Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Ta ifrån dem bilarna och Rolex-klockorna - en analys av utvidgat förverkande i en internationell kontext

Krook, Emilie (2009)
Department of Law
Abstract
Syftet med denna uppsats är att granska regleringen om utvidgat förverkande som infördes den 1 juli 2008 i Sverige, och som innebär att det inte längre bara är möjligt att förverka utbyte av ett visst konkret brott utan vid vissa allvarliga brott även utbyte från en brottslig verksamhet som inte är preciserad. Avsikten med uppsatsen är att se till syftet med regleringens införande, samt att utreda huruvida regleringen är förenlig med rättssäkerhet. För att få en fullständig förståelse för förverkanderegleringens utveckling i Sverige och för införandet av utvidgat förverkande kommer detta även att granskas i en internationell kontext. Redan till en början stod det klart att den svenska regleringen följer den internationella utvecklingen på... (More)
Syftet med denna uppsats är att granska regleringen om utvidgat förverkande som infördes den 1 juli 2008 i Sverige, och som innebär att det inte längre bara är möjligt att förverka utbyte av ett visst konkret brott utan vid vissa allvarliga brott även utbyte från en brottslig verksamhet som inte är preciserad. Avsikten med uppsatsen är att se till syftet med regleringens införande, samt att utreda huruvida regleringen är förenlig med rättssäkerhet. För att få en fullständig förståelse för förverkanderegleringens utveckling i Sverige och för införandet av utvidgat förverkande kommer detta även att granskas i en internationell kontext. Redan till en början stod det klart att den svenska regleringen följer den internationella utvecklingen på rättsområdet. Därmed blir det intressant att genom en belysning av såväl internationella instrument som andra nationers regleringar på området, se i vilken grad Sveriges reglering följer de internationella trender som finns, och vilka konsekvenser detta får. Sedan 1980-talet har förverkande av brottsvinster som en effektiv brottsbekämpningsstrategi diskuterats världen över. Ett flertal internationella instrument har därför tagit upp vikten av att inkludera effektiva förverkandebestämmelser i de nationella regleringarna. På EU-nivå har det så kallade förverkanderambeslutet haft en stor betydelse då medlemsstaterna därigenom blivit obligerade att införa en reglering av utvidgat förverkande. Den i Sverige införda regleringen liknar därför rambeslutets reglering, även om beviskravet för sambandet mellan egendomen som ska förverkas och brottslig verksamhet är sänkt i den svenska regleringen. För att utvidgat förverkande ska kunna ske enligt 36 kapitlet 1b § BrB måste ett förverkandeutlösande brott ha begåtts, samtidigt som det ska framstå som ''klart mera sannolikt än inte'' att egendom som är aktuell för förverkande utgör utbyte av brottslig verksamhet. Internationellt finns vissa trender beträffande förverkande som ett stort antal länder har anammat i sina förverkanderegleringar. Många av dessa trender bygger på antagandet om att det är osannolikt att de som deltar i organiserad brottslighet endast har begått det brott de åtalats för. Därmed är utvidgat förverkande med sänkta beviskrav, eller omvända bevisbördor, för sambandet mellan egendom och brottslig verksamhet vanligt. Att sådant förverkande även kan ske hos tredje person, samt att statsmakten fått utökade befogenheter att göra ekonomiska undersökningar hos personer vars egendom är aktuell för förverkande är frekvent förekommande. I vissa länder har en civilrättslig version av förverkande införts, då något förverkandeutlösande brott inte behöver ha begåtts samtidigt som fokuseringen ligger på en viss tillgång istället för på en person. Detta är en trend som återspeglas även i nationella förverkanderegleringar som har en straffrättslig grund då det, efter att ett förverkandeutlösande brott har bevisats, blir fråga om en process som till stor del inriktar sig på tillgångarna i fråga. Slutsatser som nås i uppsatsen är att Sveriges införande av utvidgat förverkande till största del berott på överstatliga påtryckningar, då EU: s förverkanderambeslut gjort ett införande nödvändigt. Resultatet härav blir att de diskussioner som förs i motiven till införandet av regleringen till stor del ägnas åt att avhandla hur regleringen ska se ut, och inte varför den ska införas. Det anses emellertid att införandet medför en mer effektiv brottsbekämpning, samtidigt som det anses följa utvecklingen av brottsligheten i samhället. Vad beträffar rättssäkerheten, kan sägas att utvidgat förverkande som företeelse inte i alla avseenden är förutsägbar. Vidare har det i svensk rätt införts ett beviskrav som aldrig tidigare använts i svensk straffrätt, varpå det blir oklart vilken bevisnivå beviskravet kräver, något som i sin tur leder till bristande förutsägbarhet. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv kan förverkande hos godtroende tredje person ifrågasättas. Konstateras kan att införandet av den svenska regleringen av utvidgat förverkande följer den internationella utvecklingen på rättsområdet. Trots att ett förverkandeutlösande brott krävs verkar förverkanderegleringen i Sverige alltmer gå åt ett civilrättsligt håll. Detta eftersom man alltmer inriktar sig på de tillgångar som är aktuella för förverkande, istället för att koncentrera sig på den person som begått den brottsliga verksamheten som i sin tur medfört tillgångarna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Krook, Emilie
