Efterlevnad av Kyotoprotokollet
(2006)Department of Law
- Abstract
- Klimatfrågan är vetenskapligt komplicerad och har förknippats med både metodisk osäkerhet och politiska tvister. Teorin att jordens medeltemperatur ökar till följd av människors utsläpp av växthusgaser genom framför allt förbränning av fossila bränslen har inte fullständigt stöd, men får anses vara den förhärskande uppfattningen. Att åtgärda klimatfrågan är förknippat med mycket stora kostnader för att uppnå små förändringar vars betydelse kan diskuteras. Internationell miljörätt innehåller principer om gott grannskap mellan stater i den meningen att stater inte fritt får släppa ut ämnen som förstör andra staters miljö. Det går också att bygga en rimlig argumentation för att internationell sedvanerätt innehåller ett generellt förbud för... (More)
- Klimatfrågan är vetenskapligt komplicerad och har förknippats med både metodisk osäkerhet och politiska tvister. Teorin att jordens medeltemperatur ökar till följd av människors utsläpp av växthusgaser genom framför allt förbränning av fossila bränslen har inte fullständigt stöd, men får anses vara den förhärskande uppfattningen. Att åtgärda klimatfrågan är förknippat med mycket stora kostnader för att uppnå små förändringar vars betydelse kan diskuteras. Internationell miljörätt innehåller principer om gott grannskap mellan stater i den meningen att stater inte fritt får släppa ut ämnen som förstör andra staters miljö. Det går också att bygga en rimlig argumentation för att internationell sedvanerätt innehåller ett generellt förbud för stater att genom utsläpp av växthusgaser påverka klimatet för andra stater, men det är i så fall omöjligt att tillämpa direkt i praktiken. Internationell sedvanerätt ger dock ramar för skapandet av specifika konventioner på området. Utvecklingen av internationell miljörätt har gått mot att skapa självgenomdrivande konventioner, d v s konventioner som innehåller alla instrument som behövs för att genomdriva den. Sådana instrument kan samlas under begreppet non-compliance procedures. Processen är i allmänhet uppbyggd kring ett informationssystem med självrapportering som grund. Positiva stimulansåtgärder används för att uppmuntra efterlevnad och tvingande åtgärder används för att bemöta icke-efterlevnad. En teori, management doctrine, menar att det är de förstnämnda åtgärderna som fungerar bäst därför att staters icke-efterlevnad beror på bristande kapacitet och inte bristande vilja. Därför är stöd och inte bestraffning att föredra. En annan teori, enforcement doctrine, menar att det även krävs sanktioner som kan verka avskräckande för stater. Den förstnämnda teorin har traditionellt haft störst stöd, men med utvecklingen av mer specifika åtaganden inom internationell miljörätt betonas den sistnämnda teorin alltmer. De olika angreppssätten är dock möjliga att kombinera i en non-compliance procedure och vilken blandning av metoder som förespråkas är beroende av bedömningen av staters beteende när det gäller efterlevnad och förutsättningarna i den aktuella konventionen. Kyotoprotokollets efterlevnadsregler innehåller fler inslag av enforcement doctrine än för något tidigare internationellt miljörättsligt avtal. Reglerna har skapat en domstolslik institution kallad enforcement branch med rätt att döma ut vissa tvingande sanktioner. Denna utveckling är av allt att döma nödvändig om Kyotoprotokollet med dess stora genomförandekostnader inte skall drabbas av ett fripassagerarproblem som riskerar att underminera hela klimatregimens trovärdighet. Dock innehåller reglerna idag en del brister och det kommer sannolikt att bli nödvändigt att ytterligare förstärka sanktionerna i framtiden om de skall kunna fungera effektivt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559819
- author
- Ludvigsson, Erik
- supervisor
- organization
- year
- 2006
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Miljörätt
- language
- Swedish
- id
- 1559819
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559819,
abstract = {{Klimatfrågan är vetenskapligt komplicerad och har förknippats med både metodisk osäkerhet och politiska tvister. Teorin att jordens medeltemperatur ökar till följd av människors utsläpp av växthusgaser genom framför allt förbränning av fossila bränslen har inte fullständigt stöd, men får anses vara den förhärskande uppfattningen. Att åtgärda klimatfrågan är förknippat med mycket stora kostnader för att uppnå små förändringar vars betydelse kan diskuteras. Internationell miljörätt innehåller principer om gott grannskap mellan stater i den meningen att stater inte fritt får släppa ut ämnen som förstör andra staters miljö. Det går också att bygga en rimlig argumentation för att internationell sedvanerätt innehåller ett generellt förbud för stater att genom utsläpp av växthusgaser påverka klimatet för andra stater, men det är i så fall omöjligt att tillämpa direkt i praktiken. Internationell sedvanerätt ger dock ramar för skapandet av specifika konventioner på området. Utvecklingen av internationell miljörätt har gått mot att skapa självgenomdrivande konventioner, d v s konventioner som innehåller alla instrument som behövs för att genomdriva den. Sådana instrument kan samlas under begreppet non-compliance procedures. Processen är i allmänhet uppbyggd kring ett informationssystem med självrapportering som grund. Positiva stimulansåtgärder används för att uppmuntra efterlevnad och tvingande åtgärder används för att bemöta icke-efterlevnad. En teori, management doctrine, menar att det är de förstnämnda åtgärderna som fungerar bäst därför att staters icke-efterlevnad beror på bristande kapacitet och inte bristande vilja. Därför är stöd och inte bestraffning att föredra. En annan teori, enforcement doctrine, menar att det även krävs sanktioner som kan verka avskräckande för stater. Den förstnämnda teorin har traditionellt haft störst stöd, men med utvecklingen av mer specifika åtaganden inom internationell miljörätt betonas den sistnämnda teorin alltmer. De olika angreppssätten är dock möjliga att kombinera i en non-compliance procedure och vilken blandning av metoder som förespråkas är beroende av bedömningen av staters beteende när det gäller efterlevnad och förutsättningarna i den aktuella konventionen. Kyotoprotokollets efterlevnadsregler innehåller fler inslag av enforcement doctrine än för något tidigare internationellt miljörättsligt avtal. Reglerna har skapat en domstolslik institution kallad enforcement branch med rätt att döma ut vissa tvingande sanktioner. Denna utveckling är av allt att döma nödvändig om Kyotoprotokollet med dess stora genomförandekostnader inte skall drabbas av ett fripassagerarproblem som riskerar att underminera hela klimatregimens trovärdighet. Dock innehåller reglerna idag en del brister och det kommer sannolikt att bli nödvändigt att ytterligare förstärka sanktionerna i framtiden om de skall kunna fungera effektivt.}},
author = {{Ludvigsson, Erik}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Efterlevnad av Kyotoprotokollet}},
year = {{2006}},
}