Företagshybridkapital - Vilka är drivkrafterna, hur ser den svenska rättsliga regleringen ut och vilka är möjligheterna och begränsningarna enligt svensk rätt?
(2006)Department of Law
- Abstract
- Uppsatsen är en tvärvetenskaplig studie av företagshybridkapital. Definitionen av hybridkapital är ett instrument som getts equity credit av ratinginstitut och företagshybridkapital är helt enkelt hybridkapital som getts ut av företag. En annan grupp av hybridkapitalutgivare är banker. Bankers användande av hybridkapital är emellertid föremål för andra överväganden och behandlas inte annat än i förbigående i denna uppsats. Uppsatsen behandlar de ekonomiska incitamenten och konsekvenserna av bolags finansiering genom hybrider. Slutsatsen är härvid att det finns tydliga incitament för många bolag att åtminstone delvis välja finansiering genom hybridkapital, främst eftersom detta potentiellt kan sänka kapitalkostnaden och öka bolagets värde.... (More)
- Uppsatsen är en tvärvetenskaplig studie av företagshybridkapital. Definitionen av hybridkapital är ett instrument som getts equity credit av ratinginstitut och företagshybridkapital är helt enkelt hybridkapital som getts ut av företag. En annan grupp av hybridkapitalutgivare är banker. Bankers användande av hybridkapital är emellertid föremål för andra överväganden och behandlas inte annat än i förbigående i denna uppsats. Uppsatsen behandlar de ekonomiska incitamenten och konsekvenserna av bolags finansiering genom hybrider. Slutsatsen är härvid att det finns tydliga incitament för många bolag att åtminstone delvis välja finansiering genom hybridkapital, främst eftersom detta potentiellt kan sänka kapitalkostnaden och öka bolagets värde. Fokus för uppsatsen är samspelet mellan rating, svensk rätt och redovisning. Svensk rätt tillåter flertalet finansieringsformer med drag av både skuld och eget kapital, såsom efterställda lån, vinst- och kapitalandelslån, konvertibler och teckningsoptioner, aktieägartillskott och preferensaktier. Dessa kan användas och även kombineras för att skapa hybridegenskaper hos instrumenten. Den främsta begränsningen avseende möjligheterna att skapa hybridegenskaper är att nuvarande bolagsorgan inte kan direkt binda ett bolagsorgan framtida agerande såsom bolagsorgan. Svenska börsbolag skall från och med 2006 redovisa enligt IFRS/IAS även på juridisk personnivå. Införandet av IFRS/IAS i Sverige har betydligt förändrat reglerna för redovisning då IFRS/IAS tillämpar principen ''substance over form''. Detta ger en möjlighet att få hybridkapital som civilrättsligt är skuld bokförda som eget kapital, vilket direkt ökar bolagets utdelningsbara medel. De nationella svenska reglerna, som tidigare tillämpades för börsbolag, fokuserar däremot på ett instruments civilrättsliga form för att avgöra hur det skall redovisas. Hybridkapital ger därmed, för bolag som redovisar enligt IFRS/IAS en möjlighet att öka de utdelningsbara medlen genom att ta upp kapital som civilrättsligt är skuld, men som i redovisningen utgör eget kapital. Räntor på hybrider är avdragsgilla enligt IL om de civilrättsligt är att anse som skuld. Detta ger potentiellt en möjlighet att kringgå den ekonomiska dubbelbeskattningen, då ränta utgör en avdragsgill kostnad. Det är emellertid möjligt att SkflL kan användas för att se igenom vissa mer uppenbara brott mot den ekonomiska dubbelbeskattningen. Uppsatsen behandlar särskilt tre former av hybridkapital: eviga förlagslån, syntetiska aktier och mandatory convertibles. Härvid utreds hur de skall utformas, om och hur de kan skapas enligt svensk rätt och vilka beskattningskonsekvenserna blir. Uppsatsens centrala slutsats är att det finns möjligheter att ge ut hybridkapital som de facto är mycket likt eget kapital och som i redovisningen anses som eget kapital och som ges hög equity credit, men där räntan fortfarande är avdragsgill. Uppsatsen behandlar också frågan om handel med derivat i bolagets egna aktier och härvid dras slutsatsen att möjligheterna att handla med terminer avseende egna aktier bestäms enligt reglerna för handel med egna aktier. Handel med berättigande optioner avseende egna aktier är inte föremål för några speciella aktiebolagsrättsliga regler, förutom borgenärs- och minoritetsskyddsreglerna. Möjligheterna att handla med förpliktigande optioner är däremot något mer begränsad. Det finns inte någon möjlighet att handla med standardiserade förpliktigande optioner, däremot kan handel eventuellt ske om optionskontrakten istället utformas som ett avtal med haltande bundenhet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1560002
