Inommärkeskonkurrens i Europa - osund konkurrens eller bara god ekonomi
(2004)Department of Law
- Abstract
- God konkurrens bygger på den enskildes förmåga att anpassa sig till den rådande marknaden. Ju bättre marknadsanpassning ett företag genomför desto bättre möjligheter har det att konkurrera. Avtal som begränsar andra aktörers möjligheter att ta sig in eller påverka marknaden är därför viktiga för att skapa gynnsammare förutsättningar för den egna varan eller tjänsten. Avtalen bygger ofta på att det egna varumärket skall få bästa möjlig övertag mot andra varumärken. Med få konkurrenter blir märket ledande och kan därmed göra större vinster. Om ett företag dessutom kan dela in sin egen marknad, inom varumärket, i olika segment kan prisbilden ändras efter betalningsviljan inom varje del. Mindre betalningsvilliga kunder betalar mindre medan mer... (More)
- God konkurrens bygger på den enskildes förmåga att anpassa sig till den rådande marknaden. Ju bättre marknadsanpassning ett företag genomför desto bättre möjligheter har det att konkurrera. Avtal som begränsar andra aktörers möjligheter att ta sig in eller påverka marknaden är därför viktiga för att skapa gynnsammare förutsättningar för den egna varan eller tjänsten. Avtalen bygger ofta på att det egna varumärket skall få bästa möjlig övertag mot andra varumärken. Med få konkurrenter blir märket ledande och kan därmed göra större vinster. Om ett företag dessutom kan dela in sin egen marknad, inom varumärket, i olika segment kan prisbilden ändras efter betalningsviljan inom varje del. Mindre betalningsvilliga kunder betalar mindre medan mer betalningsvilliga betalar mer för samma produkt eller tjänst. Vinstmarginalerna blir större för företaget när större volymer kan säljas till högsta möjliga pris inom varje segment. Genom vertikala samarbetsavtal förhindras de olika återförsäljarna från att köpa samma varumärke av varandra eller från andra segment för att på så vis bedriva parallellimport och därmed sänka sina kostnader. Något som skulle kunna leda till minskat monopolförhållande för producenten. Inom EU har detta setts som ett hinder för europaidéen om fri rörlighet och fri konkurrens. Därför har EU låtit införa förbud mot vissa konkurrensbegränsande avtal inom ett varumärke. Förbuden i sig påverkar konkurrensen och medför att företagen därmed inte endast behöver värdera konkurrenternas påverkan, utan även förbudens inverkan och begränsningar av samarbetsavtalen. EU:s konkurrensbegränsningsregler leder till att flera av de alltför långtgående effekterna av konkurrenshämmande avtal inom ett varumärke försvinner. Samtidigt uppkommer frågan om var gränsen ska gå för fri avtalsbildning, myndigheternas skäl till att skapa konkurrensbegränsande hinder och gränsdragningarna mellan olika intressen på en marknad av fria avtal. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1558725
- author
- Johanson, Niklas
- supervisor
- organization
- year
- 2004
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Konkurrensrätt, EG-rätt
- language
- Swedish
- id
- 1558725
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:22
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:22
@misc{1558725,
abstract = {{God konkurrens bygger på den enskildes förmåga att anpassa sig till den rådande marknaden. Ju bättre marknadsanpassning ett företag genomför desto bättre möjligheter har det att konkurrera. Avtal som begränsar andra aktörers möjligheter att ta sig in eller påverka marknaden är därför viktiga för att skapa gynnsammare förutsättningar för den egna varan eller tjänsten. Avtalen bygger ofta på att det egna varumärket skall få bästa möjlig övertag mot andra varumärken. Med få konkurrenter blir märket ledande och kan därmed göra större vinster. Om ett företag dessutom kan dela in sin egen marknad, inom varumärket, i olika segment kan prisbilden ändras efter betalningsviljan inom varje del. Mindre betalningsvilliga kunder betalar mindre medan mer betalningsvilliga betalar mer för samma produkt eller tjänst. Vinstmarginalerna blir större för företaget när större volymer kan säljas till högsta möjliga pris inom varje segment. Genom vertikala samarbetsavtal förhindras de olika återförsäljarna från att köpa samma varumärke av varandra eller från andra segment för att på så vis bedriva parallellimport och därmed sänka sina kostnader. Något som skulle kunna leda till minskat monopolförhållande för producenten. Inom EU har detta setts som ett hinder för europaidéen om fri rörlighet och fri konkurrens. Därför har EU låtit införa förbud mot vissa konkurrensbegränsande avtal inom ett varumärke. Förbuden i sig påverkar konkurrensen och medför att företagen därmed inte endast behöver värdera konkurrenternas påverkan, utan även förbudens inverkan och begränsningar av samarbetsavtalen. EU:s konkurrensbegränsningsregler leder till att flera av de alltför långtgående effekterna av konkurrenshämmande avtal inom ett varumärke försvinner. Samtidigt uppkommer frågan om var gränsen ska gå för fri avtalsbildning, myndigheternas skäl till att skapa konkurrensbegränsande hinder och gränsdragningarna mellan olika intressen på en marknad av fria avtal.}},
author = {{Johanson, Niklas}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Inommärkeskonkurrens i Europa - osund konkurrens eller bara god ekonomi}},
year = {{2004}},
}