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Processrätt, Straffrätt
language
Swedish
id
1559254
date added to LUP
2010-03-08 15:55:23
date last changed
2013-09-26 13:06:19
@misc{1559254,
  abstract     = {{Syftet med denna uppsats är att granska regleringen om utvidgat förverkande som infördes den 1 juli 2008 i Sverige, och som innebär att det inte längre bara är möjligt att förverka utbyte av ett visst konkret brott utan vid vissa allvarliga brott även utbyte från en brottslig verksamhet som inte är preciserad. Avsikten med uppsatsen är att se till syftet med regleringens införande, samt att utreda huruvida regleringen är förenlig med rättssäkerhet. För att få en fullständig förståelse för förverkanderegleringens utveckling i Sverige och för införandet av utvidgat förverkande kommer detta även att granskas i en internationell kontext. Redan till en början stod det klart att den svenska regleringen följer den internationella utvecklingen på rättsområdet. Därmed blir det intressant att genom en belysning av såväl internationella instrument som andra nationers regleringar på området, se i vilken grad Sveriges reglering följer de internationella trender som finns, och vilka konsekvenser detta får. Sedan 1980-talet har förverkande av brottsvinster som en effektiv brottsbekämpningsstrategi diskuterats världen över. Ett flertal internationella instrument har därför tagit upp vikten av att inkludera effektiva förverkandebestämmelser i de nationella regleringarna. På EU-nivå har det så kallade förverkanderambeslutet haft en stor betydelse då medlemsstaterna därigenom blivit obligerade att införa en reglering av utvidgat förverkande. Den i Sverige införda regleringen liknar därför rambeslutets reglering, även om beviskravet för sambandet mellan egendomen som ska förverkas och brottslig verksamhet är sänkt i den svenska regleringen. För att utvidgat förverkande ska kunna ske enligt 36 kapitlet 1b § BrB måste ett förverkandeutlösande brott ha begåtts, samtidigt som det ska framstå som ''klart mera sannolikt än inte'' att egendom som är aktuell för förverkande utgör utbyte av brottslig verksamhet. Internationellt finns vissa trender beträffande förverkande som ett stort antal länder har anammat i sina förverkanderegleringar. Många av dessa trender bygger på antagandet om att det är osannolikt att de som deltar i organiserad brottslighet endast har begått det brott de åtalats för. Därmed är utvidgat förverkande med sänkta beviskrav, eller omvända bevisbördor, för sambandet mellan egendom och brottslig verksamhet vanligt. Att sådant förverkande även kan ske hos tredje person, samt att statsmakten fått utökade befogenheter att göra ekonomiska undersökningar hos personer vars egendom är aktuell för förverkande är frekvent förekommande. I vissa länder har en civilrättslig version av förverkande införts, då något förverkandeutlösande brott inte behöver ha begåtts samtidigt som fokuseringen ligger på en viss tillgång istället för på en person. Detta är en trend som återspeglas även i nationella förverkanderegleringar som har en straffrättslig grund då det, efter att ett förverkandeutlösande brott har bevisats, blir fråga om en process som till stor del inriktar sig på tillgångarna i fråga. Slutsatser som nås i uppsatsen är att Sveriges införande av utvidgat förverkande till största del berott på överstatliga påtryckningar, då EU: s förverkanderambeslut gjort ett införande nödvändigt. Resultatet härav blir att de diskussioner som förs i motiven till införandet av regleringen till stor del ägnas åt att avhandla hur regleringen ska se ut, och inte varför den ska införas. Det anses emellertid att införandet medför en mer effektiv brottsbekämpning, samtidigt som det anses följa utvecklingen av brottsligheten i samhället. Vad beträffar rättssäkerheten, kan sägas att utvidgat förverkande som företeelse inte i alla avseenden är förutsägbar. Vidare har det i svensk rätt införts ett beviskrav som aldrig tidigare använts i svensk straffrätt, varpå det blir oklart vilken bevisnivå beviskravet kräver, något som i sin tur leder till bristande förutsägbarhet. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv kan förverkande hos godtroende tredje person ifrågasättas. Konstateras kan att införandet av den svenska regleringen av utvidgat förverkande följer den internationella utvecklingen på rättsområdet. Trots att ett förverkandeutlösande brott krävs verkar förverkanderegleringen i Sverige alltmer gå åt ett civilrättsligt håll. Detta eftersom man alltmer inriktar sig på de tillgångar som är aktuella för förverkande, istället för att koncentrera sig på den person som begått den brottsliga verksamheten som i sin tur medfört tillgångarna.}},
  author       = {{Krook, Emilie}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Ta ifrån dem bilarna och Rolex-klockorna - en analys av utvidgat förverkande i en internationell kontext}},
  year         = {{2009}},
}