Hänförbarhet - Från handling till underlåtenhet
(2008)Department of Law
- Abstract
- Denna uppsats syftar till att undersöka folkrättens statsansvarsregler, närmare bestämt vad som reglerar när en handling ska anses vara utförd av en stat. Dessa hänförbarhetsregler är i nuläget inte fastställda i en bindande traktat. FN:s folkrättskommission har dock försökt att skapa ett instrument där målsättningen är att alla sådana situationer skall vara inkluderade: Draft Articles on Responsibility of States for Internationally Wrongful Acts (ILC Draft). Denna målsättning leder till frågan om hur reglerna förhåller sig till varandra. Om reglerna är uttömmande kan de svårligen vara olika uttryck för en gemensam princip. I undersökningen analyseras de olika situationer som kan leda till statsansvar. Detta görs utifrån deras numrering i... (More)
- Denna uppsats syftar till att undersöka folkrättens statsansvarsregler, närmare bestämt vad som reglerar när en handling ska anses vara utförd av en stat. Dessa hänförbarhetsregler är i nuläget inte fastställda i en bindande traktat. FN:s folkrättskommission har dock försökt att skapa ett instrument där målsättningen är att alla sådana situationer skall vara inkluderade: Draft Articles on Responsibility of States for Internationally Wrongful Acts (ILC Draft). Denna målsättning leder till frågan om hur reglerna förhåller sig till varandra. Om reglerna är uttömmande kan de svårligen vara olika uttryck för en gemensam princip. I undersökningen analyseras de olika situationer som kan leda till statsansvar. Detta görs utifrån deras numrering i ovan nämnda Draft, och enligt en gemensam modell för alla de olika reglerna. Som underlag används både artikeltexten i ILC Draft och de relevanta rättsfall som ligger till grund för denna samt den gällande doktrinen i den mån en sådan finns. Utifrån undersökningen har vissa strukturer mellan de olika situationerna kunnat iakttas. Dessa strukturer yttrar sig genom olika former av statsaktörer, hänförbarhetsgrunder och ett förhållande mellan stat och aktör och mellan aktör och handling. Vidare går det också att iaktta vissa inneboende svagheter hos hänförbarhetsreglerna. Dessa leder till att stater lättare kan minska tillämpligheten eller rent av helt kringgå reglerna. Det handlar här främst om svårigheten att skilja på privata och offentliga handlingar men även om en stats möjlighet att snedvrida kopplingen mellan sig själv och en aktör, i förhållande till kopplingen mellan aktören och den utförda handlingen. Slutligen har undersökningen i begränsad mån försökt svara på om reglerna täcker hela det tänkta området eller om de lämnar viktiga luckor. Svaret på detta är att det definitivt finns delar av hänförbarhetsreglerna som i sig självt tycks vara bristfälligt utformade. I kombination med andra materiella regler inom folkrätten, som är utformade som positiva krav i stället för negativa skyldigheter, blir dessa brister emellertid inte särdeles relevanta. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559432
- author
- Larsson, Karl
- supervisor
- organization
- year
- 2008
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Folkrätt
- language
- Swedish
- id
- 1559432
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559432,
abstract = {{Denna uppsats syftar till att undersöka folkrättens statsansvarsregler, närmare bestämt vad som reglerar när en handling ska anses vara utförd av en stat. Dessa hänförbarhetsregler är i nuläget inte fastställda i en bindande traktat. FN:s folkrättskommission har dock försökt att skapa ett instrument där målsättningen är att alla sådana situationer skall vara inkluderade: Draft Articles on Responsibility of States for Internationally Wrongful Acts (ILC Draft). Denna målsättning leder till frågan om hur reglerna förhåller sig till varandra. Om reglerna är uttömmande kan de svårligen vara olika uttryck för en gemensam princip. I undersökningen analyseras de olika situationer som kan leda till statsansvar. Detta görs utifrån deras numrering i ovan nämnda Draft, och enligt en gemensam modell för alla de olika reglerna. Som underlag används både artikeltexten i ILC Draft och de relevanta rättsfall som ligger till grund för denna samt den gällande doktrinen i den mån en sådan finns. Utifrån undersökningen har vissa strukturer mellan de olika situationerna kunnat iakttas. Dessa strukturer yttrar sig genom olika former av statsaktörer, hänförbarhetsgrunder och ett förhållande mellan stat och aktör och mellan aktör och handling. Vidare går det också att iaktta vissa inneboende svagheter hos hänförbarhetsreglerna. Dessa leder till att stater lättare kan minska tillämpligheten eller rent av helt kringgå reglerna. Det handlar här främst om svårigheten att skilja på privata och offentliga handlingar men även om en stats möjlighet att snedvrida kopplingen mellan sig själv och en aktör, i förhållande till kopplingen mellan aktören och den utförda handlingen. Slutligen har undersökningen i begränsad mån försökt svara på om reglerna täcker hela det tänkta området eller om de lämnar viktiga luckor. Svaret på detta är att det definitivt finns delar av hänförbarhetsreglerna som i sig självt tycks vara bristfälligt utformade. I kombination med andra materiella regler inom folkrätten, som är utformade som positiva krav i stället för negativa skyldigheter, blir dessa brister emellertid inte särdeles relevanta.}},
author = {{Larsson, Karl}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Hänförbarhet - Från handling till underlåtenhet}},
year = {{2008}},
}