Utom rimligt tvivel-speciellt om muntliga utsagor
(2009)Department of Law
- Abstract
- Ett av de stora problemen som domstolarna ställs inför i sin dömande verksamhet är hur man ska kunna värdera sanningshalten i en vittnesutsaga. I de fall där stödbevisning i form av rättsmedicinska utlåtanden eller annan teknisk bevisning saknas kan man bara falla tillbaka på trovärdigheten hos utsagepersonen och tillförlitligheten av dennes utsaga. Detta är en bedömning som aldrig kan bli lika säker som t.ex. bedömningen av om ett fingeravtryck har avsatts av en viss person eller ej. Man kan rimligen inte nå en hundraprocentig övertygelse om att en person talar sanning. Kravet på bevisningens styrka kan därför inte sättas till ställt utom allt tvivel. Beviskravet i svensk rätt vad gäller brottmål är att rättens övertygelse om den... (More)
- Ett av de stora problemen som domstolarna ställs inför i sin dömande verksamhet är hur man ska kunna värdera sanningshalten i en vittnesutsaga. I de fall där stödbevisning i form av rättsmedicinska utlåtanden eller annan teknisk bevisning saknas kan man bara falla tillbaka på trovärdigheten hos utsagepersonen och tillförlitligheten av dennes utsaga. Detta är en bedömning som aldrig kan bli lika säker som t.ex. bedömningen av om ett fingeravtryck har avsatts av en viss person eller ej. Man kan rimligen inte nå en hundraprocentig övertygelse om att en person talar sanning. Kravet på bevisningens styrka kan därför inte sättas till ställt utom allt tvivel. Beviskravet i svensk rätt vad gäller brottmål är att rättens övertygelse om den tilltalades skuld ska vara ställd utom rimligt tvivel. Då lagreglering saknas om beviskravet har detta fastställts i praxis. Detta i sin tur innebär att det är i domstolarna som man har fastställt vad som krävs för att beviskravet ska anses uppfyllt. Till ledning för domstolarna har Högsta Domstolen ställt upp ett antal kriterier som används som stöd för bedömningen av utsagepersonens trovärdighet och utsagans tillförlitlighet. De av Högsta Domstolen uppställda kriterierna som används vid bedömningen presenteras och kommenteras här separat. En överskådlig bild ges av de förekommande bevisvärderingsmetoderna i svensk rätt samt en kortare presentation av relevanta straffprocessliga principer. I uppsatsen undersöks uppfattningen i doktrinen om vad beviskravet innebär i mål där den huvudsakliga bevisningen består av en målsägandeutsaga. Genom analys av ett antal rättsfall med både friande och fällande domar ges en bild av skillnaderna mellan mål där beviskravet har ansetts uppfyllt och de mål där så inte har varit fallet. Svårigheterna med ämnet är framförallt att det inte redovisas speciellt utförligt i vare sig doktrin eller praxis vad som kan betecknas som beviskravets nedre gräns. Det framgår av uppsatsen att det oftast, i doktrinen, handlar om generella uttalanden som är svåra att omvandla till ledning för det praktiska arbetet. Omvänt är det så att de uttalanden man finner i praxis är svåra att omformulera till ett abstrakt uttryck för innebörden av beviskravets nedre gräns. Det som främst kan konstateras i uppsatsen är att en målsägandeutsaga måste hålla en viss kvalitet för att kunna läggas till grund för en fällande dom samt att alternativa förklaringar till händelseförloppet som kan bedömas lika troliga har kunnat uteslutas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559754
- author
- Lind, Lars
- supervisor
- organization
- year
- 2009
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Processrätt
- language
- Swedish
- id
- 1559754
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559754,
abstract = {{Ett av de stora problemen som domstolarna ställs inför i sin dömande verksamhet är hur man ska kunna värdera sanningshalten i en vittnesutsaga. I de fall där stödbevisning i form av rättsmedicinska utlåtanden eller annan teknisk bevisning saknas kan man bara falla tillbaka på trovärdigheten hos utsagepersonen och tillförlitligheten av dennes utsaga. Detta är en bedömning som aldrig kan bli lika säker som t.ex. bedömningen av om ett fingeravtryck har avsatts av en viss person eller ej. Man kan rimligen inte nå en hundraprocentig övertygelse om att en person talar sanning. Kravet på bevisningens styrka kan därför inte sättas till ställt utom allt tvivel. Beviskravet i svensk rätt vad gäller brottmål är att rättens övertygelse om den tilltalades skuld ska vara ställd utom rimligt tvivel. Då lagreglering saknas om beviskravet har detta fastställts i praxis. Detta i sin tur innebär att det är i domstolarna som man har fastställt vad som krävs för att beviskravet ska anses uppfyllt. Till ledning för domstolarna har Högsta Domstolen ställt upp ett antal kriterier som används som stöd för bedömningen av utsagepersonens trovärdighet och utsagans tillförlitlighet. De av Högsta Domstolen uppställda kriterierna som används vid bedömningen presenteras och kommenteras här separat. En överskådlig bild ges av de förekommande bevisvärderingsmetoderna i svensk rätt samt en kortare presentation av relevanta straffprocessliga principer. I uppsatsen undersöks uppfattningen i doktrinen om vad beviskravet innebär i mål där den huvudsakliga bevisningen består av en målsägandeutsaga. Genom analys av ett antal rättsfall med både friande och fällande domar ges en bild av skillnaderna mellan mål där beviskravet har ansetts uppfyllt och de mål där så inte har varit fallet. Svårigheterna med ämnet är framförallt att det inte redovisas speciellt utförligt i vare sig doktrin eller praxis vad som kan betecknas som beviskravets nedre gräns. Det framgår av uppsatsen att det oftast, i doktrinen, handlar om generella uttalanden som är svåra att omvandla till ledning för det praktiska arbetet. Omvänt är det så att de uttalanden man finner i praxis är svåra att omformulera till ett abstrakt uttryck för innebörden av beviskravets nedre gräns. Det som främst kan konstateras i uppsatsen är att en målsägandeutsaga måste hålla en viss kvalitet för att kunna läggas till grund för en fällande dom samt att alternativa förklaringar till händelseförloppet som kan bedömas lika troliga har kunnat uteslutas.}},
author = {{Lind, Lars}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Utom rimligt tvivel-speciellt om muntliga utsagor}},
year = {{2009}},
}