Europabolag och etableringsfriheten
(2006)Department of Law
- Abstract
- Den 8 oktober 2001 antogs förordningen om europabolag och från och med den 8 oktober 2004 gäller den som lag i Sverige. Ett bolag måste uppfylla en del uppställda krav för att få verka som europabolag. Bolaget måste vara en juridisk person och dess aktiekapital ska vara fördelat på aktier och varje aktieägare är endast ekonomiskt ansvarig för den del av aktiekapitalet som denne har tecknat. Vidare ska bolagets aktiekapital vara minst 120 000 euro. Ett europabolag kan enligt förordningen bildas som europadotterbolag eller europaholdingbolag, det kan även bildas genom fusion eller genom konvertering. Fysiska personer kan inte bilda bolagsformen utan det är endast befintliga juridiska personer som har denna möjlighet. I de fall förordningen... (More)
- Den 8 oktober 2001 antogs förordningen om europabolag och från och med den 8 oktober 2004 gäller den som lag i Sverige. Ett bolag måste uppfylla en del uppställda krav för att få verka som europabolag. Bolaget måste vara en juridisk person och dess aktiekapital ska vara fördelat på aktier och varje aktieägare är endast ekonomiskt ansvarig för den del av aktiekapitalet som denne har tecknat. Vidare ska bolagets aktiekapital vara minst 120 000 euro. Ett europabolag kan enligt förordningen bildas som europadotterbolag eller europaholdingbolag, det kan även bildas genom fusion eller genom konvertering. Fysiska personer kan inte bilda bolagsformen utan det är endast befintliga juridiska personer som har denna möjlighet. I de fall förordningen inte reglerar bildandet skall detta göras enligt den lag som gäller för publika aktiebolag i det medlemsland där bolaget kommer att ha sitt säte. När det gäller en fusion ska det som inte upptas i förordningen regleras av fusionsdirektivet. Ett europabolags organisation kan vara uppbyggt på två olika sätt, det kan antingen styras enligt ett monistiskt system eller av ett dualistiskt system. Värt att nämna i sammanhanget är att det är bolaget och inte medlemsstaterna som väljer organisationsmodell. Detta innebär att länder som enbart använt sig av det ena systemet nu kan komma att få bolag som använder sig av för landet delvis främmande system. Skillnaderna systemen emellan är dock inte alltför stora och gemensamma regler finns uppställda för dem i SE-förordningen. När det kommer till bolagets nationalitet finns det två principer, domicilprincipen och sätesprincipen. Domicilprincipen baserar bolagets nationalitet på i vilket land det har registrerats medan sätesprincipen baserar nationaliteten på bolagets säte. Europabolag kan enligt förordningen flytta sitt säte till en annan medlemsstat utan att bolaget behöver avvecklas. Europabolagets säte och huvudkontor måste vara beläget i samma medlemsland och ett medlemsland får föreskriva att bolag som är registrerade inom dess territorium skall vara skyldiga att förlägga sitt säte och huvudkontor till samma land, enligt SE-förordningen. Det kan ifrågasättas huruvida detta är förenligt med den i EG-fördraget reglerade etableringsfriheten. Tolkningen av etableringsfriheten har prövats av EG-domstolen, fyra av dessa fall beskrivs och analyseras i denna uppsats. I samtliga fall har domstolen fastslagit att etableringsfriheten går före de andra i fallen åberopade intressena. Det framkom bland annat i domarna att ett bolag har rätt att undgå ett medlemslands regler om bolagsbildning, så länge bolaget inte försöker undandra sig skyldigheter gentemot enskilda och offentliga borgenärer i det aktuella medlemslandet. Det är inte att anse som missbruk att ett bolag utnyttjar/använder de skillnader som finns i lagarna mellan medlemsländerna. SE-förordningens krav på placering av säte och huvudkontor hindrar europabolag från att fullt ut använda sig av etableringsfriheten och därmed även den genom domarna fastslagna rätten att fullt ut åtnjuta de skillnader som medlemsländernas rättsregler ger. Enligt EG-fördraget artikel 270 kan ett medlemsland väcka talan hos EG-domstolen bland annat i ärende som rör ''...åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, åsidosättande av detta fördrag eller av någon rättsregel som gäller dess tillämpning eller rörande maktmissbruk.'' Rätten tillkommer även fysiska och juridiska personer angående beslut riktade till dessa och då de direkt berörs av beslutet, detta gäller även beslut genom förordning. Talan skall dock väckas inom två månader från den dag som åtgärden offentliggjordes eller två månader från den dag som den berörda parten fick kännedom om åtgärden. En anledning till att medlemsländerna inte väckt talan kan vara att de inte berörs negativt av SE-förordningen, eftersom hänvisningarna är många till de nationella reglerna. Det borde dock legat i företags intresse att väcka talan angående förenligheten med den i EG-fördraget reglerade etableringsfriheten. Kommissionen har fått i uppdrag att förelägga rådet och Europaparlamentet en rapport om förordningens tillämpning och förslag av eventuella förändringar. Denna rapport ska då bland annat analysera lämpligheten av att medge att ett SE-bolag har sitt huvudkontor och sitt säte i olika medlemsstater. Frågan är om en ändring hinner komma till stånd innan frågan kommer upp i EG-domstolen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1558972
