Av den dräpte till vrede retad - offerprovokationens inverkan på den rättsliga bedömningen av våldsbrott
(2007)Department of Law
- Abstract
- Vid bedömningen av en viss brottslig gärning finns möjlighet att ta hänsyn till offrets kränkande beteende före brottet, eller s.k. provokation. Provokation är en moraliskt komplex fråga. Sättet att se på provokation, liksom vilken genomslagskraft den har fått i den rättsliga bedömningen, har varierat över tid. Uppsatsen har en relativt omfattande teoretisk diskussion runt grunderna för att se lindrigare på brott efter provokation, och den svårighet som finns när det kommer till att med säkerhet placera in provokation i den straffrättsliga systematiken. I uppsatsen behandlas för det första frågan vilket utrymme som i nutida svensk rätt finns för att i den rättsliga bedömningen av brottet ta hänsyn till offrets provokation. Provokationen... (More)
- Vid bedömningen av en viss brottslig gärning finns möjlighet att ta hänsyn till offrets kränkande beteende före brottet, eller s.k. provokation. Provokation är en moraliskt komplex fråga. Sättet att se på provokation, liksom vilken genomslagskraft den har fått i den rättsliga bedömningen, har varierat över tid. Uppsatsen har en relativt omfattande teoretisk diskussion runt grunderna för att se lindrigare på brott efter provokation, och den svårighet som finns när det kommer till att med säkerhet placera in provokation i den straffrättsliga systematiken. I uppsatsen behandlas för det första frågan vilket utrymme som i nutida svensk rätt finns för att i den rättsliga bedömningen av brottet ta hänsyn till offrets provokation. Provokationen kan komma in som en omständighet påverkande gradindelning, straffvärdebedömning eller påföljdsval. Dessa bedömningar är i viss mån sammanflätade, och vid vilken bedömning provokation kommer in diskuteras i uppsatsen. Bedömningen av en provocerad handling kan även gränsa till andra bedömningar, framför allt ansvarsfrihetsgrunder och affekt. I uppsatsen identifieras ett nära samband mellan provokation och affekt i det att frågan huruvida gärningsmannen var i affekt påverkar provokationens genomslagskraft. I uppsatsen diskuteras också en eventuell innehållsmässig skillnad mellan provokation som allmän förmildrande omständighet i gradindelning/på-följdsval och provokation som en förmildrande omständighet i Brottsbalkens 29 kap 3 § 1 p. Detta görs bland annat utifrån de mönster i praxis vilka identifieras i prejudikat och i en av författaren genomförd underrättsundersökning. Sådana mönster finns bland annat vad gäller skillnaden mellan hur rättstridiga respektive icke-rättsstridiga provokationer bedöms, och har troligen sin grund i den nämnda innehållsmässiga skillnaden. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1558887
- author
- Johnson, Katrin
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Rättssociologi, Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1558887
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:23
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:23
@misc{1558887,
abstract = {{Vid bedömningen av en viss brottslig gärning finns möjlighet att ta hänsyn till offrets kränkande beteende före brottet, eller s.k. provokation. Provokation är en moraliskt komplex fråga. Sättet att se på provokation, liksom vilken genomslagskraft den har fått i den rättsliga bedömningen, har varierat över tid. Uppsatsen har en relativt omfattande teoretisk diskussion runt grunderna för att se lindrigare på brott efter provokation, och den svårighet som finns när det kommer till att med säkerhet placera in provokation i den straffrättsliga systematiken. I uppsatsen behandlas för det första frågan vilket utrymme som i nutida svensk rätt finns för att i den rättsliga bedömningen av brottet ta hänsyn till offrets provokation. Provokationen kan komma in som en omständighet påverkande gradindelning, straffvärdebedömning eller påföljdsval. Dessa bedömningar är i viss mån sammanflätade, och vid vilken bedömning provokation kommer in diskuteras i uppsatsen. Bedömningen av en provocerad handling kan även gränsa till andra bedömningar, framför allt ansvarsfrihetsgrunder och affekt. I uppsatsen identifieras ett nära samband mellan provokation och affekt i det att frågan huruvida gärningsmannen var i affekt påverkar provokationens genomslagskraft. I uppsatsen diskuteras också en eventuell innehållsmässig skillnad mellan provokation som allmän förmildrande omständighet i gradindelning/på-följdsval och provokation som en förmildrande omständighet i Brottsbalkens 29 kap 3 § 1 p. Detta görs bland annat utifrån de mönster i praxis vilka identifieras i prejudikat och i en av författaren genomförd underrättsundersökning. Sådana mönster finns bland annat vad gäller skillnaden mellan hur rättstridiga respektive icke-rättsstridiga provokationer bedöms, och har troligen sin grund i den nämnda innehållsmässiga skillnaden.}},
author = {{Johnson, Katrin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Av den dräpte till vrede retad - offerprovokationens inverkan på den rättsliga bedömningen av våldsbrott}},
year = {{2007}},
}