Character Merchandising - Om de juridiska möjligheterna till ensamrätt för litterära och fiktiva karaktärer
(2010)Department of Law
- Abstract
- Character merchandising innebär ett sekundärt utnyttjande av rätten till en karaktär -vare sig denna utgörs av fiktiva reklamfigurer, litterära och kinematografiska karaktärer eller fysiska personer. Genom licensiering av rätten till karaktären kan rättighetshavaren extrahera det fulla värdet av densamme genom att under karaktärens goodwill låta marknadsföra efterfrågade produkter som ligger utanför rättighetsinnehavarens egentliga verksamhet. Character merchandising utgör en marknad som sedan sin introduktion vuxit och konstant fortsätter att växa. Instrumentet för marknaden är licensavtalet. En förutsättning för tillkomsten av detta är en tydlig definition av de legala ensamrätter som upplåtes. För fiktiva och litterära karaktärer,... (More)
- Character merchandising innebär ett sekundärt utnyttjande av rätten till en karaktär -vare sig denna utgörs av fiktiva reklamfigurer, litterära och kinematografiska karaktärer eller fysiska personer. Genom licensiering av rätten till karaktären kan rättighetshavaren extrahera det fulla värdet av densamme genom att under karaktärens goodwill låta marknadsföra efterfrågade produkter som ligger utanför rättighetsinnehavarens egentliga verksamhet. Character merchandising utgör en marknad som sedan sin introduktion vuxit och konstant fortsätter att växa. Instrumentet för marknaden är licensavtalet. En förutsättning för tillkomsten av detta är en tydlig definition av de legala ensamrätter som upplåtes. För fiktiva och litterära karaktärer, vilket är fokus för denna framställning, består denna exklusiva rätt i ett lapptäcke av kumulativa rättigheter där de viktigaste utgörs av upphovsrätt, varumärkesrätt och marknadsrätt. Syftet med denna framställning har varit att kartlägga vilka skyddsformer som står till buds för karaktärer samt hur dessa passar in i en upplåtelsesituation samt vad en licensgivare och -tagare bör tänka på vid avtalsförfattandet. Upphovsrätten uppstår utan formkrav vid skapandet (förutsatt att verkshöjd uppnås) och kan i teorin ge ett brett skydd oberoende av uttrycksform och media. Litterära karaktärer och motiv torde vara lämpliga kandidater för upphovsrätt. Rättigheten förutsätter dock ett visst krav av specifikation och exempelvis ett isolerat namn kan sällan bli föremål för ensamrätt på denna grund. Varumärkesrätten ger ett starkt namnskydd och kan genom registrering i kombination med associationsbedömningen som intrångsgrund ge ett kraftfullt skydd. Detta skydd är dock enligt varumärkesrättens grundprincip begränsat till användning i näringsverksamhet och gäller vidare endast för de varor/tjänster för vilka registrering alternativt inarbetning uppnåtts. För character merchandising kan detta bli helt avgörande då licensieringen typiskt sett sker till varutyper i vilka karaktären normalt inte förekommer. Marknadsrätten erbjuder ett kompletterande skydd och kan många gånger vara fördelaktig, inte minst pga av specialprocessens snabbare förfarande. Diverse former av snyltande vilka inte passar in i immaterialrättens ramverk kan skydda karaktärer och deras koncept genom marknadsrättens generalklausul och doktrinen om renommésnyltning. Dock förutsätter detta upparbetat uppmärksamhetsvärde. Licensinnehållets definition är viktig för licensgivare som -tagare för en fullständig upplåtelse. Immaterialrätter ger dock främst skydd mot tredje mans intrång men kan även användas mot en licenstagare då denna överträder licensavtalets bestämmelser. För inomobligatoriska tvister kan möjligen KöpL tillämpas analogt. Rättsläget är dock oklart. I avsaknad av övrig reglering äger allmänna avtalsrättsliga regler (inkl AvtL, sedvänja och partsbruk samt den gemensamma partsavsikten) tillämpning. Specifikationsprincipen, enligt vilken immaterialrättsliga avtal skall tolkas restriktivt, är här och i samband med merchandising-avtal av central vikt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559810