- author
- Jävermo, Gabriella
- supervisor
- organization
- year
- 2006
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Associationsrätt, Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1558972
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:23
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:23
@misc{1558972,
abstract = {{Den 8 oktober 2001 antogs förordningen om europabolag och från och med den 8 oktober 2004 gäller den som lag i Sverige. Ett bolag måste uppfylla en del uppställda krav för att få verka som europabolag. Bolaget måste vara en juridisk person och dess aktiekapital ska vara fördelat på aktier och varje aktieägare är endast ekonomiskt ansvarig för den del av aktiekapitalet som denne har tecknat. Vidare ska bolagets aktiekapital vara minst 120 000 euro. Ett europabolag kan enligt förordningen bildas som europadotterbolag eller europaholdingbolag, det kan även bildas genom fusion eller genom konvertering. Fysiska personer kan inte bilda bolagsformen utan det är endast befintliga juridiska personer som har denna möjlighet. I de fall förordningen inte reglerar bildandet skall detta göras enligt den lag som gäller för publika aktiebolag i det medlemsland där bolaget kommer att ha sitt säte. När det gäller en fusion ska det som inte upptas i förordningen regleras av fusionsdirektivet. Ett europabolags organisation kan vara uppbyggt på två olika sätt, det kan antingen styras enligt ett monistiskt system eller av ett dualistiskt system. Värt att nämna i sammanhanget är att det är bolaget och inte medlemsstaterna som väljer organisationsmodell. Detta innebär att länder som enbart använt sig av det ena systemet nu kan komma att få bolag som använder sig av för landet delvis främmande system. Skillnaderna systemen emellan är dock inte alltför stora och gemensamma regler finns uppställda för dem i SE-förordningen. När det kommer till bolagets nationalitet finns det två principer, domicilprincipen och sätesprincipen. Domicilprincipen baserar bolagets nationalitet på i vilket land det har registrerats medan sätesprincipen baserar nationaliteten på bolagets säte. Europabolag kan enligt förordningen flytta sitt säte till en annan medlemsstat utan att bolaget behöver avvecklas. Europabolagets säte och huvudkontor måste vara beläget i samma medlemsland och ett medlemsland får föreskriva att bolag som är registrerade inom dess territorium skall vara skyldiga att förlägga sitt säte och huvudkontor till samma land, enligt SE-förordningen. Det kan ifrågasättas huruvida detta är förenligt med den i EG-fördraget reglerade etableringsfriheten. Tolkningen av etableringsfriheten har prövats av EG-domstolen, fyra av dessa fall beskrivs och analyseras i denna uppsats. I samtliga fall har domstolen fastslagit att etableringsfriheten går före de andra i fallen åberopade intressena. Det framkom bland annat i domarna att ett bolag har rätt att undgå ett medlemslands regler om bolagsbildning, så länge bolaget inte försöker undandra sig skyldigheter gentemot enskilda och offentliga borgenärer i det aktuella medlemslandet. Det är inte att anse som missbruk att ett bolag utnyttjar/använder de skillnader som finns i lagarna mellan medlemsländerna. SE-förordningens krav på placering av säte och huvudkontor hindrar europabolag från att fullt ut använda sig av etableringsfriheten och därmed även den genom domarna fastslagna rätten att fullt ut åtnjuta de skillnader som medlemsländernas rättsregler ger. Enligt EG-fördraget artikel 270 kan ett medlemsland väcka talan hos EG-domstolen bland annat i ärende som rör ''...åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, åsidosättande av detta fördrag eller av någon rättsregel som gäller dess tillämpning eller rörande maktmissbruk.'' Rätten tillkommer även fysiska och juridiska personer angående beslut riktade till dessa och då de direkt berörs av beslutet, detta gäller även beslut genom förordning. Talan skall dock väckas inom två månader från den dag som åtgärden offentliggjordes eller två månader från den dag som den berörda parten fick kännedom om åtgärden. En anledning till att medlemsländerna inte väckt talan kan vara att de inte berörs negativt av SE-förordningen, eftersom hänvisningarna är många till de nationella reglerna. Det borde dock legat i företags intresse att väcka talan angående förenligheten med den i EG-fördraget reglerade etableringsfriheten. Kommissionen har fått i uppdrag att förelägga rådet och Europaparlamentet en rapport om förordningens tillämpning och förslag av eventuella förändringar. Denna rapport ska då bland annat analysera lämpligheten av att medge att ett SE-bolag har sitt huvudkontor och sitt säte i olika medlemsstater. Frågan är om en ändring hinner komma till stånd innan frågan kommer upp i EG-domstolen.}},
author = {{Jävermo, Gabriella}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Europabolag och etableringsfriheten}},
year = {{2006}},
}