Gränsöverskridande resultatutjämning inom EU
(2007)Department of Law
- Abstract
- Att främja en fungerande inre marknad är en av EU:s främsta mål. För att uppnå målet skall enligt EG-fördraget alla hinder för den fria rörligheten undanröjas. Detta innefattar även gränsöverskridande inkomstöverföringar mellan närstående bolag. EG-domstolen har på senare år fått pröva huruvida medlemsstaters resultatutjämningsregler utgör en inskränkning i den fira rörligheten. I ett av tidens mest uppmärksammade skattemål, Marks &&semic Spencer fick EG-domstolen ta ställning till huruvida de brittiska reglerna utgjorde hinder mot etableringsfriheten. Domstolen kom fram till att de brittiska reglerna var oproportionerliga. Detta mot bakgrund av att moderbolag vid gränsöverskridande situationer inte medges avdragsrätt för dotterbolag... (More)
- Att främja en fungerande inre marknad är en av EU:s främsta mål. För att uppnå målet skall enligt EG-fördraget alla hinder för den fria rörligheten undanröjas. Detta innefattar även gränsöverskridande inkomstöverföringar mellan närstående bolag. EG-domstolen har på senare år fått pröva huruvida medlemsstaters resultatutjämningsregler utgör en inskränkning i den fira rörligheten. I ett av tidens mest uppmärksammade skattemål, Marks &&semic Spencer fick EG-domstolen ta ställning till huruvida de brittiska reglerna utgjorde hinder mot etableringsfriheten. Domstolen kom fram till att de brittiska reglerna var oproportionerliga. Detta mot bakgrund av att moderbolag vid gränsöverskridande situationer inte medges avdragsrätt för dotterbolag som har förluster i dess etableringsstat, vilket inte är fallet vid inhemska situationer. EG-domstolen framförde genom domen i M &&semic S, att medlemsländer i undantagsfall skall medge moderbolag avdrag för dotterbolagsförluster. I ett annat mål, Esab-målet som är uppe för prövning i EG-domstolen, handlar det om huruvida de finska resultatutjämningsreglerna utgör hinder i etableringsfriheten. Generaladvokaten framhöll i sitt förslag till avgörande, att de finska reglerna utgjorde en inskränkning av etableringsfriheten, men att de kunde rättfärdigas. Detta motiverade generaladvokaten genom att hänvisa till domen i Marks &&semic Spencer. Undantagsfall som var aktuellt i M &&semic S- målet, var ej tillämplig i förevarande fall. Det är flera medlemsstater inklusive Sverige som ej medger avdragsrätt vid gränsöverskridande resultatutjämning inom en koncern. I dagsläget råder en stor ovisshet bland medlemsstaterna om hur de i framtiden skall utforma sina koncernbidragsregler. Mot bakgrund av denna ovisshet, är det centrala i denna uppsats, ett direktivförslag. Direktivförslaget kommer att bidra till att EU blir mer konkurrenskraftig på en global nivå. Direktivförslaget kommer att i huvudsak vara koncentrerat på att diskriminering undanröjs, likaså dubbelbeskattning. Direktivet kommer även att ha i syfte att motverka utebliven beskattning eller skattefusk samt att säkerställandet av fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna uppnås. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559352
- author
- Lahdo, Mariam
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1559352
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:23
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:23
@misc{1559352,
abstract = {{Att främja en fungerande inre marknad är en av EU:s främsta mål. För att uppnå målet skall enligt EG-fördraget alla hinder för den fria rörligheten undanröjas. Detta innefattar även gränsöverskridande inkomstöverföringar mellan närstående bolag. EG-domstolen har på senare år fått pröva huruvida medlemsstaters resultatutjämningsregler utgör en inskränkning i den fira rörligheten. I ett av tidens mest uppmärksammade skattemål, Marks &&semic Spencer fick EG-domstolen ta ställning till huruvida de brittiska reglerna utgjorde hinder mot etableringsfriheten. Domstolen kom fram till att de brittiska reglerna var oproportionerliga. Detta mot bakgrund av att moderbolag vid gränsöverskridande situationer inte medges avdragsrätt för dotterbolag som har förluster i dess etableringsstat, vilket inte är fallet vid inhemska situationer. EG-domstolen framförde genom domen i M &&semic S, att medlemsländer i undantagsfall skall medge moderbolag avdrag för dotterbolagsförluster. I ett annat mål, Esab-målet som är uppe för prövning i EG-domstolen, handlar det om huruvida de finska resultatutjämningsreglerna utgör hinder i etableringsfriheten. Generaladvokaten framhöll i sitt förslag till avgörande, att de finska reglerna utgjorde en inskränkning av etableringsfriheten, men att de kunde rättfärdigas. Detta motiverade generaladvokaten genom att hänvisa till domen i Marks &&semic Spencer. Undantagsfall som var aktuellt i M &&semic S- målet, var ej tillämplig i förevarande fall. Det är flera medlemsstater inklusive Sverige som ej medger avdragsrätt vid gränsöverskridande resultatutjämning inom en koncern. I dagsläget råder en stor ovisshet bland medlemsstaterna om hur de i framtiden skall utforma sina koncernbidragsregler. Mot bakgrund av denna ovisshet, är det centrala i denna uppsats, ett direktivförslag. Direktivförslaget kommer att bidra till att EU blir mer konkurrenskraftig på en global nivå. Direktivförslaget kommer att i huvudsak vara koncentrerat på att diskriminering undanröjs, likaså dubbelbeskattning. Direktivet kommer även att ha i syfte att motverka utebliven beskattning eller skattefusk samt att säkerställandet av fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna uppnås.}},
author = {{Lahdo, Mariam}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Gränsöverskridande resultatutjämning inom EU}},
year = {{2007}},
}