Skadestånd för personskada
(2003)Department of Law
- Abstract
- I denna uppsats behandlas det svenska systemet för skadeståndsrättslig ersättning för personskada, den sentida utvecklingen av detta system, hur det fungerar idag samt hur det kan komma att utvecklas i framtiden. En ersättningsgill personskada är en skada som orsakats av en skadevållare som gjort sig skyldig till minst oaktsamhet och där det föreligger adekvat kausalitet mellan den skadegörande handlingen och de skadeföljder som uppstår. Skadan i sig kan vara av psykiskt eller fysiskt slag, eller en kombination av båda. Utvecklandet av regleringar på personskadans område har inte följt utvecklingsarbetet av SkL i övrigt. I den första versionen av SkL överfördes de i princip oförändrade reglerna från gamla SL. Först på 70-talet genomfördes... (More)
- I denna uppsats behandlas det svenska systemet för skadeståndsrättslig ersättning för personskada, den sentida utvecklingen av detta system, hur det fungerar idag samt hur det kan komma att utvecklas i framtiden. En ersättningsgill personskada är en skada som orsakats av en skadevållare som gjort sig skyldig till minst oaktsamhet och där det föreligger adekvat kausalitet mellan den skadegörande handlingen och de skadeföljder som uppstår. Skadan i sig kan vara av psykiskt eller fysiskt slag, eller en kombination av båda. Utvecklandet av regleringar på personskadans område har inte följt utvecklingsarbetet av SkL i övrigt. I den första versionen av SkL överfördes de i princip oförändrade reglerna från gamla SL. Först på 70-talet genomfördes den första reformen genom införandet av 1975 års personskaderegler. Därefter har ändringar skett 1995 och 2001. Man skiljer på skadestånd för ekonomisk och ideell skada. Med ekonomisk skada förstås kostnader, inkomstförlust och andra rent ekonomiska skadeföljder. Både redan inträffade och framtida sådana. Med ideell skada förstås ersättning för lidande och men av både tillfällig och bestående art samt icke-ekonomiskt intrång i den skadelidandes fritid. Vad avser kostnader gäller generellt att alla merkostnader den skadelidande drabbas av i anledning av skadan är ersättningsgilla. Principen är full ersättning. Anhörigas kostnader och inkomstförlust i anledning av det inträffade kan under vissa omständigheter också ersättas. Ersättning avser både redan befintliga och framtida kostnader. När det gäller inkomstförlust ersätts denna i den mån den inte ersätts från andra försäkringar eller genom andra former av förmåner som utgår från den skadelidandes arbetsgivare eller det allmänna. Både redan befintlig och framtida inkomstförlust avses, det ekonomiska invaliditetsbegreppet är styrande. Ersättning för sveda och värk är baserad på hur lång den akuta sjukdomstiden är i det enskilda fallet och den aktuella vårdformen. Ersättningsbeloppet bestäms normalt utifrån TSN:s tabeller som är vägledande på området. Ersättningen är skattefri och har främst som syfte att fungera som ''plåster på såren''. Lyte och andra bestående men avser utseendemässiga skadeföljder samt andra invaliditets- och/eller smärttillstånd. Utgångspunkten för men-ersättningen är den medicinska invaliditetsgraden uttryckt i procent. För utseendemässiga skadeföljder är hur framträdande skadan är och arten av denna styrande. Beloppen bestäms normalt utifrån TSN:s tabeller som är vägledande på området. Beloppen kan ibland kompletteras med ersättning för särskilda olägenheter. Om en personskada leder till döden kan de anhöriga under vissa premisser få ersättning för kostnader, förlorat underhåll och egen personskada. Är det fråga om medvållande eller oskäliga förhållanden i övrigt kan skadeståndet under vissa förutsättningar jämkas. Skadeståndssystemet vid personskada fungerar på det hela taget bra. Det skulle emellertid vara motiverat med en höjning av ersättningen för sveda och värk. Det bör också noggrant skiljas på skadeståndsrättslig ersättning och försäkringsrättslig ersättning, beräkningsmodellerna och bakomliggande principer är långtifrån alltid de samma. Inom den närmsta framtiden kommer vi troligen att få se en skadeståndsrätt på personskadans område som alltmer utgår ifrån den skadelidande och dennes olika behov. På längre sikt kommer det sannolikt att plana ut och en intresseavvägning mellan den skadelidande, skadevållaren och andra mer samhällsekonomiska hänsyn kommer infinna sig. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559790
