Upphovsrättsligt skadestånd - särskilt om beräkningsunderlag
(2004)Department of Law
- Abstract
- Uppsatsen handlar om skadestånd vid upphovsrättsliga intrång och behandlar främst vilka underlag som kan användas för att motivera och understödja skadeståndsbeloppet. Det upphovsrättsliga skadeståndet är uppdelat i två poster. Skäligt vederlag ska utgå för utnyttjande av ett verk även om intrångsgöraren är i god tro. När skäligt vederlag fastställs kan man t.ex. utgå ifrån det vederlag som utgick vid den första överlåtelsen eller olika ersättningstariffer om det finns att tillgå. Till stöd för det yrkade beloppet kan även rekommendationer från branschföreningar vara till hjälp eller vittnesmål om vad som i praktiken utgör en skälig ersättning. Allmänt skadestånd ska också utgå för den skada intrånget orsakat om detta skett uppsåtligen... (More)
- Uppsatsen handlar om skadestånd vid upphovsrättsliga intrång och behandlar främst vilka underlag som kan användas för att motivera och understödja skadeståndsbeloppet. Det upphovsrättsliga skadeståndet är uppdelat i två poster. Skäligt vederlag ska utgå för utnyttjande av ett verk även om intrångsgöraren är i god tro. När skäligt vederlag fastställs kan man t.ex. utgå ifrån det vederlag som utgick vid den första överlåtelsen eller olika ersättningstariffer om det finns att tillgå. Till stöd för det yrkade beloppet kan även rekommendationer från branschföreningar vara till hjälp eller vittnesmål om vad som i praktiken utgör en skälig ersättning. Allmänt skadestånd ska också utgå för den skada intrånget orsakat om detta skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Vid bestämmandet av det allmänna skadeståndet kommer den skadeståndsrättsliga problematiken in. Hur uppskattar man en liden skada i pengar? Det gäller då att motivera och argumentera för på vilket sätt skada uppkommit och hur det har påverkat upphovsmannen. Det kan vara ekonomiska skador såsom förlorad intäkt, goodwillskador och marknadsskador men också ideell skada som t.ex. personlig kränkning. Även vid allmänt skadestånd kan vissa underlag anföras till stöd för det yrkade beloppet. Det kan finnas rekommendationer och beträffande ekonomisk skada kan den förlorade intäkten många gånger räknas ut genom att se på intrångsgörarens intäkt till följd av intrånget. Det är dock klart svårare att föra bevisning i denna del vilket gör att domstolarna många gånger måste uppskatta skadeståndet till ett skäligt belopp. Ytterligare ett problem vid fastställande av allmänt skadestånd är vilken grad av bevisning som krävs. Här vill jag påstå att rättsläget är ganska oklart. I vissa fall har domstolarna uttryckligen sagt att omständigheterna medfört att det är självklart att skada lidits och någon direkt bevisning behöver inte föras till stöd för detta. I andra fall har domstolarna gjort en strängare bedömning och menat att inte tillräcklig bevisning lagts fram. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559552
- author
- Libell, Anna
- supervisor
- organization
- year
- 2004
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Immaterialrätt
- language
- Swedish
- id
- 1559552
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559552,
abstract = {{Uppsatsen handlar om skadestånd vid upphovsrättsliga intrång och behandlar främst vilka underlag som kan användas för att motivera och understödja skadeståndsbeloppet. Det upphovsrättsliga skadeståndet är uppdelat i två poster. Skäligt vederlag ska utgå för utnyttjande av ett verk även om intrångsgöraren är i god tro. När skäligt vederlag fastställs kan man t.ex. utgå ifrån det vederlag som utgick vid den första överlåtelsen eller olika ersättningstariffer om det finns att tillgå. Till stöd för det yrkade beloppet kan även rekommendationer från branschföreningar vara till hjälp eller vittnesmål om vad som i praktiken utgör en skälig ersättning. Allmänt skadestånd ska också utgå för den skada intrånget orsakat om detta skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Vid bestämmandet av det allmänna skadeståndet kommer den skadeståndsrättsliga problematiken in. Hur uppskattar man en liden skada i pengar? Det gäller då att motivera och argumentera för på vilket sätt skada uppkommit och hur det har påverkat upphovsmannen. Det kan vara ekonomiska skador såsom förlorad intäkt, goodwillskador och marknadsskador men också ideell skada som t.ex. personlig kränkning. Även vid allmänt skadestånd kan vissa underlag anföras till stöd för det yrkade beloppet. Det kan finnas rekommendationer och beträffande ekonomisk skada kan den förlorade intäkten många gånger räknas ut genom att se på intrångsgörarens intäkt till följd av intrånget. Det är dock klart svårare att föra bevisning i denna del vilket gör att domstolarna många gånger måste uppskatta skadeståndet till ett skäligt belopp. Ytterligare ett problem vid fastställande av allmänt skadestånd är vilken grad av bevisning som krävs. Här vill jag påstå att rättsläget är ganska oklart. I vissa fall har domstolarna uttryckligen sagt att omständigheterna medfört att det är självklart att skada lidits och någon direkt bevisning behöver inte föras till stöd för detta. I andra fall har domstolarna gjort en strängare bedömning och menat att inte tillräcklig bevisning lagts fram.}},
author = {{Libell, Anna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Upphovsrättsligt skadestånd - särskilt om beräkningsunderlag}},
year = {{2004}},
}