtalslagen om köparen är konsument. Konsumenten har därigenom rätt till 14 dagars ångerrätt. Enligt KköpL. 46 § har konsumenten rätt att, i händelse av att återförsäljarauktionen går i konkurs, rikta anspråk mot säljare i tidigare säljled. Förmedlarauktioner däremot intar alltid ställning som mellanman och blir inte avtalspart. Den mellanmanstyp som är aktuell vid förmedlarauktioner är främst budet, men även mäklare och fullmäktige. Beroende på vilken mellanmanstyp det rör sig om i det aktuella fallet, varierar ansvarstagandet. I regel ansvarar inte förmedlarauktionerna för avtalets fullgörande och eventuella anspråk skall riktas mot säljaren. Sverige har valt att låta Internetauktioner omfattas av distansavtalslagen även om direktivet som lagen bygger på inte gör detta. Distansavtalslagen är tillämplig på köp, byte, gåva eller hyra av lös egendom och på tjänster mellan näringsidkare och konsument. En förutsättning är att avtalet skall ha ingåtts på distans. Det finns dock oklarheter kring tolkningen av distansavtalslagen. Avsaknaden av vägledande rättsfall försvårar tolkningen ytterligare. Det förs för tillfället en debatt kring behovet av konsumentskydd på Internet. I spetsen av de som är kritiska till införandet av ett särskilt konsumentskydd på IT-området går Christina Hultmark. Hon anser bl.a. att uppfattningen om konsumenten som särskilt skyddsvärd vid Internethandel bygger på missuppfattningar och att konsumenten egentligen har fler fördelar vid Internethandel än vid vanliga butiksköp. Min uppfattning är dock att det idag behövs ett konsumentskydd på IT-området. Eftersom Internethandeln är en så pass ny företeelse och många ännu inte har vant sig vid detta nya handelssätt, verkar ett konsumentskydd både som språngbräda och skyddsnät för konsumenten. Jag ser konsumentskydd som ett nödvändigt ont nu i början av Internethandelns fas, men är öppen för en utvärdering av konsumentskyddet efter en tid. Liksom Hultmark anser jag dock inte att man skall reglera IT-området genom speciallagstiftning. Man måste utforma nya lagar, och omarbeta de gamla, till att gälla alla medier, både nuvarande och de som kan komma inom en överskådlig framtid. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1558636
- author
- Jansson, Charlotte
- supervisor
- organization
- year
- 2001
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- IT-rätt
- language
- Swedish
- id
- 1558636
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:22
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:22
@misc{1558636,
abstract = {{1995 var året då Internet fick sitt egentliga kommersiella genombrott. Samma år uppstod den första Internetauktionen, amerikanska Ebay. På bara några år har Ebay fått sällskap av bl.a. QXL, Tradera, yaTack, webauktion m.fl., listan kan göras längre. Tanken bakom Internetauktioner är att marknaden skall bestämma priset på varorna. Företeelsen har fått namnet Auction Economy, eller dynamisk prissättning. Det finns tre huvudtyper av auktioner&semic traditionell auktion, Internetauktion och blandauktion. Traditionell auktion är den auktion vi är mest vana vid och som har funnits hos oss länge. Vid traditionell auktion sker budgivningen i en auktionslokal där budgivaren är fysiskt närvarande. Vid en Internetauktion sker dock all budgivning elektroniskt via Internet. En blandauktion är egentligen en traditionell auktion som lagt ut sin verksamhet på Internet och erbjuder budgivarna att bjuda både elektroniskt och genom fysisk närvaro. Vid traditionell auktion finns tre parter i avtalsförhållandet. Traditionella auktionsfirmor uppträder oftast som kommissionär, vilket innebär att de sluter avtal för huvudmannens räkning, men i eget namn. Auktionären blir avtalspart och ansvarar för avtalets fullgörelse gentemot tredje man. Är kommissionären (auktionsföretaget) i obestånd kan köparen, under förutsättning att han är konsument, rikta krav mot kommittenten om denne är näringsidkare, istället för mot kommissionären. Internetauktioner kan i sin tur delas upp i två olika auktionsformer&semic återförsäljarauktioner och förmedlarauktioner. Vid återförsäljarauktioner finns två synliga avtalsparter där auktionären agerar säljare. Återförsäljarauktioner omfattas av distansavtalslagen om köparen är konsument. Konsumenten har därigenom rätt till 14 dagars ångerrätt. Enligt KköpL. 46 § har konsumenten rätt att, i händelse av att återförsäljarauktionen går i konkurs, rikta anspråk mot säljare i tidigare säljled. Förmedlarauktioner däremot intar alltid ställning som mellanman och blir inte avtalspart. Den mellanmanstyp som är aktuell vid förmedlarauktioner är främst budet, men även mäklare och fullmäktige. Beroende på vilken mellanmanstyp det rör sig om i det aktuella fallet, varierar ansvarstagandet. I regel ansvarar inte förmedlarauktionerna för avtalets fullgörande och eventuella anspråk skall riktas mot säljaren. Sverige har valt att låta Internetauktioner omfattas av distansavtalslagen även om direktivet som lagen bygger på inte gör detta. Distansavtalslagen är tillämplig på köp, byte, gåva eller hyra av lös egendom och på tjänster mellan näringsidkare och konsument. En förutsättning är att avtalet skall ha ingåtts på distans. Det finns dock oklarheter kring tolkningen av distansavtalslagen. Avsaknaden av vägledande rättsfall försvårar tolkningen ytterligare. Det förs för tillfället en debatt kring behovet av konsumentskydd på Internet. I spetsen av de som är kritiska till införandet av ett särskilt konsumentskydd på IT-området går Christina Hultmark. Hon anser bl.a. att uppfattningen om konsumenten som särskilt skyddsvärd vid Internethandel bygger på missuppfattningar och att konsumenten egentligen har fler fördelar vid Internethandel än vid vanliga butiksköp. Min uppfattning är dock att det idag behövs ett konsumentskydd på IT-området. Eftersom Internethandeln är en så pass ny företeelse och många ännu inte har vant sig vid detta nya handelssätt, verkar ett konsumentskydd både som språngbräda och skyddsnät för konsumenten. Jag ser konsumentskydd som ett nödvändigt ont nu i början av Internethandelns fas, men är öppen för en utvärdering av konsumentskyddet efter en tid. Liksom Hultmark anser jag dock inte att man skall reglera IT-området genom speciallagstiftning. Man måste utforma nya lagar, och omarbeta de gamla, till att gälla alla medier, både nuvarande och de som kan komma inom en överskådlig framtid.}},
author = {{Jansson, Charlotte}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Internetauktioner- Några konsumenträttsliga aspekter med utgångspunkt i distansavtalslagen}},
year = {{2001}},
}