- author
- MacArthur, Patrick
- supervisor
- organization
- year
- 2006
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Förmögenhetsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1560002
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1560002,
abstract = {{Uppsatsen är en tvärvetenskaplig studie av företagshybridkapital. Definitionen av hybridkapital är ett instrument som getts equity credit av ratinginstitut och företagshybridkapital är helt enkelt hybridkapital som getts ut av företag. En annan grupp av hybridkapitalutgivare är banker. Bankers användande av hybridkapital är emellertid föremål för andra överväganden och behandlas inte annat än i förbigående i denna uppsats. Uppsatsen behandlar de ekonomiska incitamenten och konsekvenserna av bolags finansiering genom hybrider. Slutsatsen är härvid att det finns tydliga incitament för många bolag att åtminstone delvis välja finansiering genom hybridkapital, främst eftersom detta potentiellt kan sänka kapitalkostnaden och öka bolagets värde. Fokus för uppsatsen är samspelet mellan rating, svensk rätt och redovisning. Svensk rätt tillåter flertalet finansieringsformer med drag av både skuld och eget kapital, såsom efterställda lån, vinst- och kapitalandelslån, konvertibler och teckningsoptioner, aktieägartillskott och preferensaktier. Dessa kan användas och även kombineras för att skapa hybridegenskaper hos instrumenten. Den främsta begränsningen avseende möjligheterna att skapa hybridegenskaper är att nuvarande bolagsorgan inte kan direkt binda ett bolagsorgan framtida agerande såsom bolagsorgan. Svenska börsbolag skall från och med 2006 redovisa enligt IFRS/IAS även på juridisk personnivå. Införandet av IFRS/IAS i Sverige har betydligt förändrat reglerna för redovisning då IFRS/IAS tillämpar principen ''substance over form''. Detta ger en möjlighet att få hybridkapital som civilrättsligt är skuld bokförda som eget kapital, vilket direkt ökar bolagets utdelningsbara medel. De nationella svenska reglerna, som tidigare tillämpades för börsbolag, fokuserar däremot på ett instruments civilrättsliga form för att avgöra hur det skall redovisas. Hybridkapital ger därmed, för bolag som redovisar enligt IFRS/IAS en möjlighet att öka de utdelningsbara medlen genom att ta upp kapital som civilrättsligt är skuld, men som i redovisningen utgör eget kapital. Räntor på hybrider är avdragsgilla enligt IL om de civilrättsligt är att anse som skuld. Detta ger potentiellt en möjlighet att kringgå den ekonomiska dubbelbeskattningen, då ränta utgör en avdragsgill kostnad. Det är emellertid möjligt att SkflL kan användas för att se igenom vissa mer uppenbara brott mot den ekonomiska dubbelbeskattningen. Uppsatsen behandlar särskilt tre former av hybridkapital: eviga förlagslån, syntetiska aktier och mandatory convertibles. Härvid utreds hur de skall utformas, om och hur de kan skapas enligt svensk rätt och vilka beskattningskonsekvenserna blir. Uppsatsens centrala slutsats är att det finns möjligheter att ge ut hybridkapital som de facto är mycket likt eget kapital och som i redovisningen anses som eget kapital och som ges hög equity credit, men där räntan fortfarande är avdragsgill. Uppsatsen behandlar också frågan om handel med derivat i bolagets egna aktier och härvid dras slutsatsen att möjligheterna att handla med terminer avseende egna aktier bestäms enligt reglerna för handel med egna aktier. Handel med berättigande optioner avseende egna aktier är inte föremål för några speciella aktiebolagsrättsliga regler, förutom borgenärs- och minoritetsskyddsreglerna. Möjligheterna att handla med förpliktigande optioner är däremot något mer begränsad. Det finns inte någon möjlighet att handla med standardiserade förpliktigande optioner, däremot kan handel eventuellt ske om optionskontrakten istället utformas som ett avtal med haltande bundenhet.}},
author = {{MacArthur, Patrick}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Företagshybridkapital - Vilka är drivkrafterna, hur ser den svenska rättsliga regleringen ut och vilka är möjligheterna och begränsningarna enligt svensk rätt?}},
year = {{2006}},
}