- author
- Ljungdahl, Per
- supervisor
- organization
- year
- 2003
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Förmögenhetsrätt, Civilrätt; oklassificerad, Skadeståndsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1559790
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559790,
abstract = {{I denna uppsats behandlas det svenska systemet för skadeståndsrättslig ersättning för personskada, den sentida utvecklingen av detta system, hur det fungerar idag samt hur det kan komma att utvecklas i framtiden. En ersättningsgill personskada är en skada som orsakats av en skadevållare som gjort sig skyldig till minst oaktsamhet och där det föreligger adekvat kausalitet mellan den skadegörande handlingen och de skadeföljder som uppstår. Skadan i sig kan vara av psykiskt eller fysiskt slag, eller en kombination av båda. Utvecklandet av regleringar på personskadans område har inte följt utvecklingsarbetet av SkL i övrigt. I den första versionen av SkL överfördes de i princip oförändrade reglerna från gamla SL. Först på 70-talet genomfördes den första reformen genom införandet av 1975 års personskaderegler. Därefter har ändringar skett 1995 och 2001. Man skiljer på skadestånd för ekonomisk och ideell skada. Med ekonomisk skada förstås kostnader, inkomstförlust och andra rent ekonomiska skadeföljder. Både redan inträffade och framtida sådana. Med ideell skada förstås ersättning för lidande och men av både tillfällig och bestående art samt icke-ekonomiskt intrång i den skadelidandes fritid. Vad avser kostnader gäller generellt att alla merkostnader den skadelidande drabbas av i anledning av skadan är ersättningsgilla. Principen är full ersättning. Anhörigas kostnader och inkomstförlust i anledning av det inträffade kan under vissa omständigheter också ersättas. Ersättning avser både redan befintliga och framtida kostnader. När det gäller inkomstförlust ersätts denna i den mån den inte ersätts från andra försäkringar eller genom andra former av förmåner som utgår från den skadelidandes arbetsgivare eller det allmänna. Både redan befintlig och framtida inkomstförlust avses, det ekonomiska invaliditetsbegreppet är styrande. Ersättning för sveda och värk är baserad på hur lång den akuta sjukdomstiden är i det enskilda fallet och den aktuella vårdformen. Ersättningsbeloppet bestäms normalt utifrån TSN:s tabeller som är vägledande på området. Ersättningen är skattefri och har främst som syfte att fungera som ''plåster på såren''. Lyte och andra bestående men avser utseendemässiga skadeföljder samt andra invaliditets- och/eller smärttillstånd. Utgångspunkten för men-ersättningen är den medicinska invaliditetsgraden uttryckt i procent. För utseendemässiga skadeföljder är hur framträdande skadan är och arten av denna styrande. Beloppen bestäms normalt utifrån TSN:s tabeller som är vägledande på området. Beloppen kan ibland kompletteras med ersättning för särskilda olägenheter. Om en personskada leder till döden kan de anhöriga under vissa premisser få ersättning för kostnader, förlorat underhåll och egen personskada. Är det fråga om medvållande eller oskäliga förhållanden i övrigt kan skadeståndet under vissa förutsättningar jämkas. Skadeståndssystemet vid personskada fungerar på det hela taget bra. Det skulle emellertid vara motiverat med en höjning av ersättningen för sveda och värk. Det bör också noggrant skiljas på skadeståndsrättslig ersättning och försäkringsrättslig ersättning, beräkningsmodellerna och bakomliggande principer är långtifrån alltid de samma. Inom den närmsta framtiden kommer vi troligen att få se en skadeståndsrätt på personskadans område som alltmer utgår ifrån den skadelidande och dennes olika behov. På längre sikt kommer det sannolikt att plana ut och en intresseavvägning mellan den skadelidande, skadevållaren och andra mer samhällsekonomiska hänsyn kommer infinna sig.}},
author = {{Ljungdahl, Per}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Skadestånd för personskada}},
year = {{2003}},
}