- author
- Lovén, Rasmus
- supervisor
- organization
- year
- 2010
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Avtalsrätt, Immaterialrätt
- language
- Swedish
- id
- 1559810
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559810,
abstract = {{Character merchandising innebär ett sekundärt utnyttjande av rätten till en karaktär -vare sig denna utgörs av fiktiva reklamfigurer, litterära och kinematografiska karaktärer eller fysiska personer. Genom licensiering av rätten till karaktären kan rättighetshavaren extrahera det fulla värdet av densamme genom att under karaktärens goodwill låta marknadsföra efterfrågade produkter som ligger utanför rättighetsinnehavarens egentliga verksamhet. Character merchandising utgör en marknad som sedan sin introduktion vuxit och konstant fortsätter att växa. Instrumentet för marknaden är licensavtalet. En förutsättning för tillkomsten av detta är en tydlig definition av de legala ensamrätter som upplåtes. För fiktiva och litterära karaktärer, vilket är fokus för denna framställning, består denna exklusiva rätt i ett lapptäcke av kumulativa rättigheter där de viktigaste utgörs av upphovsrätt, varumärkesrätt och marknadsrätt. Syftet med denna framställning har varit att kartlägga vilka skyddsformer som står till buds för karaktärer samt hur dessa passar in i en upplåtelsesituation samt vad en licensgivare och -tagare bör tänka på vid avtalsförfattandet. Upphovsrätten uppstår utan formkrav vid skapandet (förutsatt att verkshöjd uppnås) och kan i teorin ge ett brett skydd oberoende av uttrycksform och media. Litterära karaktärer och motiv torde vara lämpliga kandidater för upphovsrätt. Rättigheten förutsätter dock ett visst krav av specifikation och exempelvis ett isolerat namn kan sällan bli föremål för ensamrätt på denna grund. Varumärkesrätten ger ett starkt namnskydd och kan genom registrering i kombination med associationsbedömningen som intrångsgrund ge ett kraftfullt skydd. Detta skydd är dock enligt varumärkesrättens grundprincip begränsat till användning i näringsverksamhet och gäller vidare endast för de varor/tjänster för vilka registrering alternativt inarbetning uppnåtts. För character merchandising kan detta bli helt avgörande då licensieringen typiskt sett sker till varutyper i vilka karaktären normalt inte förekommer. Marknadsrätten erbjuder ett kompletterande skydd och kan många gånger vara fördelaktig, inte minst pga av specialprocessens snabbare förfarande. Diverse former av snyltande vilka inte passar in i immaterialrättens ramverk kan skydda karaktärer och deras koncept genom marknadsrättens generalklausul och doktrinen om renommésnyltning. Dock förutsätter detta upparbetat uppmärksamhetsvärde. Licensinnehållets definition är viktig för licensgivare som -tagare för en fullständig upplåtelse. Immaterialrätter ger dock främst skydd mot tredje mans intrång men kan även användas mot en licenstagare då denna överträder licensavtalets bestämmelser. För inomobligatoriska tvister kan möjligen KöpL tillämpas analogt. Rättsläget är dock oklart. I avsaknad av övrig reglering äger allmänna avtalsrättsliga regler (inkl AvtL, sedvänja och partsbruk samt den gemensamma partsavsikten) tillämpning. Specifikationsprincipen, enligt vilken immaterialrättsliga avtal skall tolkas restriktivt, är här och i samband med merchandising-avtal av central vikt.}},
author = {{Lovén, Rasmus}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Character Merchandising - Om de juridiska möjligheterna till ensamrätt för litterära och fiktiva karaktärer}},
year = {{2010}},
}